- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1197-1198

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jesuater, Den helige Hieronymus’ jesuater - Jesu barndomsbok - Jesu heliga hjertas brödraskap (Congrégation du Sacré-coeur de Jésus) - Jesuitisk - Jesuit-orden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fattiges vårdande. Sitt namn lär orden ursprungligen
fått deraf att dess medlemmar ständigt ropade på
gatorna: "lof vad vare Jesus Kristus!" Då Urban V
återvände från Avignon till Rom, 1367, sanktionerade
han denna orden såsom ett lekmanna-brödraskap efter
augustinordens regler. I början af 1600-talet fingo
medlemmarna rättighet att låta prestviga sig; men
1668 upphäfde Klemens IX orden helt och hållet,
emedan den blifvit alltför mycket förveridsligad
och dess rikedomar ansågos kunna användas
till nyttigare ändamål än munkarnas vällefnad.
J. P.

Jesu barndomsbok, en liten folkskrift af ganska
hög ålder, som utgifvits på flere språk i många
olika upplagor. Den skildrar vår frälsares
barndom och lemnar äfven några upplysningar om
hans moder. Innehållet är hufvudsakligen hemtadt
från några af de s. k. apokryfiska evangelierna,
såsom "Protevangelium Jacobi", "Evangelium Thomae",
"Evangelium infantiae salvatoris" (ursprungligen
på arabiska) och "Historia de ortu Mariae et de
infantia salvatoris". Första upprinnelsen till
folkskriften torde vara den af Wernher, diakon
i klostret Tegernsee, 1157 utgifna "Leben der
Jungfrau Maria" på vers, hvilken följdes af flere
dylika historier, likaledes på vers. Sedan uppkom en
prosaliteratur öfver samma ämne. I Augsburg utgafs
1474 "Unsers Herren Jesu Christi kinderbuch etc.,
aus dem italiänischen ins teutsche übersetzt". Andra
upplagor följde, ett par på plattyska (Lübeck 1482
och Antwerpen 1488). En från tyskan öfversatt dansk
upplaga kom ut 1508. Från 1761 finnas nyare upplagor
af denna bok med titel "Vor Herres og Frelseres
Jesu Christi barndoms-bog tillige med en liden
Historisk beskrivelse om Joachim og Anna, af hvad
slægt de ære födde, Item om deres datter Jomfrue
Maria, hendes barndom og levnet". På svenska utkom
i Upsala 1515 "Legenden om Sancta Anna" (tryckt af
Paul Grijs), förmodligen öfversatt från danskan och
innehållande till en del samma händelser som folkboken
om Jesu barndom. De svenska bearbetningarna på prosa
af denna barndomsboksliteratur kunna delas i tre
grupper under följande titlar: 1) "Wår Frälsares Jesu
Christi barndoms-händelser, sammanletade utur sednare
funne judiske handlingar" (flere öfversättningar från
danskan och tyskan fr. o. m. år 1776). 2) "Wår Herras
och Frälsares Jesu Christi barndoms-bok, tillika med
en liten historisk beskrifning om Joachim och Anna,
af hvad slägt de äro födde; Äfvenledes om deras
dotter Jungfru Maria, hennes barndom och lefverne";
öfvers. från danskan (den vanligast förekommande). 3)
"Wår Frälsares Jesu Christi barndoms-bok. Nyttig och
lärorik att läsa, i synnerhet för barn" (förkortad
bearb, af de föreg.). Andra bearbetningar från tyskan
och danskan förekomma också. Den svenska folkboken
är öfvers. på finska. Jesu barndomsbok berättar
hufvudsakligen om öden, hvilka Jesus skulle hafva
upplefvat som barn, i synnerhet under flykten till
Egypten, äfvensom om underverk, hvilka han som barn
skulle hafva utfört.

– Jfr P. 0. Bäckström: "Svenska folkböcker" (1845-48;
II, sid. 159). J. P.

Jesu heliga hjertas brödraskap
(Congrégation du Sacré-coeur de Jésus), en
kryptojesuitisk orden, som efter jesuitordens
upplösning 1773 grundades 1794 af f. d. jesuiten
abbé Charles de Broglie, abbé Pey och abbé
Tournelly. Brödraskapets förste abbot var den
sistnämnde. Från sin första vistelseort i närheten
af Louvain i Belgien tvungos bröderna på grund af
politiska förhållanden att begifva sig till Augsburg,
der de beskyddades af kurfursten Klemens Venceslaus
af Trier. De måste emellertid derifrån fly till Passau
och derifrån till Wien, i hvars närhet de sedan slogo
sig ned. Gynnade af påfven och kejsaren, förenade
de sig der 1799 med ett annat kryptojesuitiskt
brödraskap, de s. k. paccanaristernas. Gallikaner och
jansenister uppträdde såsom oförsonliga fiender till
Jesu heliga hjertas brödraskap. Efter 1814 uppgick
orden i den återupprättade jesuitorden. – Ett qvinligt
Jesu heliga hjertas sällskap (Dames du Sacré-coeur)
stiftades i Paris 1800 af mademoiselle Barat, en
slägting till en medlem af det manliga sällskapet,
och stadfästes 1826 af Leo XII. Dessa hemliga
"jesuitinnor" egna sig åt den qvinliga ungdomens
uppfostran i klosterpensioner och äro spridda i många
land, äfven i Amerika och Afrika. J. P.

Jesuitisk, kännetecknande för jesuiterna (se
Jesuit-orden); skenhelig; icke skyende hänsynslösa
utvägar för att nå ett mål, som i grunden är
egennyttigt, men som man utsmyckat med ett vackert
namn.

Jesuit-orden, det inflytelserikaste af den
romersk-katolska kyrkans ordenssamfund, benämnes
på stiftarens modersmål Compañia de Jesus, emedan
den vill utgöra ett "kompani" andlige krigsmän under
Jesu baner och intaga en särskild förtroendeställning
till Frälsarens person. Dess upphofsman, den spanske
riddaren Inigo Lopez de Recalde, känd under namnet
Ignatius Loyola (se Loyola), föddes 1491. Tillsammans
med sex af sina studiekamrater aflade han i Paris
d. 15 Aug. 1534 högtidligt löfte om beständig kyskhet
och fattigdom samt att begifva sig till Jerusalem
för att vårda sjuka och omvända sarasener. Denna
resa förhindrades emellertid af det 1537 mellan
Venezia och turkarna utbrutna kriget, och det lilla
sällskapets medlemmar sammanträffade, efter att
hafva blifvit prestvigda och en tid varit spridda
uti Italien såsom själasörjare och sjukvårdare,
1539 i Rom, der de erbjödo påfven sin tjenst. Paul
III såg deri Guds finger och stadfäste jesuit-orden
d. 27 Sept. 1540. Sällskapets första ordensgeneral
blef Loyola, hvilken afled såsom sådan 1556. Hans
mest framstående karaktersdrag, entusiasm och klok
beräkning, satte sin prägel på det af honom stiftade
samfundet. – Jesuitordens skaplynne, organisation och
verksamhet normeras genom tvänne urkunder: Exercitia
spiritualia
och Constitutiones, den förra i hufvudsak
affattad af Loyola, ehuru icke sjelfständigt, den
senare likaledes i sina hufvuddrag af Loyola bestämd,
men först under hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free