- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
93-94

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Påskallavik samt Bergqvara ingingo i vederbörande
landskommuner. Länet har i riksdagens Första
kammare 3 ledamöter för Norra landstingsområdet
och 4 för det Södra samt i Andra kammaren 8 för
landsbygden och 2 för städerna, hvarjämte Vimmerby
och Borgholm äro förenade med Vexiö och Eksjö till en
valkrets.

Folkmängden uppgick vid 1882 års slut till
243,333 personer (118,944 mankön, 124,389 qvinkön),
hvaraf 217,253 kommo på landsbygden och 26,080 på
städerna. Folkökningen på de sista tio åren utgör
blott 3 1/2 procent; den hämmande orsaken har varit en
ganska stark emigration, som under samma tid uppgått
till 4 1/2 proc. Folkmängdstätheten var 22 personer pr
qvkm. Länets hufvudnäring är åkerbruket. Af arealen
uppgåfvos vid 1882 års slut 14,1 proc. som odlad jord,
9,5 proc. naturlig äng och 52,6 proc. skogbärande
mark. En medelmåttig skörd af stråsäd beräknas till
38,000 hl. hvete, 510,000 hl. råg, 221,000 hl. korn,
740,000 hl. hafre och blandsäd samt af potatis till
800,000 hl. och är icke allenast tillräcklig för
det egna behofvet, utan lemnar ett öfverskott af
omkring 260,000 hl. till afsalu. Kreatursstocken
är ganska betydlig i förhållande till folkmängden:
vid 1882 års slut uppgifves länet hafva underhållit
21,819 hästar, 146,999 nötkreatur, hvaraf 66,418 kor,
samt 103,543 får. I skogsbygderna af fastlandet
och i vissa delar af Öland utgöra ock uppfödande
och försäljning af nötkreatur en icke ovigtig
inkomstkälla. På Öland, der Ottenby stuteri är
beläget, uppfödes ett betydligt större antal hästar
än på fastlandet. Skogarna hafva i detta län som
annanstädes under de senare årtiondena väl mycket
anlitats för afsalu och sålunda på sina ställen
betänkligt glesnat, särdeles som hos allmogen några
allvarliga bemödanden för vinnande af återväxt höra
till undantagen. Men ännu uppgifves skogstillgången
i den norra delen af länet öfver allt tillräcklig
för eget behof och dessutom lemna öfverskott till
afyttring, äfvenledes i den södra delen i flertalet
af socknarna öfverskjuta det egna behofvet, hvaremot
på Öland blott ett fåtal af socknarna kan sägas hafva
nödig vedbrand. Saltsjöfisket utgör visserligen ett
vigtigt näringsfång för en stor del af befolkningen
vid kusten, men det är dock otillräckligt för
länets behof; strömmingsfisket utanför och norr
om Vestervik kan emellertid fylla ortens behof och
lemnar dessutom tillgång till afsalu. – Bergs- och
brukshandteringens vigtigaste produkter angifvas för
år 1881 till: 6,200 tons tackjern vid 5 masugnar,
1,580 tons gjutgods, hvaraf 795 vid Ankarsrum och
447 vid Öfverum, 5,000 tons stångjern och 1,400 tons
smältstycken, 1,730 tons jern- och stålmanufaktur,
hvaraf 680 tons jerntråd och 76 tons ketting. Af
kopparmalm hafva i Gladhammars socken brutits och
tillgodogjorts 190 tons samt af koboltmalm 555
tons; Ölands alunbruk gaf 79 tons jernvitriol,
19 tons rödfärg och 217 tons alun. Flerestädes inom
länet bedrifves stenhuggeri, i norra delen afseende
granit och på Öland kalksten. Bland jernbruk och
manufakturverk märkas Ankarsrums, Eds,

Gunnebo och Öfverums jernbruk samt Oskarshamns
mekaniska verkstad. Vid 229 fabriker inom länet
uppgifves för år 1881 tillverkningsvärdet till 3 1/4
mill. kr. Bränvinstillverkningen plägar uppgå till
något öfver 1 mill. liter. – Med jernvägar är länet
ganska väl lottadt, då det har af sådana 318 km.,
alla enskilda. Sålunda hafva Kalmar, Oskarshamn
och Vestervik blifvit förenade med östra och södra
stambanan. Sistnämnda stad har derjämte förbindelse
med Oskarshamn, dit äfven Vimmerby har en bana. Länets
befolkning idkar en ganska liflig sjöfart på såväl
in- som utrikes orter. Handelsflottan utgjorde vid
1881 års slut 370 segelfartyg, om 35,291 tons, samt
21 ångfartyg, om 2,491 tons och 701 hästkrafter. –
Hemmantalet å landsbygden är nära 3,369 mantal och
af städernas jordar öfver 34. Taxeringsvärdet år
1882 utgjorde å landsbygden 122,757,980 kr. och i
städerna 16,026,450 kr. – Af undervisningsanstalter
må nämnas högre allmänt läroverk i Kalmar, på
reallinien fullständigt läroverk i Vestervik, lägre
allmänna i Oskarshamn och Vimmerby, pedagogier i
Borgholm och Mönsterås; folkhögskolor i hvartdera
landstingsområdet; navigationsskolor i Kalmar och
Vestervik; 3 landtbruksskolor; institut för döfstumma
i Hjorted; flickskolor i Kalmar, Vestervik och
Oskarshamn, i hvilka städer ock slöjdskolor finnas;
Fröbergska stiftelsen i Kalmar för vanvårdade
barn. För läkarevård äro anställde 9 provinsial-
och 1 distriktsläkare, 4 stadsläkare samt läkarna
vid de 4 länslasaretten och kurhusen i städerna
Kalmar, Vestervik, Borgholm och Oskarshamn. Badorten
i Borgholm är i framåtskridande. – Länets 108
fattigvårdssamhällen hade år 1881 för 13,984
understödstagare en utgift af 360,680 kr. Vid nämnda
års slut uppgingo samtliga kommunernas tillgångar
till 6,711,066 kr. och skulder till 2,982,354
kr.; inkomsterna under året voro 1,673,370 kr. och
utgifterna 1,564,512 kr. Norra landstingets inkomster
voro 36,886, det södras 90,008 kr.; utgifterna för
det norra uppgingo till 40,372 kr., för det södra
till 73,667 kr.

"Kalmarna foghati" nämnes under medeltiden tidigt
såsom ett särskildt höfdingedöme, men omfattade icke
Öland och Tjust. Då länsindelningen genom 1634 års
Regeringsform erhöll större fasthet, bildades af det
dåv. Kalmar län (som då äfven omfattade Tjust) och
Öland ett landshöfdingedöme. Åren 1645–55 var detta
förenadt med Kronobergs län, och i Dec. 1669 lades det
jämte sistnämnda län till Jönköpings län. Efter några
månader blef det å nyo sjelfständigt, men förenades
1679 ännu en gång med det då sjelfständiga Kronobergs
län under gemensam guvernör. 1680 sammanslogs det med
Bleking till ett guvernement, hvilken benämning 1683
ändrades till generalguvernement. Sistnämnda år erhöll
K. likväl egen landshöfding och dess förbindelse
med Bleking upphörde år 1714. På Öland var särskild
landshöfding tillförordnad åren 1819–24, med anledning
af utmarkernas då försiggående delning. Betydande
rubbningar i länets förhållanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free