- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1423-1424

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jul, kristenhetens förnämsta högtid, firas till minne af Jesu födelse - Julblot. Se Jólablót - Juldramer. Se Mysterier - Julep, med. farmak., ursprungligen en lugnande eller rogifvande dryck - Juleta. Se Julita - Julfrid. Se Andfrid och Frid - Julgran, en i synnerligen i norra Europa för julhögtiden kännetecknande prydnad - Julhös, en på många ställen i Sverige bruklig jul-anrättning - Juli, årets sjunde månad - Julia, romersk koloni. Se Cosa - Julia, dotter af den bekante C. Julius Cæsar - Julia, dotter af Octavianus Cæsar och Scribonia - Julia Cæsarea. Se Cæsarea - Juliana Maria (Juliane Marie), dansk drottning - Julianehåb, den sydligaste och folkrikaste af de danska kolonierna på Grönland - Julianister. Se Ftartolatrer - Julianska kalendern. Se Kalender - Julianska perioden, en inom kronologien förekommande period

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

julgalten), kappåkningen från julottan (annandagens
"Staffansskede" i Helsingland) äfvensom en
mängd julskrock och jul-lekar, "julbocken" och
andra karnevalsupptåg m. m. rena lemningar af
nämnda förgångna kulturstadium. Äfven bruket af
"julklappar" är äldre än kristendomen. Det florerade
redan hos romarna, hvilka under saturnalierna
tilldelade hvarandra små gåfvor (Lat. strena, hvaraf
Fr. étrenne, nyårsgåfva), såsom frukter, blommor,
vaxljus o. d. Den bland de germanska folken numera
"brukliga "julgranen" går, hvad norden vidkommer,
ej hundra år tillbaka. I Tyskland är den äldre,
om det också ej kan bevisas, att den brukades före
reformationen. Bruket att utomhus uppsätta granträd
eller stänger med granruskor (ett motstycke till
midsommarens "majstänger") är deremot mycket gammalt
i norden och utgör tvifvelsutan en lemning af den
trädkult, som de hedniske germanerna idkade. Såsom en
lemning från forna tider kan slutligen nämnas bruket
af bröd i djurformer (s. k. "julkuse", "nisse och
nasse" m. fl.). – Kyrkan sökte med framgång bekämpa
de gamla hedniska ceremonierna och offerbruken dels
derigenom att hon helgade många af dessa såsom
goda kristna plägseder (så t. ex. fick julhalmen
en alldeles ny betydelse, såsom en påminnelse om
Frälsarens vagga, krubban), dels derigenom att hon
till sin egen kult lade en yttre prakt, som särskildt
vid julen tog form i bl. a. dramatiska framställningar
af Jesu födelse (krubban med barnet, herdarna, de vise
männen o. s. v.) samt första barndom. Dessa upptåg
blefvo uppslaget till de julsånger och juldramer
(se Christmas pantomimes och Mysterier), som ännu
mångenstädes äro oskiljaktiga från julen. R. G.

Julblot. Se Jólablót.

Juldramer. Se Mysterier.

Julep (Lat. julapium, af Arab. julap, söt saft),
med. farmak., ursprungligen en lugnande eller
rogifvande dryck, som var beredd endast af
destilleradt vatten och syruper, hvilka gåfvo en
behaglig smak, och bland hvilka fanns efter regeln
opiumsyrup (Syrupus thebaicus). I en och annan
farmakopé finnes ännu en sådan julep upptagen,
att begagnas till natten såsom rogifvande medel. På
senare tider har man med julep l. julapium menat en
i farmakopéerna intagen medikamentsform, som hade
konsistens af en tjockare saft eller ett tunnare
halfflytande mos, hvilket slags beredning tillika
hade en åtminstone någorlunda behaglig smak och icke
sällan en vacker färg. Benämningen julapium är nu
ofta utbytt mot emulsio. O. T. S.

Juleta. Se Julita.

Julfrid. Se Andfrid och Frid.

Julgran, en i synnerhet i norra Europa för julhögtiden
kännetecknande prydnad. Den utgöres af en frisk gran,
smyckad med ljus, frukter, konfekt, leksaker och
grannlåter. På julaftonen, sedan de bland grenarna
fästa ljusen blifvit tända, samlas unga och gamla till
en glad julpolska omkring densamma. Se vidare Jul.

Julhös, en på många ställen i Sverige bruklig
jul-anrättning. Den består af ett svinhufvud, som
under hela julen förblifver framsatt såsom

skåderätt och efter julens slut fortäres. Äfven
i England är detta bruk allmänt, och "the boar’s
head" utgör der den förnämsta julrätten. R. G.

Juli (Lat. Julius), årets sjunde månad. Hos romarna,
som började sitt år med Mars, var J. den femte och
kallades derför Quintilis (af Lat. quintus, den
femte), tills den år 45 f. Kr. erhöll sitt nuvarande
namn, till ära för Julius Caesar, som var född i denna
månad. J. är i Sverige vanligen årets hetaste månad,
med alltjämt tilltagande värme. Dagarnas antal är
31. J. kallas i svenska almanacken Hömånad; danska
namnet är Ormemåned.

Julia, romersk koloni. Se Cosa.

Julia. 1. Dotter af
den bekante C. Julius Caesar, blef år 59 f. Kr.
gifven till äkta åt Pompejus, hvarigenom förbundet
emellan denne och Caesar vann i styrka. Hon afled
dock redan år 54, och hennes död bidrog i sin
mån att påskynda den hotande söndringen emellan
de båda mäktige triumvirerna. – 2. Dotter af
Octavianus Caesar och Scribonia, var först förmäld med
Octavianus’ systerson Marcellus, sedan med Agrippa och
tredje gången, 11 f. Kr., med Tiberius. Hon hade redan
tidigt gjort sig känd för en utsväfvande vandel och
slutligen blef hon till följd deraf förvisad till ön
Pandataria samt derefter till Rhegion, der hon dog.
R. Tdh.

Julia Caesarea. Se Csesarea.

Juliana Maria (Juliane Marie), dansk drottning,
prinsessa af Braunschweig-Wolfenbüttel, född d. 4
Sept. 1729, syster till den från sjuåriga kriget
(1756-63) bekante preussiske fältherren Ferdinand af
Braunschweig-Wolfenbüttel samt svägerska till Fredrik
II af Preussen och till den ryska storfurstinnan Anna
Karlovna. gifte sig 1752 med Fredrik V af Danmark
och blef moder till prins Fredrik, Kristian VIII:s
fader. J. M. vann aldrig den folkgunst, som Fredrik
V:s första drottning, Lovisa, egt. Hon beskylldes
för praktbegär, hersklystnad och hämdgirighet,
och det var hon, som ledde den sammansvärjning,
hvilken 1772 störtade drottning Karolina Matilda och
Struensee samt lemnade makten i händerna på J. M.,
hennes son och Guldberg. Endast tvungen fann hon
sig i att genom en ny hofrevolution aflägsnas från
makten (1784). Hon bodde sedermera på Fredensborg
och dog der, d. 10 Okt. 1796. "Födselstiftelsen"
i Köpenhamn grundlades af J. M. 1785.
E. Ebg.

Julianehåb, den sydligaste och folkrikaste af de
danska kolonierna på Grönland, sträcker sig från
61° n. br. till Kap Farvel samt omfattar fjorton
större eller mindre halföar och en mängd öar. J.,
som grundlades 1775, hade vid 1874 års slut 2,371
innev. Inom dess område ligga två missionsstationer:
Lichtenau och Frederiksdal. I denna nejd,
antager man, låg de gamle nordbornas "Österbygd"
och der finnes den märkliga kyrkoruinen Kakortok.
E. Ebg.

Julianister. Se Ftartolatrer.

Julianska kalendern. Se Kalender.

Julianska perioden, en inom kronologien förekommande
period, hvilken uppfanns af J.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free