Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägar, sådana vägar, på hvilka medelst någon drifkraft fortskaffas för ändamålet inrättade fordon, som för sina hjul hafva särskilda fasta underlag (spår) af jämnlöpande stål- eller jernskenor - Jernvägsbyggnadsstaten - Jernvägshypoteksfonden, en fond, som inrättades af 1879 års riksdag - Jernvägsmannasällskapet. Vid en sammankomst, som jernvägstjenstemän höllo i Jönköping sommaren 1869, beslöto de att bilda en ständig förening af jernvägsmän - Jernvägsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med inventarier och materiel, uppgick vid 1881
års slut för de då trafikerade statsbanorna till
209,745,212 kr. samt för de enskilda jernvä-garna
till omkr. 230 mill. kr., eller tillsammans omkr. 440
mill. kronor. Utom sjelfva byggnadskostnaden äro i
jernvägarna fästa medel, som kunna sammanfattas
under de två hufvudrubrikerna kapitalrabatt och
förlagskapital. Medräknas äfven dessa medel, kan det
sammanräknade, i svenska trafikerade jernvägar vid
1882 års slut nedlagda kapitalet, lågt beräknadt,
sättas till 485 mill. kronor.
I huru hög grad de svenska jernvägarna redan varit
i stånd att främja samfärdseln och varuomsättningen
inses lätt deraf att från och med 1856, då den
första jernväg i Sverige uppläts för allmän trafik,
till och med utgången af år 1881 det antal resande,
som å samtliga jernvägarna befordrats, med ganska
stor noggranhet kan uppskattas till i rundt tal 83
mill. och den mängd gods, hvilket å banorna framförts,
till omkr. 1,350 mill. ctr (c:a 57 mill. tons).–
De belopp, som under nämnda tidrymd tillflutit
jernvägarna i transportafgifter, uppgå till en
summa af mer än 341 mill. kronor, eller nära tre
fjerdedelar af det kapital, som blifvit nedlagdt på
jernvägsanläggningarna, och utgifterna för banornas
drift och underhåll till 200 mill. kronor, hvilken
senare summa motsvarar omkr. 59 proc. af förenämnda
inkomstsumma; och hafva sålunda, öfver hufvud taget,
omkr. 40 proc. af intägterna varit tillgängliga för
ränteliqvider, afbetalningar af skulder, utdelningar
samt förbättringar af jernvägsanläggningarna. De
farhågor man, då jernvägsbyggandet i Sverige
började, hyste i afseende på tillgången af
transportföremål och jernvägsdriftens afkastning hafva
i alla afseenden visat sig förhastade. Tager man i
betraktande, att under sista året af ofvan nämnda
tidrymd trafiken vuxit så, att den uppvisar de, för
ett jämförelsevis svagt befolkadt land, betydliga
summorna af öfver 7 mill. resande och 150 mill. ctr
(6,4 mill. tons) gods, hvilka gåfvo en bruttoinkomst
af 35,3 mill. och lemnade en nettobehållning
af något öfver 16 mill. kr., och att enligt
erfarenhetens intyg vår ännu unga jernvägsrörelse
bör vara mäktig en hög grad af utveckling, kan med
säkerhet påstås, att de svenska jernvägarna skola,
såsom industriella företag betraktade, inom en icke
aflägsen tid, gifva en tillfredsställande afkastning
på de i dem nedlagda kapitalen. – Närmare uppgifter
rörande jernvägsväsendet i öfriga stater meddelas
i de åt de särskilda staterna egnade artiklar.
J. L.
Jernvägsbyggnadsstaten. Sedan k. Styrelsen öfver
statens jernvägsbyggnader med utgången af år 1882
upphört att utgöra ett särskildt ämbetsverk och dess
verksamhet tills vidare öfverflyttats på k. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, finnes egentligen ej längre
någon jernvägsbyggnadsstat. Den personal, bestående
af distriktsingeniör, stationsingeniörer, nivellörer,
materiälförvaltare, kassörer och bokhållare
m. fl., hvilken är anställd vid den nu pågående
stambanebyggnaden Bräcke-Sollefteå, subordinerar
under k. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Jernvägshypoteksfonden, en fond, som inrättades af
1879 års riksdag i ändamål att bringa understöd åt de
enskilda kreditinrättningar, hvilka fastlåst alltför
stor del af sina kapital i jernvägspapper. Fondens
maximibelopp bestämdes till 23 mill. kr. Ur
denna fond, som ställdes under Riksgäldskontorets
förvaltning, bemyndigades fullmäktige i nämnde kontor
att emot pant af obligationer eller skuldförbindelser,
utfärdade af svenska jernvägsbolag, lemna lån på
viss tid till allmänna inrättningar, banker och
andra kreditanstalter, som hade af K. M:t fastställd
bolagsordning och före d. 1 Juni 1880 gjorde ansökan
om lån. Lån meddelades till sammanlagdt belopp af
7,864,000 kr., löpande med 4 3/4 proc. ränta. Genom
inbetalningar hade d. 1 Okt. 1882 det utestående
lånebeloppet minskats till 6,517,954 kr.
Jernvägsmannasällskapet. Vid en sammankomst,
som jernvägstjenstemän höllo i Jönköping sommaren
1869, beslöto de att bilda en ständig förening af
jernvägsmän; en bestyrelse utsågs, hvarefter vid
ett 1870 äfven i Jönköping hållet möte stadgar
antogos och föreningen konstituerade sig under
namnet Jernvägsmannasällskapet. I enlighet med
stadgarnas bestämmelse höllos sedermera årligen
å olika platser möten inom Sverige, hvarefter,
då under de sista åren intresset för sällskapets
verksamhet blifvit allt lifligare inom grannlanden,
sällskapet 1874 samlades till möte i Köpenhamn. Vid
detta möte antogos nya stadgar, hvarigenom sällskapet
från uteslutande svenskt öfvergick till att vara
gemensamt för jernvägsmän inom de tre nordiska
rikena. Sällskapets ändamål angifves i dessa
stadgar vara att genom utbyte af åsigter och
erfarenhetsrön utveckla kännedomen om jernvägars
anläggande och drift äfvensom att främja personlig
bekantskap mellan jernvägsmän. Detta ändamål söker
sällskapet vinna förnämligast genom möten och genom
utgifvande af en tidning (se Jernbanebladet). Sådana
allmänna möten hafva hållits i Kristiania 1875,
i Stockholm 1877 och i Köpenhamn 1881 samt skola,
enl. nu gällande bestämmelser, ega rum hvart femte
år. Under mellantiden kunna sällskapets medlemmar inom
de särskilda landen (Sverige, Norge och Danmark)
sammankomma till s. k. kretsmöten. Sällskapet,
hvars medlemsantal f. n. (1883) uppgår till 625
(350 svenskar, 115 norrmän och 160 danskar), utgöres
hufvudsakligen af personer, som äro eller varit
anställda vid jernbanor i något af de skandinaviska
rikena, äfvensom af tillverkare af jernvägsmateriel
inom dessa land. Sällskapets angelägenheter handhafvas
af en styrelse, bestående af tolf ledamöter, fyra
för hvart och ett af de nämnda tre landen.
Jernvägsstatistik. En statistik öfver jernvägsväsendet
har till föremål att på sådant sätt sammanställa
talförhållandena angående jernvägarnas utsträckning
och byggnadssätt, byggnadskostnaden, rörliga
materielens styrka och användande, transportmängder,
inkomster och driftkostnad, personal samt de vid
jernvägsrörelsen inträffade olycksfall m. m., att
man ur de deraf framgående allmänna resultaten kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
