Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Martin - Johansson, Johan - Johansson Kanne, Henrik - Johan Turesson - Johan Zapolya - John, Franz von - John, Eugenie - John, Richard Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
evangeliiperikoperna, till vägledning för
studerande och prester praktiskt behandlade (3 del.,
1869-77; omarb. uppl. af 1:sta delen 1875) samt,
i förening med A. N. Sundberg och C. A. Torén,
Nya testamentet. Öfversättning, utgifven
1882. Tillsammans med N. J. Linnarsson och Th. Norlin
redigerade J. 1868-70 "Teologisk tidskrift", fortsatte
1871-75 utgifvandet i förening med den förstnämnde
och är från 1876 ensam utgifvare af denna tidskrift.
Johansson, Johan, riksdagsman, författare, född
i Ringshyttan, Nora landsförsamling, Örebro län,
d. 1 Nov. 1840, måste vid 15 års ålder afbryta sin
skolgång och blifva dräng i föräldrahemmet. Sedermera
skötte han från 1858, då fadern dog, till 1872
dennes hemmans- och bergsbruk vid Ringshyttan och
innehade 1876-80 egendomen Bergsäng i ofvannämnda
församling. Vid sidan af sitt landtbruk skaffade
J. sig tillfälle att inhemta kunskaper, bl. a. i
landtmäteri. Han har varit ledamot (och oftast tillika
sekreterare) i mer än 20 större expropriationsnämnder
och kompromisser för jernvägar och kommuner samt
medverkat vid stiftandet af Nora folkbank och
åtskilliga konsumtionsföreningar m. m. Sedan 1869 har
han varit ledamot af Örebro läns landsting och sedan
1870 bevistat alla riksdagarna såsom ledamot af Andra
kammaren för Nora domsaga. Andra kammaren har insatt
honom i flere utskott, bl. a. i Bevillningsutskottet,
1880-83, och regeringen har uppdragit åt honom
ledamotskap i Skatteregleringskomitén (1879) och
Läroverkskomitén (1883). J. har icke bestämdt
slutit sig till något af de vid riksdagen kämpande
partierna. De få motioner han framställt angå
hufvudsakligen lagstiftningen om sprängämnen
och bergslagernas skatteförhållanden. Bland hans
utgifna skrifter må anföras Något om vederlaget
för tackjernstionden (1872), Försök titt historisk
beskrifning öfver Stadra och Finnå bruk (s. å.),
Om Noraskog, äldre och nyare anteckningar (I, II;
1875-82), Historik om grundskatterna (1880; har till
hufvudsaklig del ingått i Skatteregleringskomiténs
betänkande 1882), Indelningsverket. Ett bidrag
till statistiken öfver skatternas fördelning i
Örebro län (1883) samt Äldre bref och resolutioner
rörande städernas tolag (s. å.; har ingått i
Skatteregleringskomiténs betänkande rörande tolagen).
Johansson Kanne, Henrik. Se Johannis Norvegus.
Johan Turesson. Se Tre rosor.
Johan Zapolya [sapolja]. Se Zapolya.
John [jånn], Franz von, friherre, österrikisk
general, född 1815, fick sin uppfostran vid
krigshögskolan i Wiener-Neustadt, tillhörde från
1845 Radetzskys generalstab och utmärkte sig 1848
under striderna i norra Italien. Han befordrades
1857 till öfverste samt 1859 till generalstabschef
för sjette armékåren i södra Tyrolen och 1860
för Benedeks armé uti Italien. För sin 1866 vid
Custozza ådagalagda strategiska duglighet nämndes
han till fältmarskalkslöjtnant och genomförde 1867
såsom krigsminister den nya härordningen, grundad på
allmän värnpligt. Han afgick 1868 samt blef
sedermera fälttygmästare och chef för
generalstaben. Död 1876.
John [jånn], Eugenie, tysk romanförfattarinna, känd
under psevdonymen E. Marlitt, föddes i Arnstadt
i Thüringen d. 5 Dec. 1825 och blef i sitt 17:de år
upptagen som fosterdotter af den regerande furstinnan
af Schwarzburg-Sondershausen. Hon vistades en
tid i Wien för att utbilda sig till sångerska,
men måste till följd af en förkylning afstå från
denna plan och återvände derför till furstinnans
hof, der hon tillbragte elfva år. 1863 flyttade
hon till sin fädernestad, der hon sedan dess varit
bosatt. Först 1865 uppträdde J. såsom författarinna,
i "Gartenlaube", med novellen Die zwölf apostel,
och äfven hennes följande berättelser äro uteslutande
skrifna för denna tidning, men hafva senare utkommit i
bokform och rönt stor framgång samt blifvit föremål
för ett stort antal öfversättningar och sceniska
bearbetningar. De äro alla riktade mot de sociala
fördomarna. Bland hennes arbeten må nämnas Goldelse
(1866; "Gullvifva", 1875), Das geheimniss der alten
mamsell (1867; "Tant Cordulas hemlighet", 1873),
Thüringer-erzählungen (1869; "Berättelser
från Thüringen", 1870), Reichsgräfin Gisela (1869;
"Riksgrefvinnan Gisela", i två olika öfvers. s. å.),
Das heideprinzesschen (1871; "Prinsessan från
heden", 1875), Die zweite frau (1873; "Mainaus andra
hustru", 1875), Im hause des kommerzienraths (1876;
"I kommerserådets hus", s. å.). Im Schillingshof
(1879; "I Schillingshof" o. "Schillingshof, två olika
öfvers. s. å.) och Amtmanns magd (1881; "Amtmannens
piga", s. å.).
John [jånn], Richard Eduard, tysk rättslärd, f. 1827,
blef 1852 juris doktor i Göttingen, 1856 e. o. och
1859 ordinarie juris professor i Königsberg. 1868
mottog han kallelse till Kiels universitet och 1869
till Göttingens. 1870 utsågs han till medlem af
hanseatiska öfverappellationsdomstolen i Lybeck,
men återvände 1876 till Göttingen såsom professor
i straffrätt. Han innehar numera äfven geheime
justitieråds värdighet. 1862 valdes J. till medlem
af den preussiska representationen och hörde
der till fortschritts-partiet, men slöt sig 1866
till den national-liberala fraktionen och nedlade
efter Nordtyska förbundets upprättande sitt mandat,
våren 1867. – Bland J:s skrifter, hvilka intaga en
framstående plats inom den tyska kriminalrättsliga
literaturen, må nämnas Das strafrecht in
Norddeutschland zur zeit der rechtsbücher
(1858), Ueber strafanstalten (1865), Ueber die
todesstrafe (1867), Entwurf nebst motiven zu einem
strafgesetzbuch für den Norddeutschen bund (1868),
Das strafrecht in Norddeutschland, beurtheilung des
entwurfs eines strafgesetzbuchs für den Norddeutschen
bund (1870) och Ueber geschwornengerichte und
schöffengerichte (1872). J. har dessutom lemnat
rikliga bidrag till juridiska tidskrifter äfvensom
i 1:sta uppl. af Holtzendorffs "Encyklopädie der
rechtswissenschaft" (1870-71) framställt civil-
och straffprocessen samt i de följande upplagorna af
samma verk straffprocessen, hvarjämte han särskildt
utgifvit Das deutsche strafprozessrecht etc. (1880). I
Holtzendorffs "Handbuch des deutschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
