Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfruregeln, matem. - Jungfruskinn, med. farmak., en populär benämning på alté-pasta - Jungfrusländor l. Flicksländor. Se Agrion och Sländor - Jungfrustift, i protestantiska land förekommande stiftelser - Jungfrutoffel, ett sällan brukadt namn i st. f. gucku-sko eller toffelblomma. Se Cypripedium - Jungfrutranan, Grus virgo, zool. Se Grudæ - Jungfrutvål, bot. - Jungfruvin l. Vild vinranka. Se Ampelideæ - Jungfru-öarna l. Virginiska öarna, en till de Små Antillerna i Vestindien hörande ögrupp - Junghuhn, Franz Wilhelm - Jungingen, Konrad von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt räknesätt, som i sak sammanfaller med
lösningen af två eqvationer af första graden
mellan två eller flere obekanta, dock så, att
de sökta storheterna alltid skola vara hela
tal. Namnet beror derpå att hithörande problem
ofta handla om ungersvenner och jungfrur, hvilka
sammankommit till gästabud, t. ex.: "20 personer,
ungerswänner och jungfrur, hafva tilsamman förtärdt
56 öre. När en ungerswän nu betalar 4 öre, så skal
en jungfru betala 2 öre. Nu frågas: huru många
ungerswännerne och jungfruerne i synnerhet warit
hafwa". Facit blir 8 ungersvenner och 12 jungfrur. –
Denna regel kallas äfven zekinregeln (Lat. regula
cecis), enär frågorna oftast handla om penningar.
G. E.
Jungfruskinn, med. farmak., en populär benämning
på alté-pasta, pasta althaeae, som, rätt beredd,
är en snöhvit, lätt, icke för hård eller seg, i
tunnare kakor formad mjuk massa, som lätt löses
i munnen, smakar sött och slemmigt samt luktar
likt pomeransblommor. "Jungfruskinn" beredes af
alté-rot, som utdrages med vatten i afpassad mängd,
hvilket sedan försigtigt afhälles, och hvartill
sättas arabiskt gummi, raffineradt socker,
vispade ägghvitor och pomeransvatten. Massan
utgjutes sedan i kapslar af papper eller
förtennadt jernbleck och torkas varsamt; den
begagnas af allmänheten, likt "bröstkarameller",
mot hosta och heshet. Jfr Lakritspasta.
O. T. S.
Jungfrusländor l. Flicksländor. Se Agrion och Sländor.
Jungfrustift, i protestantiska land förekommande
stiftelser, som gifva i dem inskrifna ogifta döttrar
till adelsmän eller, någon gång (t. ex. i Danmark),
till ofrälse personer af de högre rangklasserna fri
bostad eller pension. Vanligen äro jungfrustiften
grundade på indragna klosteregendomar. I Sverige
finnes endast ett adligt jungfrustift: Vadstena adliga
jungfrustift (se d. o.). – Jungfrustiftsinrättningen
i Finland kom till stånd 1856. I densamma finnas
500 adliga stiftsjungfrur inskrifna. Mot erläggande
af en inträdesafgift erhålla dessa från och med
en viss uppnådd ålder smärre pensioner. – Danmarks
jungfrustift kallas adelige jomfruklostre. De i dem
inskrifna pensionärerna åtnjuta dels fri bostad, dels
årsunderhåll (häving) af olika storlek. Tillträde
vinnes i den ordning, i hvilken anmälan skett. Vid
inskrifningen erlägges en viss penningesumma
(600-2,000 kr.), hvilken icke återbetalas, om
dödsfall inträffar eller giftermål ingås. Sådana
"jungfrukloster" äro Vallö stift (uteslutande för
adliga jungfrur), Gisselfeld, Vemmetofte, Roskilde och
Odense (tillika för döttrar af män, som tillhöra de
tre första rangklasserna), Thårupgård (för döttrar
af män tillhörande de fyra första rangklasserna)
och Stövringgård (för döttrar af män tillhörande de
fem första rangklasserna).
Jungfrutoffel, ett sällan brukadt namn i
st. f. gucku-sko eller toffelblomma. Se Cypripedium.
Jungfrutranan, Grus virgo. zool. Se Grudae.
Jungfrutvål, bot., en sällan förekommande
benämning på Polygonum Hydropiper L., som
riktigare heter brännande pilört. Se Polygonum.
O. T. S.
Jungfruvin l. Vild vinranka. Se Ampelideae.
Jungfru-öarna l. Virginiska öarna (Eng. Virgin
islands), en till de Små Antillerna i Vestindien
hörande ögrupp, ö. om Puerto Rico, mellan 18° och
19° n. br., bestå af 50-60 större och mindre öar,
som tillhöra England, Spanien och Danmark. Bland
de engelska öarna, tillsammans 165,15 qvkm., med
5,287 innev. (1881), äro Tortola och Virgin Gorda
de största. Till Spanien höra Culebra, Vieques
och några mindre, tillsammans 169,59 qvkm., med
omkr. 3,500 innev., och till Danmark S:te Croix,
S:t Thomas och S:t Jan 358,90 qvkm., med 33,763
innev. (1880). J. upptäcktes af Columbus på hans
andra resa och erhöllo benämningen Las virgines efter
den katolska legendens elfva tusen jungfrur.
Junghuhn, Franz Wilhelm, tysk resande och
naturforskare, f. 1809, hade fört ett stormigt och
omvexlande ungdomslif, då han 1835 fick tillfälle att
såsom militärläkare medfölja en holländsk expedition
till Java. Såväl der som under en tvåårig förflyttning
till Sumatra (1840-42) gjorde han storartade
undersökningar af naturförhållandena äfvensom
skarpsinniga etnografiska iakttagelser. Från 1846 hade
han anställning som regeringens geolog. 1848 hemreste
J. till Europa på grund af försvagad helsa, men
återvände 1852 till Java, der han sedan från 1858 hade
ledningen af den kort förut införda kina-odlingen. Död
1864. Resultaten af sina forskningar nedlade J. i de
två monumentala verken Die Battaländer auf Sumatra
(holl. originaluppl. och tysk öfvers., 1847) och
Java, seine gestalt, pflanzendecke und innere bauart
(holl. origin. 1849. tysk öfvers. 1852-54 efter
2:dra uppl.), hvilka ännu utgöra hufvudkällorna för
kunskapen om dessa land samt i de mindre arbetena
Topographische und naturwissenschaftliche reisen
durch Java (1845), Rückreise von Java nach Europa
(tysk öfvers. af holl. origin. 1852), Licht- en
schaduwbeelden uit de binnenlanden van Java (4:de
uppl. 1866) m. fl. Frukter af J:s forskningsresor
äro ock Landschaftsansichten von Java (11 blad med
text, 1853) och Kaart van het eiland Java (4 blad,
1855) äfvensom högst rikhaltiga naturvetenskapliga
samlingar, hvilka af flere fackmän bearbetats och
äro bekantgjorda i det botaniska verket Plantae
Junghunianae (1851) m. fl. arbeten.
Jungingen. 1. Konrad von J., Tyska ordens högmästare
och såsom sådan kallad Konrad III, valdes d. 30
Nov. 1393 till högmästare. Han förvärfvade ett berömdt
namn såsom regent samt förde en i allmänhet fredlig
politik. Då under striden mellan Albrekt och Margareta
de s. k. fetaliebröderna bemäktigade sig Gotland
(1392) och derifrån drefvo ett omfattande sjöröfveri,
som hvarken Margareta eller hansestäderna förmådde
stäfja, begaf sig J. med en stark här till Gotland
och eröfrade ön (April 1398). J. råkade derigenom i
tvist med både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
