Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johnston, 2. Keith - Johnston, Joseph Eccleston - Johnston, Alexander - Johnstone - Johnstown - Johnstrup, Johannes Frederik - Joigny - Joint-stock-bank - Joinville - Joinville, Jehan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
publikation (sommaren 1879) gällt för att vara den
riktigaste och fullständigaste kartan öfver denna
verldsdel. 1878 utsåg styrelsen för det geografiska
sällskapet i London J. till ledare af en afrikansk
expedition, afsedd att öppna en väg från Dar es
Salam (midt emot ön Sansibar) till Njassasjöns norra
ände. Den 14 Maj 1879 bröt J. upp från den bestämda
utgångspunkten, men hade tillryggalagt endast en
obetydlig våglängd, då han insjuknade och dog, i
Berobero d. 28 Juni. J. lemnade efter sig en Physical,
historical, political and descriptive geography,
hvilket arbete han fullbordat under öfverresan
till Afrika.
Johnston [djånnstön], Joseph Eccleston,
sydstatsgeneral under nord-amerikanska inbördes
kriget, föddes 1807 i Virginia. Under det mejikanska
kriget 1846-48 utmärkte han sig för mod och duglighet
samt hade derefter på befordringarnas bana uppnått
generalqvartermästares befattning med rang af
brigadgeneral, då han i April 1861, vid borgerliga
krigets utbrott, tog afsked och slöt sig till de
konfedererade, hvilka uppförde honom som den andre
i ordningen bland sina generaler. J. förde kommandot
i det första slaget vid Bull Run (d. 21 Juli 1861),
likaså i drabbningen vid Fair Oaks (d. 31 Maj 1862),
der han allvarsamt sårades. Återställd till helsan,
erhöll han i Nov. 1862 öfverbefälet vid Mississippi,
men kunde icke hindra Vicksburgs intagande af
Grant och fick i Juli 1863, efter att hafva utrymt
Jackson, order att öfverlemna befälet åt general
Bragg. Efter dennes nederlag vid Chattanooga
(i Nov. s. å.) uppdrog man åt J. befälet öfver
konfederationens alla stridskrafter i sydvest, men
han blef under förra hälften af 1864, trots skickligt
motstånd, efter hand alltmer tillbakaträngd af den
segerrike unionsgeneralen Sherman. I Atlanta ärnade
han försvara sig till det yttersta, men d. 17 Juli
fråntogs honom ännu en gång befälet. När sedermera
Sherman efter Atlantas fall tågat ned till Savannah
och derifrån vändt sig mot Syd-Carolina, fick J. i
början af 1865 på öfvergeneralen Lees enträgna yrkande
öfverkommandot på detta håll. Men Sherman slog honom
d. 15 Mars s. å. vid Bentonville och tvang honom,
sedan Lee med hufvudhären måst gifva sig åt Grant,
att kapitulera d. 26 April 1865 vid Durham Station
i Nord-Carolina. 1874 utgaf J. en berättelse om
sina militära operationer under krigsåren. J. var
obestridligen en af sydstaternas bäste generaler och
sättes af somlige främst bland dem alla.
Johnston [djånnstön], Alexander, skotsk målare,
f. 1816, utbildade sig i London, der han 1836
uppträdde med bilder, som voro lyckade i komposition
och kolorit, men svaga i uttryck, vanligen tillhörande
den historiska genren. Bland hans arbeten må nämnas
Covenanterns bröllop och Covenanterns begrafning
(1842), Lord och lady Russell begå nattvarden i
fängelset (1846, nu i Londons nationalgalleri) samt
Isaak Watt och hans moder (1871).
Johnstone [djånnstån], stad i skotska grefskapet
Renfrew, vid Black Cart river, omkr. 16 km. v. om
Glasgow, med hvilken stad J. är
förenadt medelst jernväg. 9,268
innev. (1881). Bomullsmanufakturer.
Johnstown [djånnstaun], stad i nord-amerikanska
staten Pennsylvania, vid Stony creek och Conemaugh
river. 8,380 innev. (1880). Staden utgör medelpunkten
för nio bredvid hvarandra liggande köpingar med
tillsammans nära 25,000 innev., hvilka hufvudsakligen
sysselsättas i "Cambria iron company’s" stora jern-
och stålverkstäder.
Johnstrup [jånn-], Johannes Frederik, dansk
geolog, född i Köpenhamn d. 12 Mars 1818, blef
polyteknisk kandidat 1844, var 1846-48 docent
i mineralogi och naturlära vid Sorö akademi och
1848-51 adjunkt och öfverlärare i Kolding samt
utnämndes 1851 till öfverlärare i Sorö och 1866 till
professor i mineralogi och geognosi vid Köpenhamns
universitet. J. har för geologiska undersökningar
besökt Island (2 gånger), Färöarna och Grönland. Bland
hans många skrifter må följande nämnas: Om
faxekalkens dannelse (1864), Om faxekalken ved
Annetorp i Skåne (1867), Om fugtighedens bevægelse
i den naturlige jordbund (1868), Om grönsandslagene
i Danmark (1872), Om kullagene på Färöerne (1873),
Jordskjælvet i Sjælland den 28 Januar 1869 (1874),
Oversigt över de paleozoiske dannelser på Bornholm
(s. å.), Om hævningsphænomenerne i Möens Klint
(s. å.), Ueber die lagerungsverhältnisse und die
hebungsphaenomene auf Möen und Rügen (s. å.), Om
grönsandet i Sjælland (1876), Indberetning om en
undersögelsereise på Island (1877), Om kryolitens
förekomst i Grönland (1882), Nogle iakttagelser
over glacialphænomenerne og cyprinaleret i Danmark
(s. å.) samt Om de geologiske forhold i den nordlige
del af Vendsyssel (s. å.). B. L-n.
Joigny [sjåanjl], stad i franska depart. Yonne,
vid floden Yonne. 5,225 innev. (1881). Tillverkning
af kläde, jagtgevär och bränvin; handel med vin,
spanmål och boskap.
Joint-stock-bank [djåjnt-ståck-bänk], Eng. (af
join, förena, och stock, kapital, fondaktier),
aktiebank. Jfr Aktie och Bank.
Joinville [sjåängvill]. 1. Stad i franska
depart. Haute-Marne, vid högra stranden af
Marne. 3,615 innev. (1881). Jerntillverkning. –
Staden var förr hufvudort i det gamla baroniet J.,
som Henrik II 1551 upphöjde till furstendöme åt
François de Lorraine, hertig af Guise. Stamslottet
nedrefs 1791. Bland de äldre baronerna af J. märkes
historieskrifvåren Jehan de J. (se nästa art.),
åt hvilken en staty restes i staden 1861. – 2. Se
Dona Francisca.
Joinville [sjåängvill], Jehan de, fransk
memoarförfattare, f. 1224, d. 1319, tillhörde en
gammal rik familj i Champagne och stod såsom vasall i
nära förhållande till grefve Thibaut af Champagne,
hvars böjelse för literatur och skaldskap han
synes hafva delat. Han deltog i Ludvig IX:s korståg
1248-54 och förvärfvade sig derunder konungens fulla
tillgifvenhet samt intogs sjelf af en beundran
för honom, som sedan med hvarje år tillväxte. På
sin ålderdom (1309) företog han sig att skildra
denne konungs lif och regering. Histoire de Saint
Louis eller Memoires de J. (tr. första g. 1547;
flere uppl.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
