Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Jägerhorn, Johan Anders - 3. Jägerhorn, Fredrik Adolf - Jägerhornska regementet - Jägeribetjening - Jägeristaten - Jägerndorf - Jägersborg - Jägerspriis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underhandling om Finlands framtida sjelfständighet. J. råkade i
missämja med Sprengtporten; äfven Katarina visade ett
allt större misstroende till hans planer. Sedan
Anjala-förbundets sträfvanden helt och hållet strandat
samt försöket att förmå hertig Karl att ställa sig i
spetsen för de missnöjde icke lyckats, drog J. sig
tillbaka till Brahelinna gård i Savolaks, der han
uppgjorde en ny plan att mellan adlige possessionater
tillvägabringa en konfederation, hvilken skulle vända
sig omedelbart till kejsarinnan med anhållan om hennes
beskydd och understöd till förverkligandet af Finlands
sjelfständighet. I en skrifvelse till Katarina,
affattad i de s. k. konfedererades namn, begärde han
bl. a., "att kejsarinnan skulle taga i sitt skydd och
på det högtidligaste bekräfta den konfederation af
den finska nationen, genom hvilken storfurstendömet
Finland skulle förklaras för ett fritt och fullkomligt
oberoende land", och att kejsarinnan skulle bevilja
10 å 15 tunnor guld i subsidier, hvaremot Finland
skulle förbinda sig att anskaffa 10 å 12 tusen man
reguliera trupper och 5 à 6 linieskepp, som skulle
tjena i rysk sold, så ofta omständigheterna fordrade
det. Men redan då var J:s bana i Finland nära sitt
slut. Han erhöll nämligen i början af Nov. 1788
befallning att inställa sig till tjenstgöring i
Sverige, men föredrog att fly till Ryssland. Han
passerade gränsen d. 26 Nov., emottogs välvilligt af
kejsarinnan samt ingick såsom öfverstelöjtnant i rysk
krigstjenst. Såsom deltagare i ryska arméns fälttåg
i Savolaks 1789 bar han afvog sköld mot sitt förra
fädernesland. Emellertid efterlystes han i Sverige
för att stå till rätta för sitt handlingssätt och
dömdes frånvarande af Krigskollegium förlustig lif,
ära och gods d. 13 Okt. 1789. Om hans följande
öden har man ringa kännedom. Han torde någon tid
vistats i London. J. representerade sin ätt vid
Borgå landtdag 1809 och lefde derefter dels å Sannäs
säteri i Borgå socken, dels i Borgå stad, der han
afled d. 6 Mars 1825. Hans stämplingar belysas i
K. K. Tigerstedts uppsatser om G. M. Sprengtporten i
"Finsk tidskrift". M. G. S.
3. Jägerhorn, Fredrik Adolf, krigare, den föregåendes broder, född d. 1 Maj
1760, inträdde liksom brodern tidigt i krigstjenst
och blef 1777 fänrik vid Savolaks’ regemente, 1783
löjtnant, 1790 kapten, 1795 major, 1799 öfverste och
1801 chef för ett värfvadt regemente, som efter honom
bar namnet Jägerhornska regementet. Han nämnes icke
bland deltagarna i Anjala-förbundet, men af hans
uppförande vid Sveaborgs belägring 1808 kan man dock
sluta till, att han icke var främmande för den äldre
broderns planer för Finlands sjelfständighet. J:s
regemente var vid början af 1808-09 års krig
förlagdt i garnison på Sveaborg. Han var frände till
öfverbefälhafvaren C. O. Cronstedt och mera begåfvad
än flertalet af officerskårens medlemmar. J. vann
derigenom ett betydande inflytande, och många
vittnesbörd antyda, att han gjorde detta inflytande
gällande till att påskynda Sveaborgs kapitulation. Han
deltog jämte Cronstedt i alla öfverläggningar med de
ryske parlamentärerna. Han verkade äfven vid
krigsrådets sammanträden ifrigt for kapitulationen. Då
öfverste Gutovsky vid krigsrådets sammanträde d. 4
April ifrågasatte nödvändigheten af att ännu ingå
konvention med fienden, inföll J.: "Godt, vi skola
låta begrafva oss under gruset af fästningens ruiner;
men herr öfversten blifver K. M:t ansvarig för
följderna, om vi ej nu embrassera propositionen,
hvarigenom dock fästningen kan bibehållas tills
öppet vatten och tills secours från Sverige
hinner komma". Äfven vid andra tillfällen, såsom
då fråga var om att några af fästningens öar
såsom underpant för stilleståndet borde evakueras
till fienden, nedtystade J. med skärpa dem, som
motsatte sig konventionen. Efter Sveaborgs fall
(d. 3 Maj 1808) begaf han sig till Petersburg
och utnämndes efter freden i Fredrikshamn till
landshöfding i Kymmenegårds län, 1810, från hvilken
befattning han erhöll afsked den 5 Nov. 1812. I
Sverige förklarades han år 1811 ovärdig att bära
Svärdsorden, emedan han varit delaktig i uppgifvandet
af Sveaborgs fästning. J. dog d. 23 Dec. 1817.
M. G. S.
Jägerhornska regementet kallades efter
Fr. A. Jägerhorn (se Jägerhorn 3), som åren 1801-08
var dess chef, ett sist på Sveaborg garnisoneradt
värfvadt regemente, som 1722 bildats genom
sammanslagning af största delen af Bergsregementet
(se d. o.) och Östra skånska regementet. Regementet,
hvars förste chef var P. Adlerfelt, låg till 1739 i
Malmö, 1739-43 i Finland (Fredrikshamn, Villmanstrand
m. fl. ställen), 1743-51 i Sverige (Göteborg
m. fl. ställen) och från 1751 å nyo i Finland.
Jägeribetjening. Se Skogsstaten.
Jägeristaten. Se Skogsstaten.
Jägerndorf. 1. Ett dels till preussiska
regeringsområdet Oppeln, dels till österrikiska
Schlesien hörande furstendöme, kom genom köp 1523 till
markgrefven Georg den fromme af Ansbach och gick 1603
från dennes son Georg Fredrik i arf till kurfursten
Joakim Fredrik af Brandenburg, hvars andre son,
Johan Georg, erhöll det i apanage. När denne såsom
Fredrik V:s af Pfalz anhängare förklarades förlustig
sitt land, förlänade kejsaren furstendömet (1622) åt
furst Karl af Liechtenstein. Förgäfves gjorde sedan
de brandenburgske kurfurstarna anspråk på J., och
först Fredrik den store erhöll 1742 den n. om floden
Oppa belägna delen med hufvudstaden Leobschtitz. –
2. (Tsjech. Krnow) Hufvudstad i österrikiska,
till fursten af Liechtenstein hörande delen
af ofvannämnda furstendöme, vid Oppa. 11,439
innev. (1880). Klädes- och maskinfabrikation.
Jägersborg, danskt kungligt lustslott, 7,5 km. n. om
Köpenhamn, uppfördt af Kristian IV (1588-1648)
på den gamla herregården Ibstrup. Då Fredrik V
vid nedstigandet från hästen på J:s slottsgård
haft olyckan att bryta sitt ena ben, nedrefs
slottet (1761). Godset öfverlemnades till grefve
J. H. E. Bernstorff, som 1764 styckade det till
arvefäste-gårdar och på J:s fasangård uppbyggde
slottet Bernstorff (se d. o.). Se vidare Dyrehaven.
E. Ebg.
Jägerspriis, danskt slott i norra Själland, på halfön
Hornsherred, 45 km. n. v. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
