- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
69-70

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalkar, Kristian Andreas Herman - Kalkblad. Se Blad, sp. 646 - Kalkbrenner. 1. Christian K. - Kalkbrenner. 2. Friedrich Wilhelm Michael K. - Kalkera, kopiera en teckning genom att med ett spetsigt instrument eller en epnna följa originalets linier - Kalkgrundet, grund i norra delen af Flintrännan i Öresund - Kalkhydrat. Se Kalk - Kalk-infarkt, med., en särskild form af njur-infarkt (se d. o.) - Kalk-kapitäl, byggnadsk., kallas, på grund af sin likhet med en kalk (bägare, korg), en under den romanska stilperioden förekommande kapitälform - Kalk-konkrement, med., af kolsyrad eller fosforsyrad kalk bestående stenbildningar - Kalklaf, kalkmossa, Ulceolaria calcarea Ach., bot. - Kalk-lerskiffer, petrogr., en af vexlande lameller, lerskiffer och kristallinisk, kolsyrad kalk bestående skiktad bergart - Kalk-liniment, Linimentum calcicum Ph. Suec., med. farmak., är en blandning af lika delar linolja och kalkvatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redaktör af "Theologisk tidsskrift",
i hvilken han offentliggjorde en
mängd afhandlingar och granskningar.
E. Ebg.

Kalkblad. Se Blad, sp. 646.

Kalkbrenner. 1. Christian K., tysk musiker, f. 1755,
blef 1788 kapellmästare hos drottningen af Preussen,
1790 hos prins Henrik af Preussen och dog 1806
såsom chor-repetitör vid Stora operan i Paris. Hans
kompositioner bestå i sånger, klavérsaker och operor,
hvarjämte han skref en musikhistoria (Histoire
de la musique,
1802; ofullb.) och en Theorie der
tonsetzkunst
(1789). – Mera berömd blef hans son
2. Friedrich Wilhelm Michael K., f. 1784 i Berlin,
lärjunge af Adam och Catel i Paris, hvarest han efter
1806 med stor framgång uppträdde såsom pianist och
blef en utomordentligt eftersökt lärare. 1814–23 lefde
han i London, associerade sig 1818 med Logier för
spridande af dennes handledare eller "chiroplast",
gjorde 1823 en konstresa i Tyskland och bosatte sig
derefter i Paris, hvarest han blef delegare i Pleyels
pianofabrik. Död 1849. K:s princip var utbildning
af fingerfärdigheten utan användning af armkraft;
särskild uppmärksamhet egnade han åt venstra handen
och var den förste, som skref stycken endast för denna
(sonat op. 42). En stor del af hans pianoverk tillhör
den ytligare salongsmusiken, dock skref han äfven
solidare arbeten samt författade en harmonilära och
en pianoskola med användning af chiroplasten. A. L.

Kalkera (Fr. calquer, af Lat. calcare, trampa
på, följa i hälarna), kopiera en teckning genom
att med ett spetsigt instrument (t. ex. en pryl)
eller en penna följa originalets linier. I förra
fallet bestrykes originalet å undersidan med något
lätt färgande pulver, eller lägges ett på liknande
sätt behandladt papper mellan originalet och den
teckningsyta, hvarå efterbildningen önskas. Denna
framträder då på det underliggande papperet genom det
tryck, som prylen utöfvar på originalet. Vid kalkering
med hjelp af penna lägges öfver originalet något
mer eller mindre genomskinligt ämne (kalkérpapper,
kalkérlärft
o. d.), hvarå teckningen då direkt
framträder. På liknande sätt kan man äfven taga en
kalkering (Fr. calque) mot en belyst fönsterruta,
hvarvid dock originalet måste vara utfördt på ej
alltför ogenomskinligt papper. – Telegra-fister
pläga med tillhjelp af "blåpapper" kalkera ankommande
telegram på aflemningsblanketten samtidigt med
deras inskrifvande i kopieboken, hvarvid en hård
blyertspenna nyttjas. Upk.

Kalkgrundet, grund i norra delen af Flintrännan
i Öresund. Vid grundet är utlagdt fyrskeppet
"Kalkgrundet", som visar reguliert, ofärgadt
klippsken och, hållet öfverens med fyrskeppet
"Oskarsgrundet", tjenar att utvisa djupaste farleden,
minst 7 m., genom Flintrännan. Fyrens lysvidd är
8 minuter. A. G.

Kalkhydrat. Se Kalk.

Kalk-infarkt (af Lat. infarcire, tillstoppa), med.,
en särskild form af njur-infarkt (se d. O.). F. B.

Kalk-kapitäl, byggnadsk., kallas, på grund af sin
likhet med en kalk (bägare, korg), en

under den romanska stilperioden förekommande
kapitälform, hvars kärna utgöres af en afskuren kon
illustration placeholder

med smalare delen nedåt, klädd med stiliseradt,
mer eller mindre rikt bladverk med utåt böjda
knoppar och spetsar. Bladverket karakteriseras i
allmänhet genom de starkt framhållna bladkanterna
samt genom den ornering i form af spikhufvud, som
ofta pryder stjelkar och bladnerver. Kalk-kapitälet
har utvecklat sig under inflytelse af det antika
korintiska kapitälet, med hvars enkla, friare former
det har många likheter. I Sverige förekomma mer
eller mindre rika kalk-kapitäl i en del senromanska
kyrkor eller delar af sådana. Sålunda i Linköpings
domkyrkas sidoskepp, i Varnhems, Falköpings och Sköfde
kyrkor samt i Gotländska landskyrkor. – Fig. visar ett
kalk-kapitäl från domkyrkan i Speier. Upk.

Kalk-konkrement, med., af kolsyrad eller fosforsyrad
kalk bestående stenbildningar, som förekomma på
många olika ställen i menniskokroppen. De hafva
äfven namn efter de särskilda organ, i hvilka de
förekomma. De vanligaste äro njursten, blåsesten
och gallsten. Men kalk-konkrement förekomma äfven i
lungorna, i spottkörtlarna, i blindtarmens processus
vermiformis, i magspottkörteln, i prostata, under
förhuden, i mjölkgångar, i vener såsom fleboliter, i
tarmen såsom koproliter, o. s. v. Genom sin retning på
ömtåliga delar samt genom sårbildning och perforation
kunna de ofta medföra stora vådor och allvarsamma
sjukdomar. En gång bildade, kunna de ej genom något
medel upplösas inom organismen, men de kunna stundom
genom operation bortskaffas, och i lyckligaste fall
afgå de sjelfmant. F. B.

Kalklaf, kalkmossa, Ulceolaria calcarea Ach.,
bot., nat. fam. Lichenes L., växer uteslutande
på kalksten och bildar en hvit, mjölig,
skorplik bål med svarta, insänkta fruktskålar.
O. T. S.

Kalk-lerskiffer, petrogr., en af vexlande lameller,
lerskiffer och kristallinisk, kolsyrad kalk
bestående skiktad bergart. Kalken bildar stundom små
körtelformiga förtjockningar, till utseendet liknande
fältspatsögon i en ögongneis. Den förekommer i Sverige
såsom lager inom Dalslandsserien (Dalformationen) å
Dal. – En lerskiffer, i hvilken den kolsyrade kalken
är likformigt och för blotta ögat osynligt fördelad
i hela massan, bör snarare benämnas mergelskiffer
eller kalkhaltig lerskiffer. E. E.

Kalk-liniment, Linimentum calcicum Ph. Suec.,
med. farmak., är en blandning af lika delar linolja
och kalkvatten, hvilken blandning icke får hållas i
förråd färdigberedd, utan måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free