- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1379-1380

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Journal des débats - Journal des savants - Journal för Litteraturen och Theatern - Journal för svensk litteratur - Journalier - Journalist - Joutsa - Jouvenet, Jean - Joux, Val de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intog efter 1870 års tilldragelser en vacklande
hållning, men slöt sig vid tiden for Thiers’
störtande (Maj 1873), om ock något motvilligt, till
den konservativa republiken. Bland dess redaktörer
efter Bertin märkas Jules Janin (som der skrifvit
öfver 2,000 följetongsuppsatser), Michel Chevalier,
Barrière, John Lemoinne, Renan och Philaréte Chasles.

Journal des savants [sjournal dä savang], en i Paris
utkommande literatur-tidning, den äldsta i sitt slag,
grundades d. 5 Jan. 1665. Dess förste redaktör var
Denis de Sallo, parlamentsråd i Paris. Tidningens
uppgift skulle vara att innehålla: 1) förteckning
öfver samt granskning af de förnämsta böcker, som
trycktes i Europa, 2) biografiska utkast och loftal
öfver ryktbare skriftställare kort efter deras
frånfälle, 3) redogörelse för fysiska, kemiska och
matematiska rön samt uppfinningar inom mekaniken,
4) de vigtigaste utslag från verldsliga och andliga
domstolar i Frankrike och andra land. Journal des
savants utkom till 1724 med ett nummer i veckan,
derefter med ett i månaden. 1701 kom den i statens
ego, upphörde i Nov. 1792, men återupprättades
d. 1 Sept. 1816. Tidningen står fortfarande
under statens skydd, lyder under ministeriet för
offentliga undervisningen och har en redaktion, hvars
medlemmar, liksom ledamöterna i en akademi, utses
genom kooptation; ministern stadfäster valen. Jfr
M. Cocheris: "Table méthodique et analytique du
Journal des savants", 1860.

Journal för Litteraturen och Theatern, en tidning,
som 1809-13 utgafs i Stockholm af P. A. Wallmark. Dess
första nummer utkom d. 17 Juli 1809; i början utgåfvos
3 nummer i veckan, från d. 11 Nov. s. å. 4. Från
början af 1810 blef den daglig tidning. Wallmarks
förnämste medkämpe i den derstädes förda fejden mot
"Nya skolan" var af Leopold. Tidningen indrogs d. 17
Maj 1813 till följd af en för kronprinsen Karl Johan
misshaglig artikel, hvaruti hade uttalats ogillande af
ett i Grevesmöhlens tidning "Nya Skandinaven" influtet
kungörande af Karl Johans planer att efter Napoleons
besegrande i Tyskland vända sig mot Danmark och
tvinga det att afstå Norge. Den 14 Juni s. å. fick
tidningen en fortsättning i Allmänna Journalen, som
utkom dagligen i likadant format till d. 2 Aug. 1824
(ej 1823), då den indrogs, för att d. 12 i samma
månad åter upplefva under samma redaktion och i samma
format, men med titeln Journalen. Denna upphörde med
utgången af 1837 (ej 1836, såsom Wallmark uppger i
sin sjelfbiografi), sedan den under sitt sista år
utkommit med endast 2 nummer i veckan.

Journal för svensk litteratur, en af
G. A. Silverstolpe i Stockholm utgifven månadsskrift,
grundlades i April 1797, då samme utgifvares
Litteraturtidning (1795-97) upphört. Af tidskriften
utkom 1:sta bandet 1797 i 9 häften och de 3 följande
1798-1801 med 12 häften i hvarje band; af det 5:te
bandet utgåfvos 8 häften 1801-03 och de återstående
4 först efter statshvälfningen, nämligen 1809-12. De
yngre vetenskapsidkare, som tyckas hafva

utgjort tidskriftens hufvudsakligaste medarbetare,
representerade en bildning, som i flere afseenden
började sätta sig till doms öfver 18:de årh:s
åsigter. "Journal för svensk litteratur" förberedde
också allmänheten på den reform, som ett årtionde
senare skulle genomföras inom svenska vitterheten. Den
utbredde Kants filosofiska och estetiska åsigter
samt upphöjde Tysklands skalder i jämförelse med
de franske. Mot dåliga öfversättare förfor den
strängt. Tidskriften kan sägas hafva på flere sätt
fört den literära kritiken i Sverige framåt. Bland
originaluppsatserna äro några af B. Höijer, dock
icke så betydande som de han förut meddelade i
"Litteraturtidning".

Journalier [sjournalje], femin. journalière [-jär],
Fr. (af jour, dag), vexlande från ena dagen till den
andra, ombytlig till lynnet; föränderlig i utseendet;
förefallande vacker ena dagen, ful den andra.

Journalist [sjurnalist; se Journal], tidningsman,
medarbetare i en tidning.

Joutsa, socken af Heinola härad och domsaga, S:t
Michels län, Finland. Areal, jämte Leivonmäki
kapell, 912 qvkm. Befolkningen finsk, i
J. 5,837, i kapellet 1,682 pers. (1880). Med
sagda kapell utgör J. ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Borgå stift, Heinola prosteri.
O. I.

Jouvenet [sjouvöne], Jean, fransk målare, f. i
Rouen 1644 (47?), d. i Paris 1717, var son till
en målare och skickades vid 17 år till Paris för
att der hos flere mästare lära faderns konst. Hans
första tafla var Moses, som slår vatten ur klippan,
målad i Poussins manér. Hans skicklighet gjorde,
att Lebrun använde honom till arbeten i Versailles,
och 1668 fick J. i uppdrag att måla en votivtafla för
guldsmedernas skrå. Efter att hafva vunnit åtskilliga
pris i akademien blef han ledamot af densamma 1672
och 1707 en af dess högste styresmän. Till hans
förnämsta arbeten höra 4 stora taflor, målade 1706
för kyrkan S:t Martin-des-Champs och nu befintliga
i Louvre, nämligen Det stora fiskafänget, Lazarus’
uppväckande, Jesus drifver säljarna ur templet
och
Gästabudet hos Simon, samt Nedtagandet från korset
(målad 1697, nu i Louvre), mästerligt komponerad och
ganska ädel i uppfattningen. Dessutom hade J. många
stora uppdrag af Ludvig XIV, såsom i Invalidhotellet
och kapellet i Versailles. Förtjust öfver utförandet,
ville konungen bestå konstnären en resa till Italien,
hvilket land denne icke sett. J. hindrades emellertid
af sjukdom att fullfölja resan. Dessutom fick han
1713 slag i högra sidan, hviket förlamade handen;
men han lärde sig på gamla dagar att måla med venster
hand, och så utförde han bl. a. sitt sista arbete,
en tafla framställande Marias besök hos Elisabet,
känd under namn af Magnificat, bestämd för Notre-Dame
i Paris. – J:s brorson och lärjunge, François
J., kallad J. den yngre, f. 1668, d. 1749, var
porträttmålare och blef ledamot af akademien 1701.
C. R. N.

Joux, Val de [dö-sjou], en omkr. 15 km. lång, högt
belägen dal i Jura, schweiziska kantonen Vaud. Den
skiljes från franska området

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free