Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaloforniska viken, en långsträckt, ö-rik vik af Stilla oceanen - Kaliglimmer. Se Glimmer - Kalihydrat. Se Kali - Kalikut, sjöstad i distriktet Malabar, presidentskapet Madras i kejsaredömet Indien - Kalikå l. Kallikå, i utlandet benämning på åtskilliga slags finare kattin i brokiga tryckmönster - Kalila va-Dimna, den arabiska titeln på ett berömdt österländskt sagoverk - Kali-lut, kem., lösning af kaliumhydrat i vatten - Kalir, Elasar - Kalisalter (Kaliumsalter), kem., salter af kali - Kalisch, Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mejikanska staterna Sonora och Sinaloa i ö. De förnämsta
öarna äro Tubaron och Angel de la Guardia. Vid
sin norra spets upptager viken Colorado och i
ö. åtskilliga mejikanska floder. De vigtigaste
hamnplatserna äro på vestra sidan La Paz och Loreto,
på östra sidan Guaymas. Norra delen är till följd
af sina många sandbankar, undervattensklippor och
strömmar mycket farlig för sjöfarten. Kustboarna idka
perl-, korall- och svampfiske.
Kaliglimmer. Se Glimmer.
Kalihydrat. Se Kali.
Kalikut, sjöstad i distriktet Malabar,
presidentskapet Madras i kejsaredömet Indien, saknar
egentlig hamn, hvarför fartygen nödgas ankra på den
öppna redden på 5 à 6 famnars vatten. K. besökes
mest af seglare från Röda hafvet och Persiska viken,
hvilka afhemta ris, kokosnötter, vax, kryddor, sandel-
och teakträ. Bomullsväfveriet ("kalikå"), som en
gång förskaffat staden så stort rykte, är numera
obetydligt. Utom flere moskéer finnes en katolsk
kyrka, tillhörig portugiserna. De nätta boningshusen
äro vanligen uppförda af soltorkadt tegel. K. var den
första plats, der Vasco di Gama landade på indisk
jord (1498). Såväl portugiser som engelsmän anlade der
faktorier, hvilka blefvo utgångspunkter för en liflig
handelsrörelse. År 1765 intogs likväl K. af Haidar
Ali, som bortjagade köpmännen och lät nedhugga alla
kokos- och sandelträd, på det att platsen icke vidare
måtte hafva någon lockelse för européerna. Hans
trupper fördrefvos visserligen af engelsmännen
1782, men en ny ödeläggelse öfvergick staden kort
derefter under hans son Tippo Saib, som behandlade
dess innevånare med den största grymhet. Genom freden
1792, hvilken kostade Tippo Saib hälften af hans rike,
blef K. med distrikt engelskt område. Sedan dess har
staden å nyo höjt sig och räknar omkr. 25,000 innev.,
hvaraf 5,000 portugiser. S. A. L.
Kalikå l. Kallikå (Eng. calico), i utlandet benämning
på åtskilliga slags finare kattun i brokiga
tryckmönster; i Sverige namn på ett slags gröfre,
mest enfärgadt (grått, brunt o. s. v.) bomullstyg med
eller utan appretur, hvilket nyttjas som fodertyg och
vid bokbinderi. Kalikå har sitt namn af staden Kalikut
(se d. o.).
Kalila va-Di’mna ("Kalila och Dimna"), den arabiska
titeln på ett berömdt österländskt sagoverk. Det
ursprungliga arbetet, en buddhistisk lärodikt
("furstespegel" eller "regeringskonst") på sanskrit i
13 böcker, är förloradt, men dess tillvaro ådagalagd
af Benfey genom jämförelse mellan de delar af
detsamma, som ingått i senare indiska samlingar
("Hitopadeça", "Pancatantra", "Mahabharata"
m. fl.), och vest-asiatiska öfversättningar af det. I
6:te årh. öfversattes det nämligen af läkaren Barzoi
på Persiens dåv. officiella språk, pelvi, under titeln
"Kalilak och Damnak", efter namnen på de i 1:sta
afdelningen ("Om tjuren och lejonet") uppträdande
sjakalerna (Sanskr. Karataka och Damanaka). Denna
öfversättning är förlorad. Från pelvi gjordes tidigt
dels en syrisk öfversättning, först
1870 återfunnen och utg. af Bickell med
inledning af Benfey (Leipz. 1876), dels, af
Abdallah-ibn-al-Mokaffa (d. 762), en arabisk,
som föreligger i en mängd mer eller mindre olika
redaktioner, af hvilka blott en finnes fullständigt
utgifven, af Silv. de Sacy (Paris 1816; senare
öfvers. på tyska och engelska). Från arabiskan utgå
åtminstone fyra olika, äldre öfversättningar: 1)
på grekiska under titeln "Stefanites kai Ichnilatis"
omkr. 1080 (utg. af Stark, Berlin 1697; Prolegomena
dertill under presidium af Floderus, Ups. 1786),
sedan i sin ordning öfversatt på slaviska, latin
och italienska, 2) på persiska i 12:te årh.,
sedan omarbetad af Husain-Vaiz samt efter honom
öfverflyttad på turkiska, franska och engelska,
3) på hebreiska, derifrån på latin i 13:de årh. och
från latin på tyska, 4) på spanska i midten af 13:de
årh. Slutligen märkes 5) en poetisk efterbildning
i Baldos "Alter Aesopus". Äfven på isländska synes
boken vara öfversatt. En dansk öfvers. utkom 1618,
en svensk 1745. I det hela gifva de nyss nämnda
bearbetningarna, ehuru äfven de äro ganska fria,
en riktigare föreställning om urskriften, än de
indiska (och mongoliska) göra. "Kalila och Dimna"
är den vigtigaste bland de samlingar, genom hvilka
Indiens rika sagoskatt öfverfördes till vestra Asien
och Europa. Närmare bestämdt är den ett fabelverk
(med talande djur, liksom flertalet af indiska
sagosamlingar); dess innehåll är till en del af
vesterländskt ursprung (esopiska fabler), men
återkommer i alla fall betydligt omskapadt. Efter
namnet på den bramin, som i inklädnaden föreställes
berätta sagorna för konung Dabsjelim, kallas samlingen
i en del redaktioner och öfversättningar "Bidpais
fabler" (se Bidpai). Lll.
Kali-lut, kem., lösning af kaliumhydrat i vatten.
Kalir, Elasar, judisk skald i 9:de eller 10:de årh.,
lefde i Palestina eller Babylonien. Han skref på ett
sammanträngdt och genom mängden af nya ordbildningar
svårfattligt språk, som framkallat flerfaldiga
härmningar. Storartad uppfattning af det föreliggande
ämnet och mycken poetisk kraft känneteckna innehållet
af hans dikter, af hvilka den s. k. synagogala poesien
bevarar flere än 200 (öfvers. till tyska af M. Sachs
och L. Zunz.).
Kalisalter (Kaliumsalter), kem., salter af kali,
erhållas genom neutralisering af kalihydrat
eller karbonat med syror samt äro färglösa och
i allmänhet lättlösliga i vatten. Svårlösliga
äro kaliumplatinaklorid, kiselfluorkalium,
kaliumperklorat och det sura vinsyrade saltet. Bland
mera vigtiga kalisalter märkas: det kolsyrade
(karbonatet), kalladt pottaska, det klorsyrade
(kloratet) l. klorsyradt kali, det salpetersyrade
(nitratet) l. vanlig salpeter och det sura vinsyrade
saltet l. vin-sten. Jfr Kalium. P. T. C.
Kalisch, Ludwig, tysk skriftställare, född af judiska
föräldrar 1814, förde som yngling ett kringirrande
lif och egnade sig derefter åt studier vid tyska
universitet. Från 1843 uppträdde han som humoristisk
författare, måste 1849 fly till följd af delaktighet
i revolutionära rörelser och bodde sedan mest i Paris,
der han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
