- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1165-1166

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägar, sådana vägar, på hvilka medelst någon drifkraft fortskaffas för ändamålet inrättade fordon, som för sina hjul hafva särskilda fasta underlag (spår) af jämnlöpande stål- eller jernskenor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ödesmarken. Skyndsamhet och billighet i byggnadssätt
samt enkelhet i rörelsens bedrifvande blefvo derför de
utmärkande dragen för dessa jernvägar, hvilka sjelfva
skulle skaffa sig trafik. Till följd af öfverflödet på
trävirke nyttjades öfverallt träkonstruktioner. Platta
och lätta skenor fastspikades på ett underlag af
lång- och tvärsyllar, och sålunda uppstod det
amerikanska öfverbyggnadssystemet. "Det allra
nödvändigaste" och "framåt!" är den lösen, som
uttalas och gör sig gällande i hvarje del af det
amerikanska jernvägsväsendet. Framförallt sakna
de amerikanska jernvägarna den noggranna tillsyn,
hvilken vid de europeiska jernvägarna till undvikande
af olyckshändelser blifvit genom offentliga
påbud anbefalld. Man har icke vid de amerikanska
jernvägarna skytt kurvor och lutningar för att
undvika en dyrare byggnadskostnad. Lokomotiven äro
inrättade i enlighet dermed, och rörliga underreden
å vagnarna medgifva deras framförande i de största
krökningar. Uppsigten öfver jernvägarna är inskränkt
till det allra nödvändigaste, liksom inredningen af
de nästan provisoriska stationerna. All prydlighet
är å dem med afsigt bannlyst. Å de stora jernvägarna
i de tätare befolkade staterna är trafiken särdeles
betydlig, och de gifva å anläggningskapitalet
en ganska god ränta. För att underlätta byggandet
understödde staten jernvägsbolagen på allt sätt genom
särskilda lagar och gåfvor af jord. Väl har detta
medfört, att jernvägsbolagen vunnit ett inflytande,
som mången gång torde varit för stort; men å andra
sidan skulle tvifvelsutan största delen af det nu
befintliga jernvägsnätet utan dessa förmåner och
dessa gåfvor af jord icke funnits till, och Amerikas
välstånd icke utvecklat sig på ett så förvånande
sätt, som nu skett. Efter att på få år hafva lagts
fram till samfärdselns pulsåder, Mississippi, hafva
Amerikas jernvägar ledts öfver denna flod och ut i
vildmarkerna på dess andra sida. De hafva gått

öfver tre kolossala bergskedjor, så höga, att man i
Europa skulle ansett dem otillgängliga för lokomotiv,
och på fyra olika ställen trängt fram till Stilla
hafvet samt möjliggjort en färd mellan San Francisco
och New York på allenast sex dagar. Detta oerhörda
jernvägsnät öfverträffar redan i längd hela Europas,
fastän ensamt Förenta staternas befolkning knappt
öfverstiger Tysklands. Under det man i London för
underlättandet af den stora samfärdseln mellan den
väldiga stadens olika delar anlagt ett underjordiskt
jernvägsnät, har man i några af Amerikas större
städer, exempelvis New York, byggt jernvägar,
sväfvande i luften och hvilande på lätta jernpelare,
förbundna med balkar, likaledes af jern.

Med hvilken oerhörd hast jernvägarna utbredt sig
framgår deraf att deras längd, som år 1830 var blott
381 km., 50 år derefter, eller vid slutet af år
1880, uppgick till 370,000 km. Deraf belöpte sig
på Europa 167,477, på Amerika 174,507, på Asien
15,232, på Australien 7,452 och på Afrika 4,349
km. Byggnadskostnaden för alla dessa jernvägar belöpte
sig i rundt tal till 75 milliarder kronor. Man kan
erhålla ett begrepp om trafiken på dessa jernvägar,
då man erfar, att redan 1875 – efter hvilken tid
jernvägsliniernas längd ökats med omkr. 25 proc. –
voro i bruk i Europa: 42,000 lokomotiv, 90,000
passagerarevagnar och 1,000,000 godsvagnar, på
jordens samtliga jernvägar: 62,000 lokomotiv, 112,000
passagerarevagnar och 1,465,000 godsvagnar. Med
denna materiel befordrades årligen i Europa 1,140
mill. resande och 10,800 mill. ctr gods, på hela
jorden 1,550 mill. resande och 16,130 mill. ctr
gods. I medeltal befordrades således dagligen mer än
4 mill. resande och omkr. 44 mill. ctr gods.

Följande tabell angifver för Europas olika land
jernvägsliniernas längd vid 1882 års början samt
antalet km. jernväg i förhållande till de olika
landens areal och folkmängd.


Ytinnehåll Folkmängd Jern- Km. per Km. per
qvkm. vägar km. 10,000 10,000
qvkm. innev.

Belgien ........ 29,455 5,519,844 4,182 1,419 7,57
Bulgarien ...... 63,972 1,998,983 224 35 1,12
Danmark ........ 38,302 1,969,039 1,576 411 8
Finland ........ 373,604 2,060,782 873 23 4,23
Frankrike ...... 528,572 37,672,048 27,419 519 7,27
Grekland ....... 64,688 1,979,423 12 1,8 0,06
Italien ........ 288,540 28,459,451 8,713 302 3,06
Luxemburg ...... 2,587 209,570 360 1,391 18
Nederländerna .. 33,000 4,114,077 1,976 598 4,80
Norge .......... 325,423 1,806,900 1,524 47 8,47
Portugal ....... 89,625 4,160,315 1,673 186 4,02
Rumänien ....... 129,947 5,376,000 1,475 113 2,74
Ryssland ..... 5,016,024 81,598,569 22,653 45 2,77
Schweiz ...... 41,390 2,846,102 2,635 636 9,28
Spanien ........ 540,443 16,342,996 6,199 124 3,79
Storbritannien
och Irland ..... 314,951 35,246,562 29,257 929 8,30
Sverige ........ 450,574 4,565,668 6,177 137 13,54
Turkiet ........ 262,404 6,632,417 1,432 54 2,16
Tyskland ....... 540,518 45,234,061 34,727 642 7,67
Österrike-Ungern 625,168 37,869,954 18,903 302 4,99

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free