Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaffe, tekn., bot., farmak., betecknar dels fröna, "bönorna", af kaffeträdet (se d. o.), dels den af dessa frön beredda drycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De Clieu, en späd kaffeplanta till ön Martinique
i Vestindien, och denna blef upphofvet till den
storartade kaffeodling, som nu bedrifves i Vestindien,
Syd-Amerika och Central-Amerika. Kaffeodlingen
kan ega rum med fördel endast i de land, der
medeltemperaturen är + 20° till 22° C. Kaffebusken
trifves i dessa klimat på bergssluttningarna till
omkr. 1,000 m. öfver hafvet, der ymnig tillgång på
vattning gifves. Alltför starkt solsken är skadligt
för densamma, hvarför bland kaffebuskarna skuggande
träd planteras på vissa afstånd. Kaffefrukternas
skalning samt bönornas torkning och sortering fordra
mycken tid, arbete och uppmärksamhet, om produkten
skall blifva af god beskaffenhet. I handeln finnes
af kaffe en stor mängd olika slag, beroende på olika
jordmån, klimat, odlingssätt och behandling af
bönorna. Man hänför dessa många varieteter till
fyra hufvudslag: 1. Arabiskt kaffe, som består
af små, rundade, gulbruna bönor. Det förnämsta
arabiska kaffet l. Mokkakaffet kommer sällan till
Europa, emedan det förbrukas i sitt hemland. Det i
Europa förekommande s. k. mokkakaffet är vanligen
ostindiskt kaffe, som omlastats i någon arabisk
hamn samt under arabiskt emballage och falskt namn
förpassats till Europa. 2. Ostindiskt kaffe, hvars
mest bekanta och värderade sorter äro: Malabar-
l. Mysore-kaffet, med likformiga, rundade bönor af
klart grågrönaktig färg, och Ceylon-plantage-kaffet,
med oregelbundet formade bönor af tämligen klart
gulaktig eller brunaktig färg, med mörkare fläckar
eller punkter. 3. Javakaffe, hvars bönor vanligen äro
större och längre än de flesta andra kaffesorternas
samt mer eller mindre fullständigt beklädda af en
tunn, tätt fastsittande fröhinna. Färgen är oftast
blekt brungulgrå eller gulgråaktig. Javakaffet
är med rätta högt värderadt för sina utmärkta
egenskaper. 4. Amerikanskt l. vestindiskt och
brasilianskt kaffe – efter utskeppningsorterna
benämndt Santos-, Bio-, Babia- (och Para-) kaffe –,
hvilket är af vexlande beskaffenhet. Bönorna äro
vanligtvis tämligen långsträckta och gröngråblåaktiga
till färgen. De flesta amerikanska bönor gifva en
dryck, som har en egen, för de flesta obehaglig
arom och kärf bismak, hvilken möjligen uppkommer
genom mindre omsorgsfull torkning af bönorna, så
att de fått mögla eller skämmas. I synnerhet kaffe
från Cuba har denna bismak utpräglad. Deremot är
Costa-Rica-kaffe (från Central-Amerika) i regeln
af utmärkt beskaffenhet och liknar i hög grad
Javakaffet. Brasilien ensamt frambringar hälften af
hela jordens kaffeproduktion. Denna beräknas till
omkr. 300 mill. kg. årligen och konsumeras till 60
proc. af Europa ensamt. För kaffeförbrukningen per
individ derstädes på 1870-talet finnas följande
uppgifter:
Nederländerna 7,14 kg. Österr.-Ungern 0,84 kg.
Belgien ..... 4,24 " Grekland ...... 0,75 "
Norge ....... 3,45 " Italien ....... 0,47 "
Schweiz ..... 3,01 " Portugal ...... 0,74 "
Danmark ..... 2,45 " Storbritnnien 0,45 "
Tyska Riket . 2,38 " Spanien ....... 0,15 "
Sverige ..... 2,36 Ryssland ...... 0,10 "
Frankrike ... 1,43 "
Kaffeinförseln till Sverige uppgick 1740 (det första
år, för hvilket tillgängliga uppgifter finnas)
till 5,824 kg., men steg 1781 till 712,023 kg. och
hundra år senare, 1881, till 12,341,006 kg. Medan
kaffeförbrukningen 1781 inskränkte sig till 0,33
kg. pr individ, hade den 1881 ökats till 2,70 kg.,
d. v. s. åttadubblats. Kaffe-införseln har i Sverige
under detta århundrade och i synnerhet under de
senaste 50 åren tilltagit i en proportion vida
öfverträffande folkmängdtillväxtens:
1830 infördes 1,321,611 kg.
1850 " 3,377,297 "
1870 " 7,911,285 "
1880 " 11,309,048 "
1882 " 14,250,000 "
Emedan kaffe är en utländsk produkt och länge
betraktades såsom en lyx- eller öfverflödsartikel
och emedan smaken för detsamma visat sig så stark, att
alla förbud mot dess förtärande uträttade ingenting,
blef man redan tidigt betänkt på att erhålla inhemska
ersättningsmedel för kaffe, s. k. kaffesurrogat,
hvilka förordades af myndigheterna. Bland föreslagna
surrogat har roten af cikorieväxten, Cichorium
intybus L. (se d. o.), i synnerhet kommit till
stor användning, och af denna rot beredes årligen
100 mill. kg. "cikoriekaffe". Denna tillverkning
blomstrar i synnerhet i Tyskland, der t. ex. Magdeburg
har icke mindre än 41 cikoriefabriker med 2,500
arbetare. Rostadt korn och malt äro för öfrigt
ofta nog nyttjade kaffesurrogat. Äfven förfalskning
af kaffe förekommer och bedrifves t. o. m. i stor
skala. Den åstadkommes dels derigenom att man blandar
sämre till bättre, dels genom att man med hvarjehanda
färgämnen, såsom indigo eller berlinblått, blandadt
med kolpulver, spanskgröna, kromgult och bly,
gifver dåligt kaffe en bättre färg. De sistnämnda
färgningsmedlens användning är ytterst samvetslös,
emedan de äro svåra gifter. Genom att tvätta kaffet
upptäcker man lätt den falska färgen. Fullkomligt
konstgjordt kaffe finnes äfven. Af lera, åt hvilken
gifves en passande färg, bildas medelst särskilda små,
af ångmaskin drifna pressformar, bönor, efterhärmande
olika slag af äkta kaffe. Sådana lerbönor blandas
sedan i viss mängd till den äkta kaffesort, som
de likna, och i sålunda "modifieradt" kaffe kunna
sådana falska bönor lätt förbises. Ännu lättare kan
rostadt och målet kaffe förfalskas. Detta sker i
stor skala på många håll, hvarvid stundom nyttjas
tillblandningar af vidrigaste art. Så har man i
London vid köp erhållit målet kaffe, som var
uppblandadt med torkad och rostad hästhjerna. – Kaffe,
som blifvit "sjöskadadt" eller genomdränkt med
hafsvatten, har saltaktig bismak och säljes under
det välljudande namnet "marineradt kaffe". Hvad som
bortrensas vid kaffebönornas sortering går i handeln
under det franska namnet Triage de café och säljes
till billigare pris. "Triage" från en god kaffesort
kan gifva ett ganska godt kaffe. – Orsaken till att
kaffedrycken med oemotståndlig makt eröfrat en så
stor del af verlden och blifvit så oumbärlig ligger
säkerligen i kaffeinets förmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
