Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kallbräcka - Kalldygn - Kallebostrand - Kallehave - Kallelsen - Kallenberg, Anders Hansson - Kalligraf - Kallikrates (arkitekt) - Kallikrates (elfenbenssnidare) - Kallikratides
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temperatur (jfr Jern). Brottytan hos kallbräckt jern
utmärker sig vanligen genom en grofkristallinisk,
mattglänsande textur, likasom hos brändt jern. Samma
orsak, nämligen för hård vällning, torde äfven i båda
fallen vara anledningen dertill. Det fosforhaltiga
jernet är nämligen lättsmältare än annat jern och
varder derför mycket lätt för starkt värmdt under
vällningen, hvarför det fordras stor skicklighet
och vana hos smeden för att deraf framställa ett
användbart jern; men om det utsmides till fina
dimensioner, förlorar det också, liksom det brända
jernet, sin kristalliniska textur och kallbräckta
natur samt kan varda segt och starkt. Graden af
kallbräcka hos ett jern är äfven i hög grad beroende
af fosforhaltens mer eller mindre jämna fördelning
deri, hvarför de jämnare jernsorterna, som beredas
genom puddelmetoden eller genom smältning till
götmetall, vid samma fosforhalt äro mindre sköra än
de ojämnare jernsorter, som erhållas genom färskning
i härd. Så länge tysk-smidesmetoden, med sin i hög
grad ojämna produkt, ännu var i bruk, förekom också
kallbräckt jern mycket oftare än nu är fallet, sedan
lancashire-smidet allmänt vunnit inträde vid de bruk,
som använda fosforhaltiga malmer. Till följd häraf
är det omöjligt att noggrant angifva den fosforhalt,
som skulle karakterisera ett jern såsom kallbräckt;
ty ett jämnt och vid hög temperatur omsorgsfullt
behandladt jern kan, oaktadt det håller mera fosfor,
vara starkare och segare än ett mindre fosforhaltigt,
men sämre beredt och behandladt jern. Det svenska
jernet, som oftast äfven vid den vårdslösaste
behandling ej visar något spår af kallbräcka,
håller i allmänhet mindre än 0,04 proc. fosfor, för
de bästa ståljernsorterna stundom nedgående ända
till 0,01 proc., under det man i bättre utländska
jernsorter mycket ofta påträffar så höga fosforhalter
som 0,10 à 0,20 proc. och stundom ännu mera. Stiger
fosforhalten öfver 0,30 proc., torde det vara omöjligt
att, äfven med den omsorgsfullaste behandling och
den starkaste utsmidning, kunna framställa en stark
och seg produkt. – I allmänhet är fosforns inverkan
dess skadligare, ju högre jernets kolhalt är; kol och
fosfor hafva nämligen båda samma inflytande på jernet,
den att göra det hårdt. För vissa slag af jern,
som skola utsättas för stark nötning, t. ex.
jernvägsskenor, kan man använda ganska fosforhaltigt jern,
och äfven för åtskilliga slag af manufakturjern kan
en ringa fosforhalt vara ganska nyttig, då jernet
derigenom i kallt tillstånd erhåller en viss styfhet,
som saknas hos det rena jernet; men för sådant jern,
hvaraf stål skall beredas, är fosfor i hög grad
skadligt. C. A. D.
Kalldygn, bergsv. Se Fridygn.
Kallebostrand (egentl. Kalvebodstrand) den strand,
som s. om Köpenhamn löper utmed Öresund på dettas
smalaste ställe, mellan Köpenhamn och Amager. Der
låg förr ett stycke mark, kalladt Kalvehaven
("Kalfhagen"), hvilket Kristian IV genom köp och byte
förvärfvade sig; vid stranden funnos hus för kalfvarna
(kalveboder). Namnet har sedermera öfverförts äfven
till sundet därutanför. E. Ebg.
Kallehave, socken i sydöstra delen af Själland,
vid Ulvsundet. Der är färjförbindelse med Möen.
E. Ebg.
Kallelsen, teol., det första af den Helige andes
s. k. nådeverk, består deruti att den Helige ande
uppväcker den i synden sofvande ur hans andliga
sorglöshet, i det han genom lagen fäster hans
uppmärksamhet på hans osaliga tillstånd i synden
och genom evangelium inbjuder honom till delaktighet
af nåden i Kristus. Detta är kallelsen i inskränkt
bemärkelse, eller väckelsen. Den förnimmes dels
såsom en uppskakande känsla af Guds vrede, dels
såsom en ljuflig förkänsla af Guds nåd och beveker
menniskan att i Guds ord söka vidare upplysning. –
Stundom talar man ock om kallelsen i vidsträckt
bemärkelse och förstår dermed all den verksamhet
(i tal, skrift, samvetets maningar o. s. v.),
hvarigenom Gud vill draga menniskan till sig. Denna
kallelse träffar förr eller senare hvarje menniska
och åsyftar hennes frälsning; den är för detta
ändamål tillräckligt kraftig, men kan af menniskan
emotstås. Dessa bestämningar förnekas af den kalvinska
predestinationslärans anhängare. I hvilken ordning
denna kallelse kommer till ett folk eller den
enskilda menniskan beror på Guds ofta outgrundliga
rådslut. Hon är endast en förberedelse till de
egentliga nådeverkningarna. E. J. Ö.
Kallenberg, Anders Hansson, landskaps- och
djurmålare, född i Skåne d. 23 Okt 1834, kom
tämligen sent till Stockholm, der han studerade
landskapsmåleri. Offentligt uppträdde han första
gången vid den skandinaviska utställningen i Stockholm
1866 med tre landskap och har sedan deltagit i
alla följande utställningar, som konstakademien
anordnat. K. har jämväl tecknat originalen till
planscherna i Halländska herregårdar (5 häften,
1869–71). Han var länge bosatt i Düsseldorf
och sedan, under 1870-talet, i Berlin, der han
studerade djurmålning, i synnerhet framställningen
af boskap och får, åt hvilken han på senare tiden
uteslutande egnat sig. K. kallades 1870 till agré
af konstakademien och erhöll 1879 ett femårigt
understöd af akademiens fonder. Af hans målningar
eger nationalmuseum Barrskog med ett ensligt
skogstjärn (1868) och Skånsk bondgård. Nötkreatur
mjölkas (1875). En Ryggåsstuga i Bleking (1862)
tillhör staten genom Karl XV:s testamente.
-rn.
Kalligraf (af Grek. kallos, skönhet, och grafein,
skrifva), skönskrifvare, lärare i välskrifning. –
Kalligrafi, skönskrifningskonst.
Kallikrates (Lat. Callicrates), en grekisk arkitekt,
som jämte Iktinos byggde Parthenon, Athenes tempel
på Akropolis i Athen. Se Akropolis.
Kallikrates, en lacedemonsk elfenbenssnidare
under den sengrekiska tiden, beundrades för den
mikroskopiska finheten hos sina arbeten, hvilka dock
förskaffade honom ett rykte af ganska tvifvelaktigt
värde. C. R. N.
Kallikratides (Lat. Callicratidas), spartansk krigare,
erhöll år 406 f. Kr., under det peloponnesiska kriget,
befälet öfver den spartanska flottan, tog 30 skepp
af den atheniensiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
