- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1497-1498

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jürgens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gräfe. I sitt specialämne utgaf J. två handböcker:
Die lehre von den augenoperationen (1829) och
Die lehre von den augenkrankheiten (1832; 3:dje
uppl. 1842).

Jürgens, Karl Heinrich, tysk författare och
publicist, f. 1801, d. 1860, blef 1824 predikant
i Amelunxborn och 1834 i Stadtoldendorf samt var
medlem af Vorparlamentet (1848), 50-manna-utskottet
och nationalförsamlingen, i hvilken han var en af de
förste, som arbetade på bildandet af ett konservativt
parti. Tillsammans med Bernhardi utgaf han
"Flugblätter aus der deutschen nationalversammlung"
och öfvertog i början af 1849 ensam dess
redaktion. Samma år nedlade han sitt prestämbete,
och 1851-52 var han redaktör för "Hannoverische
zeitung". Han utgaf Luther von seiner geburt bis
zum ablass-streit
(1846-47) och Zur geschichte des
deutschen verfassungswerks
(1850-56).

Jürgensen, Jörgen, "konung på Island". Se Island,
sp. 852.

Jürgensen, Vilhelm, norsk partigängare, född 1761 i
Husum i Holstein, blef 1808 kapten för ett kompani,
med hvilket han slöt sig till brigaden Staffeldt,
deltog d. 25 April s. å. i slaget vid Tvangen, hvarest
öfverste Gahns afdelning blef omringad, samt anföll
d. 18 Maj på egen hand fiendens bevakningslinie
vid Austböl-ån i Kongsvingertrakten och nedgjorde
natten till d. 25 s. m. en svensk fältvakt under
baron Ulfsparres kommando, vid Jerpset. 1812 blef
han major, deltog 1814 i slaget vid Oustadssund
och tog afsked vid arméorganisationen 1818. Död
1842. J:s dristiga, halft sagolika bedrifter höra
till den norske soldatens käraste traditioner.
O. A. Ö.

Jürgensen, Urban, dansk kronometertillverkare,
född i Köpenhamn 1776, blef 1809 urmakare derstädes
samt vann ryktbarhet genom sina ypperliga kronometrar
och en lärd afhandling, Regler for tidens nöjagtige
afmåling ved uhre
(1804, 2:dra uppl. 1838, båda
uppl. samtidigt öfvers. till franska). 1815 blef han
medlem af "Videnskabernes selskab". Död 1830. – Hans
son Louis Urban J. (f. 1806), som utvidgade faderns
affär, fick vid 1851 års verldsutställning i London
pris både för kronometrar och metalltermometrar.
E. Ebg.

Jürgensen, Kristian, dansk matematiker, född 1805,
blef 1833 lärare vid sjökadettakademien, 1842 medlem
af direktionen öfver k. lifränte-anstalten, till
hvilken han utarbetat planen, och 1857 professor
i matematik vid universitetet i Köpenhamn. Död
1860. J. författade läroböcker i matematikens
olika delar och skref monografier i åtskilliga
tidskrifter ("Arkiv for söväsenet", den norska
"Tidsskrift for naturvidenskaberne" och Crelles
"Journal für die reine und angewandte mathematik").
C. R.

Jüterbogk, stad i preussiska regeringsområdet
Potsdam (Brandenburg), 32 km. n. ö. om Wittenberg,
vid Anhalt-Berlin-jernvägen. 6,955 innev. (1880). Vid
J. öfverföll Torstenssons kavalleri d. 23 Nov. 1644
det kejserliga och sachsiska kavalleriet, som af den i
Magdeburg inneslutne Gallas blifvit sändt på väg till
Sachsen, tog 1,500 man och 3,500 hästar samt

skingrade återstoden. – Slaget vid Dennewitz, d. 6
Sept. 1813, uppkallas äfven efter J., der en god del
af striden utkämpades. C. O. N.

Jydepotter ("jyllandskärl"), ett slags för
Danmark egendomliga lerkärl (grytor och pannor),
som förr mycket allmänt begagnades derstädes och
äfven vunno insteg i andra land. De tillverkas i
några jylländska hedsocknar (i synnerhet i trakten
omkring Varde) och hafva en viss likhet med de
lerkärl, som påträffas i forntidens grafvar.
E. Ebg.

Jydske lov ("jyllandslagen"), den yngsta af de
danska landskapslagarna, en samling rättssedvänjor,
hvilken, troligen på konung Valdemar Sejrs befallning,
utarbetades af biskop Gunner i Viborg och stadfästes
af konungen i Mars 1241, få dagar före hans död. Det
presterliga inflytandet spåras i företalet, som är
ett utdrag af "Decretum Gratiani" (se Gratianus),
i en stark benägenhet att förtydliga grunderna
till lagbestämmelserna med allmänna satser och
reflektioner samt i ämnets anordning, hvilken är
mindre klar och praktisk än i någon annan af de
nordiska landskapslagarna. Jydske lov gällde för hela
Jylland och Fyen, till dess den, liksom Danmarks
öfriga landskapslagar, ersattes med Kristian V:s
"Danske lov" (1683). I Sönderjylland fortfor den
emellertid att gälla som rättsgrundval till 1864, men
dess område var inskränkt dels af stadslagarna, dels
af åtskilliga i vissa kretsar (de gottorpska) införda
tyska lagar. Jydske lov är många gånger tryckt,
bl. a. 1590 med ändrad språkform, och öfversattes
1592 till plattyska af Blasius Ekenberger. Senast
har den, efter den äldsta bevarade handskriften
(den flensborgska, från omkr. 1290), utgifvits af
P. G. Thorsen (1853). Jydske lov är ett af Danmarks
vigtigaste språkminnesmärken från medeltiden.
C. R.

Jylland (Sv. Jutland), i vidsträckt bemärkelse den
danska halfön (i motsats till öarna), från Skagen
till Eider, innefattande såväl Nörrejylland som
Sönderjylland (Slesvig); i inskränkt bemärkelse
nämnde halfös norra del (Nörrejylland), som ännu
tillhör konungariket Danmark. Fattadt i den senare
betydelsen, är J. beläget mellan 57° 45’ och 55°
16’ n. br. samt mellan 8° 5’ och 10° 50’ ö. lgd
fr. Gr. Arealen 25,240 qvkm. 868,492 innev. (d. 1
Febr. 1880). Se vidare Danmark, sp. 846-860.
E. Ebg.

Jyntea (Jaintia, Djynta). Se Djaintija.

Jyväskylä. 1. Stad i Vasa län, Finland, belägen
vid Jyväsjärvi vik af sjön Päijänne. Privilegierna
utfärdades 1837. Areal 525 har. 2,060 innev. (1880),
af hvilka enligt uppgift 2,023 hade finskan
till modersmål. J. är centrum i ett betydande
skogsafverkningsområde. I stadens granskap finnas 2
ång- och 2 vattensågar, af hvilka dock under år 1881
endast 3 voro i verksamhet och levererade omkr. 6,000
standard trävaror. Utskeppningen af virket sker från
Kotka hamn, dit detsamma nedflottas längs Päijänne och
Kymmene elf. Staden hade sistnämnda år 42 handlande,
7 ångfartyg om 131 hästkrafter, 1 spritfabrik och 1
ölbryggeri. Utom staden ligga Lohikoski pappersbruk,
i förening med oljeslageri, stampverk och qvarn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:05 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free