Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jägerspriis - Jägervandet - Jäggevarre - Jägmästare - Jähns, Friedrich Wilhelm - Jäla - Jällinge - Jäluntofta - Jämförande fornkunskap - Jämna - Jämnadsed - Jämnarf - Jämnfotingar - Jämnvigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Köpenhamn, hette ursprungligen Abrahamstrup och var en
kungsgård, som först omtalas år 1318. Drottning
Dorotea erböll det till lifgeding 1460, och 1673
såldes det till Kristian V:s gunstling Hahn, som gaf
godset namnet J., men 1679 sålde det tillbaka till
konungen. 1690 öfverlemnades J. till kronprinsen
Fredrik (sedermera Fredrik IV), som 1704 gaf
det åt sin broder Karl. 1743 blef det dåvarande
kronprinsens (sedermera Fredrik V) vistelseort,
och 1773 öfverläts det till arfprinsen Fredrik,
hvilken i trädgården och parken uppreste femtiofem
minnesmärken öfver namnkunnige män och qvinnor. 1797
blef J. å nyo statsegendom, men såldes 1854 till
Fredrik VII. Efter dennes död (1863) tillföll det
hans enka, grefvinnan Danner, och genom hennes
testamente ombildades J. 1874 till "Frederik VII:s
stiftelse for hjälpelöse og forladte pigebörn" från
hela Danmark (norra Slesvig inbegripet), hvilka der
uppfostras till tjenarinnor. I Dec. 1882 underhöllos
der 340 flickor. Stiftelsen eger utom J. slott med
afvelsgårdar och skogar (tillsammans värda omkr. 2,4
mill. kr.) ett kapital af omkr. 4,4 mill. kr. E. Ebg.
Jägervandet, insjö i Tromsö amt (Norge), vid
foten af den stora fjällkedjan mellan Ulfsfjorden och
Lyngenfjordcn. 36 qvkm. Bakom J. resa sig de väldiga
Jägervandstinderne,af hvilka Goatse-gaise når en höjd
af 1,550 m. O. A. Ö.
Jäggevarre, en 2,040 m. hög fjälltopp i Tromsö
amt (Norge), s. om Lyngseidet. J. är den högsta
punkten i det präktiga fjällparti, som fyller
den 45 km. långa halfön mellan Ulfsfjorden och
Lyngenfjorden. Fjällsträckningen, som har en
medelhöjd af 1,100 m., erbjuder med sina väldiga
isbräer på många ställen imponerande utsigter.
O. A. Ö.
Jägmästare är en tjensteman vid skogsstaten,
som, under en skogsinspektörs kontroll, förvaltar
de inom det honom tilldelade område (revir)
befintliga kronoparker och kronan tillhöriga
flygsandsfält äfvensom under skogsstatens
förvaltning ställda häradsallmänningar och
boställsskogar. Se vidare under Skogsstaten.
A. Th. S.
Jähns, Friedrich Wilhelm, tysk musiker, f. 1800 i
Berlin, der han 1845-70 ledde en egen sångförening
och 1849 blef k. musikdirektör, 1870 professor samt
1881 lärare vid Scharwenkas konservatorium. J. har
i synnerhet gjort sig förtjent om Webers minne,
i det han samlat en mängd weberska verk, bref
m. m. samt på grundvalen deraf utarbetat en tematisk
katalog, K. M. v. Weber in seinen werken (1871),
och en biografisk skiss, K. M. v. Weber (1873).
A. L.
Jäla, socken i Skaraborgs län, Vilske härad. Arealen
2,844 har. 629 innev. (1882). Annex till Grolanda,
Skara stift, Vilska kontrakt.
Jällinge. Se Jellinge.
Jäluntofta, socken i Jönköpings län, Vestbo
härad. Arealen 5,069 har. 471 innev. (1882). Annex
till Unnaryd, Vexiö stift, Vestbo kontrakt.
Jämförande fornkunskap nyttjas vanligen i samma
betydelse som förhistorisk fornkunskap (se
Fornkunskap), emedan den
jämförande metoden hittills användts mera på detta än
på andra arkeologiska forskningsfält. Denna metod,
närmast lik den jämförande språkforskningens, liknar
äfven mycket den, som naturforskaren begagnar. Den
kan i korthet sägas bestå deri att fornforskaren, utan
att låta sig förvillas af osäkra historiska uppgifter,
söker att genom, ett jämförande studium af fornsakerna
sjelfva vinna upplysning icke blott om deras ålder,
hemland och bestämmelse, utom äfven om deras
typologiska sammanhang. Typen är nämligen för den
jämförande fornforskaren af samma betydelse som arten
för naturforskaren; och liksom det lyckats den senare
att ådagalägga arternas inbördes sammanhang, kan
fornforskaren nu i de flesta fall uppvisa, huru den
ena arten utvecklat sig ur den andra, och derigenom på
ett förr ej anadt sätt belysa den menskliga odlingens
historia. O. M.
Jämna. Se Lummerslägtet.
Jämnadsed, en i de gamla nordiska lagarna föreskrifven
ed, genom hvilken den, som förorättat en annan,
förklarade att, om han sjelf blefve målsegande mot
den andre i en sak sådan som den föreliggande, han
skulle nöja sig med samma upprättelse, som han nu
gåfve. Jämnadsed förekommer äfven i en annan betydelse
och är då en ed derpå att arfskifte l. jämkning i
arfslotter verkställts på fullt rättvist sätt.
Jämnarf (Fornsv. iæmpn arf, iæmpnada arf, iamnarf),
jur., enligt gammalt svenskt lagspråk det arf,
som fördelades i lika hufvudlotter mellan fars och
mors föräldrar eller andra slägtingar. Flere af
landskapslagarna, såsom götalagarna, Uplandslagen
m. fl., stadgade nämligen, att hälften af arfvet
skulle gå till arflåtarens skyldemän å fädernesidan
och hälften till hans skyldemän å mödernesidan,
oberoende deraf att å ena sidan kunde finnas flere
arfvingar än å den andra; hvaremot i andra lagar,
särskildt landslagarna, med tillämpning af grundsatsen
att qvinna skulle ärfva hälften mot jämnskyld man,
fädernesidan tillerkändes 2/3 och mödernesidan 1/3
af arfvet. I fråga om landsbygden var denna ojämna
fördelning af arf mellan fäderne- och mödernesidan
gällande till 1845, då den lika arfsrätten för man
och qvinna fullständigt genomfördes. Då götalagarna
förklara, att morfar och farmor, morbror och faster,
dotterson och sondotter, systerson och brorsdotter
sins emellan skola vara jämnarfva, så torde detta
innebära ej blott, att de skulle vara samarfva,
utan äfven att de på grund af könets och härkomstens
förenade inverkan å arfsrätten skulle taga lika
stora arfslotter. Äfven detta stadgande skulle
sålunda hafva inneburit en systematisk utbildning af
jämnarfvet. Jfr Arfsrätt. K. H. B.
Jämnfotingar. Se Isopoda.
Jämnvigt. 1. Mek., säges ega rum, då två eller
flere på en kropp verkande krafter upphäfva
hvarandras verkningar inbördes. Äfven en i hvila
varande kropp, som är underkastad inflytandet
af krafter, som upphäfva hvarandra, säges vara i
jämnvigt. Denna kan vara säker, ögonblicklig (osäker)
eller obestämd. Jämnvigten är säker (stabil),
om kroppen, efter en ringa förändring i sitt läge,
genom krafternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
