- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1561-1562

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kabinettskassan (jfr Kabinett), den del af Utrikesdepartementets budget, som omfattar de anslag, hvilka årligen utgå från svenska och norska statsverket till aflöningar åt diplomatiske ämbets- och tjenstemän - Kabinettskurir, ilbud, som skickas af ett hof till ett annat i vigtigare ärenden - Kabinettsminister. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1559 - Kabinettsmåleri. Se Kabinettsstycke - Kabinettsorder. Se Kabinett, polit., statsr. - Kabinettsporträtt, ett uppfodradt fotografiporträtt af omkr. 17 x 11 cm. format (s. k. kabinettsformat)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i början af 1820-talet upphörde att lemna öfverskott,
men kabinettskassans utgifter förblefvo
lika stora som förut, började skuldsättningen,
som ytterligare ökades genom fruktlösa försök
att hålla de svenska banksedlarna uppe i kurs,
och 1836 uppgick bristen till nära 1 mill rdr bko.
För betäckande af denna brist dels afslöts, för
Barthelemy-fondens räkning, med Smith, Paine et
Smith i London d. 17 Juli 1836 ett lån på 50,000
pd st., för hvilket Karl XIV Johan och kronprinsen
Oskar personligen iklädde sig borgen, dels lemnade
konungen s. å. en försträckning på 76,250 rdr, dels
upptog Barthelemy-fonden från kommersrådet
Filéns fond ett lån på 60,000 rdr Hamb.
bko för kabinettskassans räkning och mot hennes
borgen (undertecknad först af utr.-ministern G. af
Wetterstedt och kabinettssekreteraren E. Lagerheim,
förnyad i Aug. 1839 af utr.-ministern frih. Stierneld
och hofkansleren A. E. Ihre). Genom amorteringar hade
skulden 1840 minskats till 775,966 1/3 rdr bko, och
under förutsättning att de af statsverket utgående
anslagen behöllos vid samma belopp som förut,
hoppades man kunna inom 6-7 år helt och hållet betala
den. Men 1839 upptäckte statsrevisorerna några af
Barthelemy-fondens ofvan nämnda förbindelser till
Filéns fond; och kabinettskassans skuldsättning gaf
den vid 1840-41 års riksdag mer än vanligt häftiga
oppositionen ett medel att angripa regeringen,
hvilket hon också nyttjade utan barmhertighet.
I anledning af kabinettskassans ofvannämnda
borgensförbindelser ställde konstitutionsutskottet
konungens rådgifvare inför riksrätt (de anklagade
frikändes). I borgareståndet väcktes motioner af
grossh. C. Fr. Waern om nedsättning i kabinettskassans
ordinarie anslag från 266,666 2/3 till 200,000
rdr bko och af bruksegaren A. Wedberg om det
extraordinarie anslagets minskning från 100,000
till 50,000 rdr bko. Statsutskottet, som
genom ett detsamma meddeladt, af Stierneld till
K. M:t riktadt utlåtande af d. 7 Mars 1840 blifvit
underrättadt dels om att kabinettskassan häftade i
en betydlig skuld, dels om orsakerna (dock icke
alla!) dertill och dels om möjligheten till skuldens
betalning, om anslagen utginge oförändrade,
tillstyrkte likväl i April ständerna att bifalla
de framställda motionerna om anslagens minskning,
men lät derjämte påskina möjligheten att vid en
blifvande extra statsreglering anvisa kassan medel
till extra utgifter. Stånden återremitterade
betänkandet, men statsutskottet höll fast
vid sin åsigt. I hopp att kunna förebygga, att
statsutskottets beslut blefve riksdagens, tänkte
konungen i Juli åtskilja riksdagen, men afstod på
statsrådets föreställningar från denna plan och
begärde (på grefve M. Brahes tillstyrkan) d. 11
Aug. af ständerna ett Hemligt utskott att rådgöra med
om saken. Man väntade, att konungen genom sin
personliga älskvärdhet skulle kunna vinna utskottets
medlemmar och genom dem ståndens flertal; men de
Hemliga utskottet förelagda handlingarna spredo
intet ljus öfver skuldens uppkomst, och genom sitt
mot all beräkning ovänliga uppträdande mot utskottet
som fylldes af

oppositionsmän, stötte konungen ännu mera oppositionen. Då
vid frågans afgörande i stånden 2 stånd stannade
mot 2, måste saken hänskjutas till Förstärkt
statsutskott, som i Okt. beslöt nedsättningarna. För
regeringen återstod då endast att hoppas på extra
statsregleringen. När statsutskottet i sitt utlåtande
om denna, trots sina förut gjorda förespeglingar,
icke med ett ord omnämnde kabinettskassan, fäste
K. M:t i en skrifvelse af d. 31 Dec. utskottets
uppmärksamhet på nödvändigheten att taga saken
i öfvervägande. Sedan utskottet fått del af
sammandragen af kabinettskassans räkenskaper för
åren 1823-39 m. fl. handlingar, förklarade det i
ett d. 29 Jan. 1841 afgifvet betänkande (mot hvilket
dock flere ledamöter reserverade sig), att det icke
kunde tillstyrka något särskildt anslag för skuldens
liqviderande. Alla fyra stånden återremitterade
(Febr.-Mars) betänkandet. Utskottet begärde
då att få del af kabinettets originalkassabok
och brefvexling med de handelshus, med hvilka
kabinettet haft penningetransaktioner, med öppen
rätt att offentliggöra dessa handlingar, ty eljest,
förklarade utskottet, ville det ej mottaga dem. Då de
ifrågasatta handlingarna på sådant vilkor naturligtvis
icke kunde utlemnas, afstyrkte utskottet i ett nytt
betänkande alla särskilda anslag, "enär det blifvit
urståndsatt att bestyrka tillvaron af det deficit i
kabinettskassan, som funnes upptaget i de utskottet
meddelade räkenskapssammandragen". Betänkandet
(mot hvilket icke mindre än 8 af utskottets
medlemmar reserverade sig) afslogs d. 30 April af
adeln och presteståndet, men bifölls af borgare-
och bondestånden, hvarefter saken måste afgöras i
Förstärkt statsutskott. Regeringen utvecklade en
utomordentlig verksamhet, medelst påtryckningar i
borgareståndet och handtryckningar i bondeståndet,
för att vända utskottets beslut i en för henne
gynsam riktning, men vid omröstningen den 18
Maj segrade oppositionen med 66 röster mot 51. –
Konungen fick sedermera ur egen kassa betala
skulden, hvilket väl jämte nöjet att trakassera
konungen var oppositionsmännens egentliga afsigt;
föga troligt är deremot, att man med denna saks
besynnerliga behandling åsyftat att tvinga honom
nedlägga kronan. Det torde ej kunna förnekas,
att en och annan i sitt uppträdande bestämdes
af allvarsamma misstankar, att bristen uppkommit
genom medlens användande till mycket "obehöriga
dispositioner", och skäl saknas ej till antagandet
att betydliga summor utgifvits för rent dynastiska
ändamål (t. ex. till brytande af prins Gustafs
af Wasa tillärnade giftermålsförbindelse med
prinsessan Mariana af Nederländerna, 1828).
J. Th. W.

Kabinettskurir, ilbud, som skickas af ett hof till
ett annat i vigtigare ärenden.

Kabinettsminister. Se Kabinett, polit., statsr.,
sp. 1559.

Kabinettsmåleri. Se Kabinettsstycke.

Kabinettsorder. Se Kabinett, polit., statsr.

Kabinettsporträtt, ett uppfodradt fotografiporträtt
af omkr. 17 X 11 cm. format (s. k. kabinettsformat).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0787.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free