- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
91-92

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar (stad) - Kalmar (socknar) - Kalmar blodbad - Kalmarkriget - Kalmar leding (Kalmarna ledung) - Kalmar län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1800-talet utdömdes K. såsom fästning. – Jfr
G. V. Sylvander: "Kalmar slotts och stads historia"
(9 del, 1864–74). A. G.

Kalmar. 1. Socken i Kalmar län, Norra Möre
härad. Arealen 1,600 har. 499 innev. (1882). Annex
till Kalmar stad, Kalmar stift, Norra Möre kontrakt. –
2. Socken i Upsala län, Håbo härad. Arealen 2,351
har. 663 innev. (1882). K. utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Håbo kontrakt.

Kalmar blodbad benämnas politiska afrättningar,
som vid tvänne skilda tillfällen försiggått i
Kalmar, första gången i Juli 1505, då konung Hans,
sedan han i Kalmar förgäfves väntat på de svenske
herrarnas ankomst till det dit utsatta unionsmötet,
lät aflifva stadens borgmästare, rådmän och förnämste
borgare, emedan de året förut skulle hafva förhjelpt
den svenska belägringshären till att bemäktiga sig
Kalmar, andra gången d. 16 Maj 1599, då på hertig
Karls befallning det några dagar förut intagna
slottets tappre försvarare, Johan Larsson Sparre,
Kristofer Andersson Grip och Lars Andersson Rålamb
jämte slottspresten Birger halshöggos och deras hufvud
uppsattes öfver stadens "vesterport".

Kalmarkriget kallas den del af 1611–13 års
svensk-danska krig, som utkämpades vid Kalmar och
i dess omnejd. I öfverensstämmelse med det under
1500-talet utbildade nederländska krigföringssättet
rörde sig striden hufvudsakligen om intagande
och försvar af fasta platser. Danskarna började
d. 3 Maj 1611, under Kristian IV:s eget befäl,
belägra Kalmar och togo mot slutet af s. m. staden
med storm; slottet uppgafs d. 3 Aug. af Krister
Some, synbarligen utan tvingande nödvändighet. Den 11
Juni hade Karl IX anländt till dess undsättning samt
efter prins Gustaf Adolfs lyckade öfverrumpling
af Kristianopel (d. 25 Juni) och ankomsten af
förstärkningar vågat en stormning mot det danska
lägret (d. 17 Juli), men nödgats draga sig tillbaka
till Ryssby (2 mil n. om Kalmar). Der afslog han d. 22
Aug. ett anfall af konung Kristian mot hans befästa
läger. Äfven Öland och Borgholm föllo i danskarnas
händer, men återtogos d. 7 Okt. af Gustaf Adolf,
hvarefter krigsrörelserna i dessa trakter afstannade
för året. 1612 föreföll intet annat på Kalmar-sidan
än att Öland på nytt eröfrades af danskarna. – Danske
historiske författare, såsom F. H. Jahn, använda
benämningen Kalmarkriget om hela 1611–13 års krig.

Kalmar leding (Kalmarna ledung) kallas norske konungen
Sigurd Jorsalafares korståg till Småland, 1123. Snorre
Sturlasson berättar, att Sigurd med 300 skepp styrde
till köpbyn Kalmarna (se Kalmar, sp. 89), härjade
der och i "smålanden" samt lade vistgäld på Småland,
1,800 nöt, och att småländingarna kristnades.

Kalmar län omfattar kustlandet af Småland och hela
Öland samt gränsar i n. till Östergötlands län, i
v. till nämnda län och Jönköpings samt Kronobergs
län och i s. till Blekinge län. Länets ändpunkter
äro å fastlandet

i n. vid 58° 16’, i s. vid 56° 18’ n. br., i v. vid 2°
35’ och i ö. vid 1° 15’ vestlig lgd från Stockholms
observatorium; när äfven Öland tages i betraktande,
blir sydpunkten vid 56° 12’ n. br. och den östligaste
punkten vid 0° 54 1/2’ v. lgd. Länets största längd,
i nästan n.–s., utgör omkr. 220 km.; största bredden
öfverstiger ej 75 km. Ytinnehållet är 11,496,69
qvkm., hvaraf 584,eo qvkm. vatten. I judicielt
hänseende är länet indeladt i 6 domsagor under
Göta hofrätt, omfattande 10 tingslag och 1 stad,
nämligen Tjusts domsaga (1 tingslag, bildadt af de två
häradena Norra och Södra Tjust) Sevede och Tunaläns,
Aspelands och Handbörds, Norra Möre och Stranda samt
Södra Möre, hvilka fyra sistnämnda domsagor bestå
af de härad och tingslag, som namnen angifva,
samt Ölands domsaga: Ölands norra mots tingslag
(med Borgholms stad) och Ölands södra mots. Egen
rådstufvurätt hafva de öfriga 4 städerna: Kalmar,
Oskarshamn, Vestervik och Vimmerby. I administrativt
hänseende är länet deladt i 7 fögderier: Norra och
Södra Tjusts härads, Tunaläns och Sevede härads,
Aspelands och Handbörds härads, Norra Möre och
Stranda härads, Södra Möre härads, Ölands norra
mots, omfattande de 3 häraden Åkerbo, Runstens
och Slättbo, samt Ölands södra mots, omfattande
3 härad: Möckleby, Algutsrums och Gräsgårds. Dessa
fögderier omfatta 27 länsmansdistrikt och 1 stad. I
ecklesiastikt hänseende hör länet dels till Kalmar
stift (se d. o.), bildande dess 7 kontrakt, dels
till Linköpings stift – i hvilket K. län omfattar
nästan i deras helhet 4 kontrakt: Norra Tjusts,
Södra Tjusts, Tunaläns och Sevede samt Aspelands,
och har en sockendel äfven i Skärkinds kontrakt –
och dels med en liten sockendel till Vexiö stift,
Östra härads kontrakt. Antalet af landsförsamlingar,
hvilka i sin helhet eller till största delen
tillhöra länet, i hvilket ock kyrkorna ligga, är 99,
stadsförsamlingarnas 6. – I militäriskt hänseende äro
Öland och Södra Möre härad indelade till båtsmanshåll,
men i öfriga kusttrakter förekommer rotering eller
indelning till både båtsmän och manskap för armén,
nämligen 83 nummer af Andra lifgrenadier-regementet,
138 af Smålands husarregemente, 347 af Kalmar
regemente samt 7 båtsmanskompanier, derjämte någon
ny och extra rotering. Länet ingår i Sydöstra
tulldistriktet, i Smålands skogsdistrikt (med 3
revir), i Södra bergmästaredistriktet samt omfattar
14:de och 15:de justeringsdistrikten. I kommunalt
hänseende är länet deladt i två landstingsområden,
af hvilka det norra omfattar Norra och Södra
Tjusts, Sevede, Tunaläns och Aspelands härad
jämte städerna Vestervik och Vimmerby, samt det
södra den öfriga delen af länet. Denna indelning
sammanfaller med länets två hushållningssällskaps
områden med undantag af att Aspelands härad hör
till Södra hushållningssällskapet. År 1881 uppgick
landskommunernas antal till 100 och stadskommunernas
till 8, till hvilka räknades äfven de 3 köpingarna
Mönsterås, Nybro och Figeholm, medan af de öfriga
5 Mörbylånga bildade egen landskommun och Gamleby,
Pataholm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free