Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jesuitstil - Jesulmere (Jaisalmer) - Jesu och Marias missionsprester - Jesus - Jesus hominum salvator (I. H. S.) - Jesus Maria - Jesus Syrach (Sirach) - Jet - Jetée - Jetolon - Jeton - Jetta - Jeu - Jeunesse dorée - Jeux floraux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alstret af en urartad konstperiod, som sökte skyla sin
fantasis armod med tomt effektsökande prål. – Om den
s. k. jesuitstilen i bokbinderikonsten se Bokbinderi.
Jesulmere (Jaisalmer). Se Djasalmir.
Jesu och Marias missionsprester. Se Eudister.
Jesus, latinska formen af Grek. Iesous, som är
den överflyttade formen af Hebr. Jehosjua, Jesjua
l. Josjua, ett namn, hvilket betyder "Jehovah
är frälsning". I någon af de tre sistnämnda
formerna förekommer detta namn mångenstädes i Gamla
testamentet. Under tiden för det öfverhandtagande
hellenisk-alexandrinska inflytandet bland judarna
föredrogo många, som buro sagda namn, att kalla
sig med dess rent grekiska motsvarighet, Jason,
och äfven i Nya testamentet påträffas namnet i denna
form (Ap.-gern. 17: 5-9; Rom., 16: 21). Senare blef
namnet Jesus ett af de allmännaste judiska namn,
som förekomma i Nya testamentet; hos Josephus finnes
det äfven flere gånger. – Om Jesus Kristus se Kristus.
Jesus hominum salvator (vanl. skrifvet endast
med begynnelsebokstäverna: I. H. S.), Lat., "Jesus,
menniskornas frälsare". Se Kristusmonogram.
Jesus Maria, en af Admiralitetsöarna i
Melanesien. 170 qvkm.
Jesus Syrach (Sirach), d. v. s. Jesus S:s son, en
jerusalemitisk jude i 3:dje årh. f. Kr., författaren
till den i Gamla testamentet förekommande apokryfiska
skrift, som är känd under namnet "Jesus Syrachs
bok". Denna bok var ursprungligen skrifven på
hebreiska och bar titeln Meschalim ("tänkespråk"). Af
J:s sonson öfversattes den till grekiska under
titeln Sofia Jesu hyiu Sirach ("Jesu S:s sons
vishet"). Den latinska Vulgata-öfversättningen
kallar den: Ecclesiasticus, d. v. s. kyrkoboken,
emedan den nyttjades af kyrkan vid katekumenernas
undervisning. Boken inledes med ett företal af
öfversättaren och innehåller (i 51 kap.) en samling
vishets- och lefnadsregler samt tänkespråk, böner och
sammanhängande betraktelser. Efter två längre sådana
öfver Guds verk i skapelsen och i Israels historia
afslutas boken i sista kapitlet med en tacksägelsebön.
J. P.
Jet [djett], den engelska benämningen på gagat (se
d. o.). Jet förekommer äkta i Europa företrädesvis i
Frankrike (depart. Aude), Spanien (vid Villaviciosa
i prov. Oviedo) äfvensom England, hvarest den når
sin högsta finhet och glans i Whitby-jet. Till
eftergjord jet nyttjas i Frankrike en ganska vacker
och dyrbar glasfluss, som i Böhmen illa efterapas
medelst vanligt glas. De under namn af jet-smycken
gående oäkta varorna förfärdigas dock mest af ett
ämne (T. hartgummi), hvars hufvudbeståndsdel är
stenkolstjära eller kautsjuk.
Jetée [sjötte], Fr., fördämning, byggd i vattnet
och tjenande till att skydda inloppet till en hamn
eller reglera en flods lopp. Den uppföres medelst
på hvarandra hopade stenmassor, faskiner o. d. eller
bygges fastare af timmer eller murverk.
Jetolon, handelsnamn för anilinsvart (se under
Anilinfärger).
Jeton [sjöttång], Fr., räknepenning, spelpenning;
belöningspenning (för gjorda framsteg i studier,
för flit och skicklighet o. s. v.). – I flere
lärda och vittra samfund, såsom Svenska akademien,
Vetenskapsakademien, Landtbruksakademien m. fl., få
medlemmarna, såsom honorar för hvarje sammankomst de
bevista, en jeton de présence [dö presangs], hvilken
kan utbytas mot en mindre summa i reda penningar
(en dylik har vid de nämnda akademierna ett värde af
2 kr.).
Jetta, en omkr. 1,750 m. hög topp på den fjällrygg
(Jetfjeldet), som sträcker sig mellan Ottavand och
Dovrebygden i Gudbrandsdalen. Hamar stift (Norge).
O. A. Ö.
Jeu [sjö], Fr. (af Lat. jocus, skämt), spel, lek;
plur. jeux [sjö]. Ordet förekommer i åtskilliga
sammansättningar t. ex. jeu de mots [dö må],
ordlek (jfr Calembour), jeux d’esprit [despri],
förståndslekar, sällskapslekar, i hvilka eftertanke
och fyndighet tagas i anspråk, såsom att gissa gåtor,
charader, logogryfer, rebus, eller lösa uppgifter
sådana som akrostikon, anagram eller bouts-rimés,
och Jeux floraux (se d. o.). – Om Le jeu de paume
[lö sjö dö påm] se Bållhus.
Jeunesse dorée [sjöness dåre], Fr. (egentl. "gyllene
ungdom"), namn, med hvilket man betecknat den manliga
ungdomen i Paris (la jeunesse parisienne), hvilken
efter Robespierres störtande, d. 9 Thermidor år II
(d. 27 Juli 1794), ställde sig i spetsen för den mot
skräckmännen riktade rörelsen. Flere andra öknamn på
partiet voro gängse, såsom Muscadins (myskhjeltar),
Petits-maîtres (sprättar), Jeunesse freronniére (efter
ledaren, Fréron) och Incroyables. Uttrycket "Jeunesse
dorée" uppkom först flere år efter reaktionen mot
skräckväldet, men har dock fått burskap i de flesta
historiska arbeten om denna period. Det brukas numera
i allmänhet såsom benämning på den slösaktiga,
nöjeslystna delen af en stor stads yngre manliga
befolkning.
Jeux floraux [sjö flårå], Fr., "blomsterlekar",
lyriska pristäflingar, hvilka sedan gammalt
årligen ega rum inför "Académie des jeux floraux"
i Toulouse. Redan 1323 stiftades af sju borgare i
Toulouse ett literärt sällskap, hvilket följande år
formligen konstituerade sig under namnet "Consistori
de la gaya sciensa" och sedermera hvarje år i Maj
samlades till poetisk täflan. Sällskapet var fritt
från all politisk anstrykning, och endast "la gaya
sabensa" (den glada vetenskapen) odlades der. De
gemensamma angelägenheterna ombesörjdes af en kansler
ock sju mantenedors. Vid de årliga pristäflingarna
utdelades för de bästa inlemnade dikterna trenne pris,
kallade "joyas del gay saber". Första priset, som
tilldelades den bästa canzone, bestod i en violblomma
af guld, andra priset, för den bästa sirvente,
pastourelle eller hymn till den hel. jungfrun, var en
nyponblomma af silfver. Tredje priset, för den bästa
dansa, utgjordes af en ringblomma af silfver. Den,
som vunnit tre pris, fick titeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
