- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1155-1156

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernsparfven, A. modularis - Jernspat. Se Jernmalmer - Jernsulfat (Ferrisulfat). Se Jern 1 - Jernsulfid. Se Jern 1 - Jernsulfuret (Ferrisulfuret). Se Jern 1 - Jernsvamp, metallurg. - Jernsyra. Se Jern 1 - Jerntråd kallas smidigt jern, beredt till form af tråd - Jerntrådslina kallas en af jerntråd i stället för af hampa spunnen lina - Jerntrådsnät, befästningsk., ett stormhinder, som anbringas framför befästningar - Jernträ, tekn., gemensam beteckning för flere synnerligt hårda virkesorter - Jernvatten, med., en omfattande benämning på alla sådana naturliga eller konstgjorda helsovatten (mineralvatten), hvilka innehålla jern i en eller annan förening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gråaktigt rostbruna, magen hvit, undre stjerttäckarna
bruna, med breda, hvita kanter, vingpennorna
mörkbruna, med rostbruna kanter, och stjerten
brun. Längden stiger till nära 15 cm. Arten förekommer
häckande i Europa från Pyrenéerna, Alperna och Balkan
inemot polcirkeln. – På mellersta och södra Europas
högre berg lefver Alpjernsparfven, A. alpinus, som
ofvan är gråbrun, med mörkbruna, breda skaftfläckar
på rygg och skuldror, på strupen hvit, med svarta
fjäderspetsar, undertill brungrå och på sidorna
roströd samt har vingpennorna brunsvårta, med
rostbrunt ytterfan, och stjertpennorna svartbruna,
med ljusbrunt ytterfan. Längden stiger till 18 cm.
C. R. S.

Jernspat. Se Jernmalmer.

Jernsulfat (Ferrisulfat). Se Jern 1.

Jernsulfid. Se Jern 1.

Jernsulfuret (Ferrisulfuret). Se Jern 1.

Jernsvamp, metallurg., den porösa massa, som
uppkommer, då jern reduceras ur en malm genom
syrets bortskaffande derur. Jernsvamp bildas
naturligen alltid i en masugn, under det malmen
passerar reduktions-zonen (jfr Jern 2); men då den
straxt derefter inkommer i smältningsrummet, får
man ej tillfälle att vid masugnsprocessen se jernet
i denna form. Chenot’s direkta jernberedningsmetod
(se Chenot’s jerntillverkningsmetod) går deremot ut
på framställandet af jernsvamp. De fina jerntrådarna
i den på denna metod framställda jernsvampen oxideras
åter mycket lätt, då den i varmt tillstånd kommer i
beröring med luft; men enligt nyare undersökningar
har man funnit, att om reduktionen försiggår vid en
temperatur, som öfverstiger 800° C., upphör denna
pyroforiska egenskap hos jernsvampen.
C. A. D.

Jernsyra. Se Jern 1.

Jerntråd kallas smidigt jern, beredt till form
af tråd. Med afseende på trådens groflek sorteras
den med olika nummer för olika dimensioner efter en
s. k. trådklinka. Den allmännast använda trådklinkan
är "Birmingham wire gauge" (förkortadt B. W. G.),
å hvilken N:o 0 motsvarar 8,6 mm. diameter och N:r
36 0,1 mm. diam. Ämnena till tråden och t. o. m. de
lägre numren på trådklinkan tillverkas i små hastigt
gående s. k. snällvalsverk; men i allmänhet erhålles
tråden medelst dragning i kallt tillstånd genom
dragskifvor (skifvor af hårdt stål eller hvitt
tackjern), försedda med koniska hål, genom hvilka
tråden drages, hvarvid dess diameter minskas efter
hålets diameter. Genom denna bearbetning förändras
efter hand jernets egenskaper, så att det blir allt
hårdare och skörare, hvarför det emellanåt måste
glödgas. Den vid glödgningen uppkommande glödspånen
måste derefter bortskaffas genom trådens betning
i utspädd syra, samt tråden derefter rengöras från
vidhäftande syra och torkas, innan dragningen kan
fortsättas. För tråddragning ligger det mycket stor
vigt uppå jernets jämnhet och frihet från oarter,
hvarför också en betydlig del af de bättre svenska
jernsorterna nyttjas till detta ändamål. Jerntråds
elektriska ledningsförmåga minskas betydligt genom
främmande inblandningar, hvarför det kolfriaste och

mjukaste jernet är bäst passande till telegraftråd. På
senare åren har götmetall, i synnerhet Martinmetall,
ganska mycket börjat användas till tråddragning.
C. A. D.

Jerntrådslina kallas en af jerntråd i stället för
af hampa spunnen lina. Jerntrådslinor nyttjas till
mångfaldiga ändamål, såsom till stående rigg på
fartyg, till gruflinor för malmens uppfodring
ur grufvor, till fortledning af kraft, då det
gående verket är beläget på afstånd från motorn,
till stängsel o. s. v. Likasom hamplinorna, äro
jerntrådslinorna sammansatta af flere parter och
kallas efter dessas antal för 3-, 4-, 5-, 6-slagna
o. s. v. Hvarje part består dessutom af flere
trådar, hvilkas antal och dimensioner bestämmas af
linans groflek och det ändamål, hvartill hon skall
användas. För böjlighetens skull inlägges vanligen
mellan parterna och stundom äfven i midten af hvarje
part en gröfre eller finare hampsnodd. C. A. D.

Jerntrådsnät, befästningsk., ett stormhinder, som
anbringas framför befästningar i ändamål att hejda
fiendens framryckande, bryta hans anfallskraft och
uppehålla honom i den bakom liggande befästningens
eld. I marken nedslås pålar af omkr. 1 m. längd i
flere rader på 1 å 1,5 m. inbördes afstånd, så att
de bilda ett bälte af minst 6 m. bredd. Mellan
dessa pålar flätas ett nät af jerntråd, som,
för att göras böjligare, först glödgas. Tråden
föres dervid i sicksack, från spetsen af en påle
till foten af en bredvidstående, fram och tillbaka
i alla riktningar, så att hvarje påle beröres vid
både spets och fot. Ett så bildadt jerntrådsnät kallas
liggande. Anbringas nätet längs bottnen af en graf, så
flätas det mellan manshöga pålar, nedslagna i endast
en rad, och kallas stående. Jerntrådsnät äro lätta att
uppsätta och svåra att undanrödja samt utgöra ett godt
stormhinder, i synnerhet om de spännas öfver grafvar,
varggropar o. d. O. A. B.

Jernträ, tekn., gemensam beteckning för flere
synnerligt hårda virkesorter, hvilka erhållas af
åtskilliga, mest i de tropiska landen förekommande
trädarter. Sålunda benämnes med detta namn stundom
grenadillträ (se d. o.), oftare veden af Swartzia
tomentosa
DC. (Robinia panacoca Aubl.) i Syd-Amerika
("Cayenne-jernträ"), Olea undulata Jacq. på Kap
("Svart Jernträ"), Sideroxylon-arter m. fl. Jernträ
är tyngre än vatten och genom sin hartsrikedom till
färgen oftast mörkbrunt; deraf svarfvas verktyg,
valsar, "jernek-käppar" o. d.

Jernvatten, med., en omfattande benämning på alla
sådana naturliga eller konstgjorda helsovatten
(mineralvatten), hvilka innehålla jern i en eller
annan förening. Det finnes i nästan alla land en mängd
källor, som erhålla jernhalt från de geologiska system
(berg- eller jordlager), hvilkas i vatten lösliga
jernföreningar källornas vatten under genomsipprandet
upplöser och mer eller mindre medtager. (Se vidare
Jernkällor under art. Helsobrunn). Ett mycket
begagnadt, i naturen icke förekommande jernvatten är
s. k. pyrofosforsyradt jernvatten, hvilket, enligt d:r
Negras komposition, innehåller 50 gr. ferripyrofosfat
på 100,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:23:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free