Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jersin, Jens Dinesen - Jersnäs, socken i Jönköpings län - Jerstad, socken i Östergötlands län - Jerstorp, socken i Jönköpings län - Jersö. Se Jarlsö - Jertegnspostil, dansk uppbyggelseskrift. Se Pedersen, Kristiern - Jerusalem l. den heliga staden, Palestinas hufvudstad och jordens märkligaste stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flere uppl., senast 1857; öfvers. till svenska,
1678, isländska och tyska). Jfr S. M. Gjellerup,
"Biskop Jens Dinesen Jersin" (1868-70).
C. R.
Jersnäs, socken i Jönköpings län, Tveta härad. Arealen
9,021 har. 1,215 innev. (1882). J. bildar med Forserum
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vexiö stift,
Tveta kontrakt.
Jerstad, socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. Arealen 1,101 har. 474 innev. (1882). Annex
till Vallerstad, Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontrakt.
Jerstorp, socken i Jönköpings län, Tveta
härad. Arealen 3,656 har. 588 innev. (1882). J. bildar
med Bankeryd ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Vexiö stift, Tveta kontrakt.
Jersö. Se Jarlsö.
Jertegnspostil, dansk uppbyggelseskrift. Se Pedersen,
Kristiern.
Jerusalem (om namnets sannolika härledning se nedan)
l. den heliga staden, Palestinas hufvudstad och
jordens märkligaste stad, ligger, under 31° 47’
n. br. och 35° 13’ 25" ö. lgd (från Greenwich),
på en vattenfattig och numera föga fruktbar
kalkplatå, som i norr sammanhänger med palestinska
bergsryggens hufvudkedja, och vid den stora stråkväg
(landets förnämsta), som löper från n. till s. längs
vattenskilnaden mellan Jordan och Medelhafvet. Direkta
afståndet från J. till Döda hafvets strand är 22 1/2
km. och till Medelhafvets strand 53 km. Höjden af de
små kullar, på hvilka staden är byggd, vexlar mellan
744 och 784 m. (öfver Medelhafvets yta).
Det äldsta J. omgafs, liksom det nuvarande, på 3
sidor af dalar. I v. och s. bar dalen namnet Hinnom,
nytestamentligt Gehenna (se d. o.), nu Uadi-er-rebabi,
i ö. skiljes J. från Oljoberget af den uttorkade
bäcken Kidrons dal, sedermera kallad Josafats dal
och nu Uadi sitti Marjam ("Jungfru Marias dal"). Norra
delen af den mellan dessa dalar inneslutna platån
kallades Betseta ("olivorten"), och södra delen,
på hvilken J. var bygdt, delades genom några smärre
sänkningar i naturliga qvarter. Den vigtigaste
af dessa dalsänkningar var den s. k. Tyropoeon
("ostmakaredalen"), som, sluttande från n. till
s. ned mot Hinnomdalen, skilde platåns sydligaste
del i två kullar. Den östra af dessa var sannolikt
tempelberget, der det salomonska och de följande
templen stodo, och således det s. k. Morija berg
(2 Krön. 3:1). På denna kulles sydliga del låg
stadsdelen Ofel, s. om templet. Den vestra kullen
var Sionsberget. (Namnet Sion betecknar i bibeln
stundom äfven tempelberget.) På berget Sion låg J:s
förnämsta stadsdel, "Öfre staden", som sannolikt är
identisk med "Davids stad" l. Sion i inskränkt och
egentlig bemärkelse. Den "Nedre staden" l. Akra låg,
enligt Furrer och Tobler, i södra delen af dalen
Tyropoeon mellan "Öfre staden" och Ofel, men enligt
den allmännare åsigten norr om Öfre staden, kring
Tyropoeons norra del. Salomos palats förlägga några
forskare på norra delen af Sionsberget, medan andra
med större skäl tro det hafva haft sin
plats på tempelberget s. ö. om templet. Redan i
Davids tid fanns i nordöstra hörnet på den mur,
som skyddade "Öfre staden" i norr, ett fäste, Millo
("påfyllning"), hvilken punkt af Salomo medelst
en vall genom Tyropoeon sammanbands med den gent
emot liggande tempelplatsen. Norr om de nu nämnda
stadsdelarna började redan på Salomos tid en förstad
uppväxa på Betsetas mark, och dit drog sig smånigom
handeln med sina basarer och handtverksgator. J:s
äldsta, delvis ända från jebuserna härstammande
ringmur omgaf Öfre staden och tempelberget jämte
Ofel samt Nedre staden, om nu denna låg i södra
Tyropoeon. Från denna, den s. k. "första murens" norra
sida, utgrenades under Hiskias och Manasses tid den
"andra muren", som från porten Gennat (på norra muren,
något vester om dess midt) gick i en stor båge åt norr
till det nordvestra hörnet af tempelberget. Denna
mur omslöt således den stadsdel, hvilken enligt de
fleste fornforskares mening var den "Nedre staden". Af
den linie den "andra muren" tänkes hafva följt beror
huruvida den plats, som nu intages af Heliga grafvens
kyrka (se nedan), verkligen är Jesu grafplats. De
fleste forskare skjuta denna linie så långt norr
om den s. k. Heliga grafven, att denna på Jesu tid
måste hafva legat inuti J. och således omöjligen
kan vara äkta. På norra muren ö. om Gennat-porten
fanns, vid fästet Millo, den s. k. Midtens port, på
Östra stadsmuren Hästporten (vid hvilken presterna
bodde, på sydöstra delen af tempelterrassen) samt
möjligen ännu en port, den s. k. Vattenporten, åt
s. en port, der Tyropoeon utmynnade i Hinnomdalen,
och på vestra muren Dyngporten (i sydvest) och
Hörnporten (i nordvestra hörnet). De förnämsta
fästena utom Millo voro Hippikus i Öfre staden vid
nyssnämnda hörnport och Bira, sedermera Baris,
vid nordvestra hörnet af tempelberget. Förstaden
Betseta skyddades af åtskilliga fristående fästen,
Hananael, Mea o. a. Sådana voro J:s yttre konturer,
ännu på Jesu tid. I stadens inre fanns en mängd af
den praktälskande Herodes utförda byggnader. Af det
första templet (Salomos) återstod intet, utom möjligen
grunden. I stället för det jämförelsevis obetydliga,
efter återkomsten från exilen uppförda andra templet
började Herodes bygga ett tredje i den mest storartade
stil, hvarpå ännu arbetades vid Kristi tid. De väldiga
substruktionsarbeten, hvarmed då tempelterrassen
vågrätt utvidgades åt s. och ö., äro ännu till stor
del i behåll. Bredvid fästet Baris, n. v. om templet,
uppbyggde han åt de romerske ståthållarna en storartad
borg, Antonia, och åt sig sjelf ett utomordentligt
praktfullt palats i Öfre staden mellan Hippikustornet
och Gennatporten, till hvars skydd två nya fästen,
Fasael och Mariamne, anlades vid norra muren. I
nordöstra delen af Öfre staden låg redan förut ett
af makkabeerna uppfördt palats, och mellan detta och
Millofästet byggde Herodes de under namnet Xystus
bekanta pelarhallarna för gymnastiska lekar. Derifrån
gick också en bro öfver Tyropoeon (s. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
