Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jurasystemet (Juraformationen, Jura) - Jurata - Jure - Juridik - Juridiska föreningen i Sverige - Juridiska föreningen i Finland - Juridisk person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Infra-lias) kan man ock hänföra den
sandstensbildning, som nu finnes på spridda
ställen i mellersta Skåne, men som förr haft större
utbredning. Den är bekant under namnet Hörssandstenen
och nyttjas såsom byggnadssten (t. ex. vid Lunds
domkyrka), qvarnstenar m. m. Professor S. Nilsson
var den förste, som deri fann fossila växter. Florans
allmänna karakter öfverensstämmer med den kolförande
floran, ja flere arter äro för bägge gemensamma. Den
i Hörssandstenen allmännaste arten är Nilssonia
brevis. Före 1879 hade man i Hörssandstenen funnit
blott växtlemningar, och först nämnda år anträffade
Sveriges geologiska undersöknings geologer Jönsson,
Nathorst och Tullberg äfven djurlemningar, näml. dels
en mussla, Cardinia Follini, som förut var bekant
från den stenkolsförande bildningen vid Helsingborg,
dels, likväl ej tillsammans med förutnämnda art,
en rik fauna, af hvilken åtskilliga arter äfven
träffas i nordvestra Skånes stenkolsförande
aflagringar (t. ex. Avicula inaequivalvis),
under det att andra synas vara för Hörssandstenen
egendomliga (t. ex. Avicula magnifica, Pseudomonotis
gregarea och Plicatula suecica). Hörssandstenen
visar sig således genom såväl sin flora som sin
fauna motsvara de yngre delarna af de kolförande
bildningarna i nordvestra Skåne (Cardinia-lias). – I
strykningsriktningen af Skånes kolförande bildningar
åt s. ö. uppträda dylika äfven på Bornholm och
utgöras äfven der af en marin bildning med musslor
o. d. samt en sötvattensbildning med landväxter
och kolflötser; men i olikhet med förhållandet i
Skåne ligga de marina lagren underst. Bergarterna
äro sandsten, skifferlera och lera, jernlersten
och kol; flötsernas antal är ej obetydligt, men
kolen äro askhaltiga och brytningsförhållandena
ogynsamma på grund af lagrens ofta starka stupning
och bergarternas löshet. Af de marina molluskerna äro
flere (bl. a. Avicula inaequivalvis) gemensamma för
Skåne och Bornholm, andra äro för denna ö egendomliga;
floran är otillräckligt känd. Hvad åldern beträffar,
synas Bornholms kolförande bildningar vara något
yngre än de skånska, men tillhöra ändock Lias.
B. L-n.
Jurata, Lat. Se Jurydomstol.
Jure, Lat., likbetydande med de jure (se d. o.).
Juridik (af Lat. juridicus, rättslig, af jus,
rätt). Se Rättsvetenskap. – Juridisk, som tillhör
eller har afseende på rättsvetenskapen.
Juridiska föreningen i Sverige. Se Svensk juridisk
förening.
Juridiska föreningen i Finland har enligt stadgarna
af d. 11 Febr. 1862 till ändamål att bereda idkare
af lagfarenhet och öfrige för rättsvetenskap och
rättegångsväsende intresserade medborgare tillfälle
att offentligen utbyta åsigter och erfarenheter
i juridiska ämnen. Föreningen utgöres af en
centralafdelning i Helsingfors och filial-afdelningar
i städerna Åbo, Viborg och Vasa. I Helsingfors hålles
ett årsmöte, vid hvilket de ämnen, som under ingående
år skola förekomma till öfverläggning
inom föreningen, bestämmas med ledning af
ett af centralafdelningens styrelse framlagdt
förslag. Föreningen, som verksamt bidragit till att
stärka lifaktigheten inom Finlands juridiska kår,
utgifver sedan 1865 en tidskrift, som utkommer i
fyra häften årligen och innehåller protokoll öfver
föreningens förhandlingar och beslut, upplysande
rättsfall äfvensom uppsatser i rättsvetenskapen.
M. G. S.
Juridisk person, jur., är den allmännaste tekniska
benämningen för alla eller vissa bland sådana
rättssubjekt, som icke äro enskilda menniskor,
eller s. k. fysiska personer. Dylika rättssubjekt
hafva allestädes förekommit i stor och omvexlande
mångfald och äro dels af mera beständig, dels af mera
tillfällig art. Följande hufvudgrupper kunna bland
dem åtskiljas: 1. samhällen eller samfund, såsom stat,
kommun, kyrka, familj, 2. korporationer, 3. sällskap
och föreningar af olika slag, 4. bolag, 5. stiftelser
samt 6. tillfälliga gemensamheter, såsom döds-
och konkursbon. Utgående från den uppfattning att
hvarje rättighet förutsätter ett subjekt samt att
endast personer kunna vara rättssubjekt, har man
tillskrifvit jämväl rättssubjekt af nyssberörda art –
hvilkas erkännande såsom verkliga rättssubjekt bjudes
af hela den erfarenhet rättslifvet gifver vid handen –
egenskapen personlighet och benämnt dem än "moraliska"
eller "mystiska", än "juridiska" personer. I
romerska rätten framträdde tidigt begreppet, om ock
ej namnet, juridisk person. Huruvida den romerska
doktrinen härvid, såsom man allmänast velat antaga,
blott medelst en fiktion likställde ifrågavarande
rättssubjekt med individen, d. v. s. lät dem blott
i föreställningen, men icke i verkligheten, gälla
såsom personer, eller om den verkligen tillerkände
dem en sjelfständig personlighetskarakter, såsom
stående öfver eller jämnsides med de enskilde –
en uppfattning, som i den tyska rätten redan mot
medeltidens slut synes hafva gjort sig gällande –,
derom hafva senare tiders rättslärde mycket tvistat.
Och denna skiljaktighet i uppfattning af den romerska
rättens ståndpunkt härutinnan – hvilken för öfrigt
tolkats på än flere sätt – har gått hand i hand
med de vetenskapliga meningsbrytningar, som allt
fortfarande framträdt på detta område. Få punkter
torde inom rättsvetenskapen gifvas, der bristen på
öfverensstämmelse i åsigter varit så stor som den,
hvilken härutinnan rådt och ännu råder. Den länge
herskande riktningen var den redan antydda, som
i begreppet juridisk person ser blott en fiktion,
men denna i synnerhet af romanisterna utvecklade
lära står icke väl öfverens med rättslifvets
företeelser, allra minst under nyare tiden. Andra
hafva här velat se subjektslösa rättigheter och
i st. f. personlighetsfiktionen satt en annan,
i det de tillagt den förmögenhetskomplex, vid
hvilken ifrågavarande rättigheter vore fästa,
en "personrol" eller ett abstrakt enhetsbegrepp,
eller ansett personen kunna ersättas af ett ändamål
eller af en förmögenhet såsom underlagd ett ändamål
(T. zweckvermögen). Gentemot dessa står den
företrädesvis germanistiska uppfattningen af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
