Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamenski (Kamenskoj), 2. Nikolaj Michailovitj - Kamenz - Kameral - Kameralbyrå - Kameralexamen - Kameralast - Kamerallagfarenhet - Kameralvetenskap (Kameralistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Buxhoevden att öfvertaga befälet öfver fältarmén
i norra Finland efter general Kajevski. K. mottog
i Jämsö de slagna spillrorna af Kajevskis armé,
framryckte till Saarijärvi, men vände vid
underrättelsen om motgången vid Alavo d. 17
Aug. och gick öfver Jyväskylä och Keuruu mot
Ruona. Ehuru svenskarna segrade vid Ruona, drogo de
sig efter den obetydliga striden vid Salmi d. 1 och
2 Sept. tillbaka, och efter den tiden började K:s
segertåg. I stället för att från Lappo marschera
rakt på Ny-Karleby och sålunda afskära återtåget
för svenskarna, som tagit vägen till Vasa, följde
han desse, men afgjorde genom den blodiga segern
vid Oravais, d. 14 Sept., i hvilken han inlade stor
förtjenst, i sjelfva verket hela fälttåget. Han
följde svenska härens spillror, ända tills dessa
genom konventionen i Olkijoki, d. 19 Nov., utrymde
Finland, då han på grund af sjuklighet för en
tid måste lemna krigsskådeplatsen. Men d. 23 Juli
1809 öfvertog han i Umeå befälet öfver de ryska
stridskrafterna i Vesterbotten. Han hotades der med
undergång, då en af svenska regeringen utrustad
expedition landsteg norr om Umeå, vid Ratan,
för att afskära ryssarna återtåget. Den svenska
landstigningskårens långsamhet och oskickliga
tillvägagående i striden vid Sävar, d. 19 Aug.,
räddade dock K., som lyckades draga sig tillbaka till
Piteå. Han hade just börjat på nytt framrycka söderut,
då underrättelsen om fredsslutet i Fredrikshamn
hejdade honom. 1810 vann K. nya utmärkelser på den
turkiska krigsskådeplatsen, der han en tid förde
eget befäl och der han dog 1811. K. skildras
såsom en insigtsfull, bildad, hersklysten,
egenkär, men tapper och förslagen härförare.
C. O. N.
Kamenz, stad i sachsiska kretsen Bautzen, Oberlausitz,
vid Schwarze Elster och jernvägen Pirna–Berlin. 6,812
innev. (1880). Sjukhus ("Lessingstift"), upprättadt
till minne af skalden E. Lessing, som föddes i
K. 1729, och af hvilken äfven en kolossal byst der
uppsattes 1863. Ullspinneri och klädesfabriker.
Kameral (se Kameralvetenskap), som har afseende på
statens finansväsende.
Kameralbyrå. Se Kammarkontor.
Kameralexamen. Genom k. br. d. 30 April 1799
anbefalldes, att de, som sökte inträde i sådana rikets
kollegier, som hafva befattning med kameralmål,
och vid de publika räkenskapsverken, skulle från
universiteten förete betyg i vissa kunskapsämnen
(teologi, svenska språket och aritmetiken samt
grunderna af naturrätten och sedeläran), och att
undervisning skulle i dessa ämnen meddelas vid
universiteten; derjämte stadgades äfven, att de skulle
förete bevis å vunnen praktisk skicklighet. Bland de
ofvan uppräknade ämnena nämnes icke den egentliga
kameralvetenskapen (se d. o.), men professorn i
nämnda vetenskap meddelade från början undervisning
deri åt desse studerande och deltog i förhören
med dem. Dessa förhör anställdes efter ej lång tid
under form af offentlig examen, hvilken fick namn af
kameralexamen. Till ofvan nämnda ämnen lades genom
k. br. d. 16 Nov. 1839 grundlagarna.
Kameralexamen afskaffades genom k. förordn, d. 9
Okt. 1863. Den kompetens, som genom densamma vanns,
kan nu i stället erhållas genom examen till kansliet
eller, i vissa fall, endast afgångsexamen vid högre
allmänt läroverk (jfr k. kung. d. 12 Maj 1865).
Th. R.
Kameralast, tjensteman i ett kammarkontor; person,
som studerar kameralvetenskap. – Kameralistik. Se
Kameralvetenskap.
Kamerallagfarenhet, en äldre, numera nästan
ur bruk kommen benämning på den vetenskapliga
framställningen af den offentliga hushållningen.
Th. R.
Kameralvetenskap (Kameralistik). I åtskilliga tyska
stater var kammer (af Lat. camera, förvaringsrum,
skattkammare) benämning på de ämbetsverk, hvilka
förvaltade furstens enskilda förmögenhet, inkomsterna
af domänerna, regalena m. m., hvartill kommo vissa
grenar af den inre förvaltningen. Med tiden ansågs
tjenligt att åt dem, som sökte inträde vid dessa
verk, bereda tillfälle att grundligare sätta sig
in i dithörande ämnen, hvarför lärostolar i dessa
inrättades vid åtskilliga tyska universitet. I
allmänhet hänfördes till dessa ämnen grunderna för
näringarnas bedrifvande (urproduktion, handtverk och
handel), emedan genom deras blomstring det allmänna
välståndet och derigenom furstens inkomster ökades,
vissa politieanstalter, upprättade i samma ändamål,
samt statshushållningen, som äfven benämndes
kameralvetenskap i inskränkt mening. Benämningen
kameralvetenskap förekom endast i Tyskland, der de
förnämste författarna i densamma äro bl. a. Schmalz,
Weber, Fulda, Baumstark och Rau, hvilken sistnämnde
åt denna vetenskap gifvit en helt och hållet ny
ställning, i det han fattat den såsom en i statens
intresse gjord tillämpning af nationalekonomiens
grundsatser ("volkswirthschaftspflege",
"finanzwissenschaft"). Dels till följd af den revision
Rau underkastat kameralvetenskapernas begrepp,
dels till följd af förvaltningens ombildning, dels
till följd al behofvet af en särskild teknisk
undervisning hafva kameralvetenskaperna upphört
att såsom särskilda vetenskaper föredragas vid
universiteten, der de numera behandlas såsom
delar af politie- l. förvaltningsläran, eller
ock hafva de blifvit hänvisade till de tekniska
undervisningsanstalterna. Kameralvetenskapen
i inskränkt mening har, sedan benämningen
kameralvetenskap i allmänhet försvunnit och
förändringar i förvaltningen upplöst allt samband
emellan den förra och den senare, äfven förlorat
detta namn; för densamma har i enlighet med det
allmänna europeiska språkbruket, som var gällande
utom Tyskland, antagits benämningen finansvetenskap,
finanslära. – Kameralvetenskapen i den mera
omfattande bemärkelsen har i Sverige blifvit behandlad
af A. Berch i "Inledning till allmänna hushållningen"
etc. (1747), der likväl sjelfva benämningen
kameralvetenskap fattas i sin inskränktare
betydelse. Såsom en lärobok i kameralvetenskap i
vidsträckt betydelse kan äfven anses L. G. Rabenius’
"Lärobok i nationaloeconomica" (1829). I sin "Lärobok
i svenska kamerallagfarenheten" (2:dra uppl., 1832)
fattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
