- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
7-8

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kagg, Lars - Kaggeholm, herregård i Ekerö socken, Förentuna härad - Kagosjima, stad på japanska ön Kiusjiu - Kaguangen, zool. Se Galeopithecus - Kaguaren, zool. Se Myrslokslägtet - Kagul (Kahul), stad i Besarabien - Kah-ge-ga-gah-Buh, indiansk lärd och missionär. Se Copway - Kahira. Se Kairo - Kahl, Achatius Johan - Kahle, Richard - Kahlengebirge, den nordöstligaste, ända till Donau gående utlöparen af Noriska alperna i Nedre Österrike - Kahlmeter. Se Kalmeter - Kahnis, Karl Friedrich August - Kaholmen, holme i Kristianiafjorden - Kahtaniderna. Se Ismaeliter - Kaibar, Chaibar, ett område i Hedjas i Arabien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hindrade honom att deltaga i Karl X Gustafs polska
fälttåg (1655–57). År 1659 gjorde han en diversion
till Norge och angrep Frederikshald, men nödgades
1660 draga sig tillbaka öfver gränsen. I stället
för den i Karl X:s testamente till riksmarsk
och riksförmyndare utsedde, illa omtyckte hertig
Adolf Johan utnämndes K. vid riksdagen i Stockholm
1660 af rådet till riksmarsk och en af Karl XI:s
förmyndare. Död i Stockholm d. 19 Nov. 1661. K. var
en rättskaffens och tapper officer, som hade
hufvudsakligen arméns stora tillgifvenhet att
tacka för sin utnämning till riksmarsk. Han hade
1651 upphöjts i friherrligt och 1653 i grefligt
stånd (se föreg. art.). Svenska akad. lät 1853
öfver K. slå en medalj, och B. von Beskow skref i
samma akademis handlingar (27:de d.) hans "Minne".
B. S.

Kaggeholm, herregård i Ekerö socken, Färentuna härad,
Stockholms län, vackert belägen på Lillön vid Stora
Björkfjärden af Mälaren. Godset omfattar K. 2 mtl och
Bona 2 mtl, taxerade (1882) till 97,900 kr. Gården
hette ursprungligen Vettersjö, men fick namnet K. af
grefve Lars Kagg, som äfven uppbyggde den nuvarande
slottslika åbyggnaden. K. har ovanligt ofta gått i köp
och eges f. n. (1884) af grosshandlaren i Stockholm
S. Berendt.

Kagosjima, stad på japanska ön Kiusjiu, vid inre änden
af Kagosjima-viken, som från van Diemens’ sund tränger
djupt in på öns södra sida. 54,316 innev. (1881).

Kaguangen, zool. Se Galeopithecus.

Kaguaren, zool. Se Myrslokslägtet.

Kagul (Kahul), stad i Besarabien, vid en arm af
Prut. Omkr. 5,200 innev. Vid den s. om staden
belägna sjön K. vunno ryssarna under Rumjantsev
d. 13 Aug. 1770 en lysande seger öfver turkarna.

Kah-ge-ga-gah-Buh, indiansk lärd och missionär. Se
Copway.

Kahira. Se Kairo.

Kahl, Achatius Johan, prest, författare, f. på Hven
d. 17 Okt. 1794, blef 1806 student i Lund, 1814 filos.
magister, 1815 docent i romersk vältalighet samt 1821
adjunkt i österländska språk. 1821–24 och 1828–29
förestod han professuren i sistnämnda ämne samt
hösten 1826 professuren i romersk vältalighet och
poesi. K., som 1825 prestvigts, utnämndes 1827 till
förste stadskomminister i Lund samt kyrkoherde i Stora
Råby och Bjellerup och 1844 till teol. doktor. 1865
kreerades han till fil. jubeldoktor. I sina yngre
dagar var K. en flitig medlem af Herberget (se
d. o.) och har med mycken pietet tecknat drag af
dess historia i arbetena Tegnér och hans samtida i
Lund
(1851; 2:dra uppl. 1868) samt Tegnérsstatyen i
Lund. Jemte några minnen från den Tegnérska tiden

(1853). K:s akademiska afhandlingar i romersk-grekisk
och österländsk filologi torde ej för sin tid saknat
förtjenster, men hafva trädt i skuggan för hans
ofvannämnda minnesteckningar samt hans skrifter
rörande svedenborgianismen l. den nya kyrkan. De
märkligaste bland dessa äro: Em. Svedenborgii
itinerarium, sect. II
(1844; öfv.

af S:s svenska original), Bröderna i Ohio, [el]ler nya
protestantiska kyrkan i nord-amerikanska fristaterna

(1853), Nya kyrkan och dess inflytande på theologiens
studium i Sverige
(1847–64), Eman. Svedenborgii diarii
spiritualis partis VII sect. III
(1859; innehållande
underrättelser om de i Svedenborgs dagbok omnämnde
personer samt svedenborgska ättens genealogi).

Kahle, Richard, tysk skådespelare, född i Berlin
1843, debuterade 1865 i Budapest såsom "Manfred" i
"Die braut von Messina", var 1869–71 anställd vid
Leipzigs Stadttheater och har sedermera tillhört
k. teatern (Schauspielhaus) i Berlin. Ehuru liten
till figuren, lyckas K., som i Leipzig åtnjöt Laubes
handledning, genom sin malmrika stämma och framförallt
genom sin klara uppfattning och sin individualisering
af karakteren, framställa mycket fordrande gestalter,
såsom "Lear", "Richard III", "Franz Moor", "Marinelli"
(i "Emilia Galotti") m. fl.

Kahlengebirge, den nordöstligaste, ända till Donau
gående utlöparen af Noriska alperna i Nedre Österrike,
till en del bekant äfven under namnet Wienerwald,
med utsigtsbergen Leopoldsberg (420 m.) och Josephs-
l. Kahlenberg. Vid foten af sistnämnda berg, 6
km. från Wien, ligger byn Kahlenberg, der den för
sina narrspel bekante presten Wigand von Theben,
den s. k. Pfaffe von Kahlenberg, lefde (omkr. 1340).

Kahlmeter. Se Kalmeter.

Kahnis, Karl Friedrich August, tysk teolog, f. 1814,
blef 1842 docent vid Berlins universitet, 1844
e. o. professor i Breslau och 1850 ordin. teologie
professor i Leipzig samt är sedan 1860 tillika
domherre i ärkebiskopsstiftet Meissen. I sina
tidigare skrifter, hvilka äro riktade mot Hegel,
Strauss och den reformerta kyrkans nattvardslära,
intog K. en utprägladt ortodox-luthersk ståndpunkt,
men i de senare upplagorna af Der innere gang
des deutschen protestantismus seit mitte des
vorigen jahrhunderts
(1854; 3:dje uppl. 1874;
"Tyska protestantismens inre utvecklingsgång sedan
midten af förra århundradet", 1863; "Protestantismens
inre utveckling etc.", 1876–77) och ännu mer i Die
lutherische dogmatik
(1861–68; 2:dra uppl. 1875)
lägger han en afgörande vigt på tillbörligheten och
behofvet af en utsträckt vetenskaplig kritik. Bland
K:s senare arbeten må nämnas: Die deutsche reformation
(del. 1, 1873; "Den tyska reformationen", 1879) och Der
gang der kirche, in lebensbildern dargestellt
(1881;
"Kyrkans utveckling framställd i lifsbilder", 1882).

Kaholmen, holme i Kristianiafjorden, midt emot
staden Dröbak, med den starka fästningen Oskarsborg.
O. A. Ö.

Kahtaniderna. Se Ismaeliter.

Kaibar, Chaibar (Hebr.; "förening", "förbund"),
ett område i Hedjas i Arabien, enligt Burton
128 km. n. n. ö. om Medina, hvarest i 7:de
årh. funnos judiska, sannolikt redan då tämligen
gamla kolonier. Mot den rika judiska befolkningen i
K. företog Muhammed i Maj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free