- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1323-1324

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordebok, kamer., förteckning på alla inom ett visst distrikt befintliga jordegendomar - Jordeboksdagsverken. Se Dagsverken - Jordeboksdivisionen. Se Jordebokskontoret - Jordeboksförändringsextrakt. Se Förändringsextrakt - Jordebokskontoret, förv., en tillfällig afdelning i Kammarkollegium - Jordebokspersedlar, kamer. - Jordeboksränta, kamer. - Jordebokssocken - Jordegare, jur., egare till jordegendom, särskildt å landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gods, räntor och andra förmåner, bundna vid jorden,
såsom Upsala akademi, Stora barnhuset i Stockholm,
Hvitfeldtska stipendiistiftelsen i Bohus län, de
många hospitalen i riket o. s. v. Hvarje kyrka i
Skåne, Halland och Bleking hade förr sin egen
jordebok, och den jordegande adeln bokförde sorgfälligt
sina hemman och räntor i egna jordeböcker. Stundom
lemnade regeringen uttryckliga föreskrifter rörande
enskildes eller korporationers jordeböcker. 1801
erhöll Kammarkollegium befallning att upprätta en
särskild jordebok öfver alla postgårdar i riket och
deras postföringsskyldighet i miltal. 1827 förordnades
om uppläggning af särskild jordebok för de åt
lotsverket anslagna lägenheter jämte noggrann uppgift
på innehafvarnas skyldigheter och rättigheter. –
Genom k. br. d. 20 Febr. 1821 anbefalldes,
att nya persedel-jordeböcker skulle utarbetas
i alla län. Denna uppsättning af jordeböcker,
hvilken med ett gemensamt namn kallats "1825 års
jordebok", har varit i bruk ända till de senaste
åren. Till följd af stadgande derom i k. kung. d. 11
Maj 1855 började arbetet med en ny upplaga, ett
omfattande verk, som fordrat mycket arbete och stora
statsanslag. Det skall vara fullbordadt under loppet
af innevarande år (1884). Alla län skola då erhålla
nya, af Kammarkollegium fastställda jordeböcker,
med undantag af Kopparbergs, för hvilket 1825 års
jordebok fortfarande torde komma att gälla, till
dess, efter storskiftets afslutande, jämväl detta
län kan få ny jordebok. Dessa nya jordeböcker äro
uppställda efter ett särdeles enkelt och lättfattligt
system i jämförelse med de äldre, för hvilkas läsning
och tolkning särskild öfning erfordras. Vid de nyas
upprättande hafva nämligen de stora skattereformerna,
ränteförenklingen och penningeomsättningen,
blifvit iakttagna, till följd hvaraf de gamla, i
olika landsdelar till namn och beskaffenhet mycket
skiftande skattepersedlarna icke längre äro synliga,
utan endast fixa penningebelopp i ränta och tionde
för hvarje särskildt hemman. Man får den korta,
men praktiska upplysningen om t. ex. hemmanet 1/4
mantal X att det årligen skall till kronan utgöra 14
kr. i ränta och 27 kr. 50 öre i kronotionde eller
tillsammans 41 kr. 50 öre i årlig, oföränderlig
grundskatt. Man finner der äfven anteckningar om
skogsförhållanden, odlingslån m. m. Kbg.

Jordeboksdagsverken. Se Dagsverken.

Jordeboksdivisionen. Se Jordebokskontoret.

Jordeboksförändringsextrakt. Se Förändringsextrakt.

Jordebokskontoret, förv., en tillfällig afdelning
i Kammarkollegium, hvars organisation var grundad
på föreskrifterna i k. br. d. 22 Jan. 1858. En
extra ledamot i Kammarkollegium var chef
för detsamma, och det hade 3 afdelningar,
hvar och en med 1 kamrerare och 2 revisorer;
derjämte fanns en för alla afdelningarna gemensam
notarie. Kontorets arbete bestod hufvudsakligen
i granskning af de för vårt kameralväsende så
vigtiga ränteförenklingsuträkningarna och af de
nya jordeböckerna. Då kontoret med 1870 års utgång
upphörde, var dock icke detta

arbete färdigt (jfr Jordebok). För pröfning och
fastställande af dessa ärenden förordnades i samma
bref om bildandet af en särskild tillfällig division
af Kammarkollegium, jordeboksdivisionen, bestående af
jordebokskontorets chef, den föredragande kamreraren
samt antingen ett kammarråd eller en af de öfrige
kamrerarna i jordebokskontoret. Jordeboksdivisionen
meddelade beslut å Kammarkollegiets vägnar.
Kbg.

Jordebokspersedlar, kamer., de slags alster af
jord- och bergsbruk, boskapsskötsel samt fiske
o. a. näringsfång, å hvilka ränta ursprungligen
utgjordes till staten, och som sedermera fått
qvarstå i jordeböckerna såsom måttstock vid
räntans uträkning efter årligt markegångspris. De
persedlar, som företrädesvis ansågos representera en
art hufvudafkastning, blefvo vid ränteförenklingen
särskildt bestämda såsom "ortens hufvudpersedlar",
hvari alla andra persedlar skulle uppgå. Sådana
hufvudpersedlar voro spanmål, smör, kött, fläsk,
tackjern och hö. Kbg.

Jordeboksränta, kamer. Under denna benämning
började man 1718 i jordeböckerna sammanföra
de gamla jordräntor, som dittills ensamma
upptagits i jordeböckerna, medan deremot de yngre
jordräntor, hvilka på 1600-talet tillkommit genom
en del bevillningars förvandling till ständig,
efter mantal utgående grundskatt och först vid
ofvan angifna tid skulle införas i jordeböckerna,
sammanställdes under benämning mantalsränta. Sedermera
påförde man vid skeende skattläggningar i allmänhet
nyskattlagd jord såväl jordeboks- som mantalsränta;
och dermed fortsattes ännu i våra dagar, ehuru
räntan genom dubbel förvandling af de ursprungliga
"persedlarna" numera utgår i penningar. Eljest
har den gamla skilnaden mellan jordeboksränta
och mantalsränta, till följd af den 1855 påbjudna
ränteförenklingen, bortfallit. Jordeboksräntans
förnämsta underafdelningar voro dagsverken (se
d. o.) och fodringen (se d. o.). Jfr Grundränta.
Kbg.

Jordebokssocken, sammanfattningen af de hemman och
lägenheter å landsbygden, som för beskattningsändamål
äro i jordeboken (se d. o.) sammanförda under samma
sockennamn. Om den mängd oregelbundenheter i den
administrativa och öfriga förvaltningen, hvilka
"jordebokssocknen" vållat, se k. Statistiska
centralbyråns publikation "Befolkningsstatistik",
2:dra afdeln. (1880) och 1882 års komitébetänkande
ang. "Reglering af oregelbundenheterna i rikets
administrativa, judiciela, ecklesiastika och kommunala
indelningar". Jfr Socken. K. S.

Jordegare, jur., egare till jordegendom
(jfr Egendom), särskildt å landet, i motsats
till landbo, arrendator, besittningshafvare i
allmänhet (t. ex. boställsinnehafvare) samt till
ränteegare, d. v. s. den, som eger rätt till ränta
af jord, hvartill en annan har eganderätt (jfr
Frälseskatte, Jordränta, Skattefrälse). Kronan
är egare till kronojord; frälse- och skattejord
eges deremot af enskilde. Numera är hvarje svensk
undersåte, äfven mosaisk trosbekännare, berättigad
att förvärfva och besitta fast egendom inom Sverige
af hvad natur som hälst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free