Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamgamarna - Kamgarn - Kamgälar - Kamhönsslägtet - Kamieniec - Kamil (Khamil) - Kamin - Kamisarder - Kamisol - Kamitiska språk - Kamlott l. Kamelott - Kam-maneter - Kammar-arkivet - Kammarduk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryggen och öfre vingtäckarna blekröda, buken och undre
vingtäckarna rent hvita, ving- och stjertpennorna
svarta, pannan och ansigtet köttröda, halsen och
hufvudet ljusgula samt kammen svartaktig. Denna
art är utbredd öfver låglanden från 33:dje
graden sydlig bredd till Mejico och Texas. Hans
egentliga vistelseorter äro urskogar och skogbevuxna
slätter; på bergen uppstiger han blott till 1,500
m. höjd. Kungsgamarna, som äro högst hälften så
talrika som kondorerna, sägas häcka i trädhål och i
höga, ofta förtorkade träd. Honan säges lägga två ägg,
hvita till färgen. C. R. S.
Kamgarn. Se Kam-ull.
Kamgälar, Ctenobranchia, zool., bilda en särskild
afdelning af ordn. Prosobranchia bland Gastropoda
(se Bukfotingar). Manteln bildar en egen
andningshåla, i hvilken på djurets ryggsida de
kamlika gälarna ligga. De lefva till största
delen i hafvet och hafva vanligen plattade,
men hos flere äfven mer eller mindre utdragna,
tornlika, spiralvridna snäckskal. Slägtena
Haliotis, Turbo, Trochus, Nerita, Scalaria
m. fl. höra till denna afdelning af bukfotingarna.
O. T. S.
Kamhönsslägtet. Se Gallus.
Kamieniec. Se Kamenez.
Kamil (Khamil). Se Hami.
Kamin (af Grek. kaminos, smältugn). 1. Spisel för
boningsrums uppvärmning, med härden byggd uti eller
invid rummets vägg, med vidt, upptill afsmalnande
rökfång, som mynnar ut i en skorstenspipa, samt med en
i rummet framskjutande öfverbyggnad, hvilken jämte den
öfriga infattningen ofta uppföres af dyrbart material
(t. ex. marmor) och på det rikaste utsmyckas för att,
i förening med metallgallret framför härden, bilda
rummets förnämsta prydnad. Dylika kaminer kommo i
bruk under medeltiden, byggdes allt praktfullare under
renaissancen och utgöra ännu i flere europeiska land,
förnämligast England, Frankrike och Holland, den mest
omtyckta formen af eldstäder för boningsrum. I kalla
land äro de icke lämpliga, ty de värma obetydligt
och ojämt, förorsaka starkt drag och äro högeligen
bränsleödande. – 2. Flyttbar jernugn för rums
uppvärmning. Jfr Eldstad och Ugn.
Kamisarder (Fr. camisards) kallades de mot Ludvig
XIV upproriske hugenotterna i Cevennerna, antagligen
emedan de vid sina nattliga anfall plägade draga en
skjorta (camisa) öfver sina kläder. De förföljelser
(dragonader), för hvilka hugenotterna i Frankrike
efter Nantesiska ediktets upphäfvande (1685) voro
utsatte, retade slutligen innebyggarna i Cevennernas
bergstrakter till ett vildt uppror (Juni 1702),
hvars förnämste ledare var Jean Cavalier. De vunno
i början flere framgångar, särskildt mot hertig
de Broglie 1703. Men deras makt bröts af marskalk
Montrevel genom de grymmaste härjningar; och sedan
Cavalier 1704 öfvergått i kunglig tjenst, upphörde
efter hand deras strid. Detta uppror var i hög grad
farligt för Ludvig XIV, enär de upproriske trädde
i förbindelse med de i spanska tronföljdskriget mot
Frankrike kämpande makterna.
Kamisol (af Fr. camisole, tröja) begagnas inom
psykiatrien i betydelse af tvångströja (se d. o.).
Kamitiska språk, detsamma som Hamitiska språk. Se
d. o.
Kamlott l. Kamelott (Fr. camelot, af Lat. camelus,
kamel), ett i Levanten af asiatiska getarters,
i synnerhet angora-getens, mera sällan af kamelens,
ull tillverkadt, starkt och vackert tyg. Den kamlott,
som förekommer i Europa, är vanligen endast ett
slags glättadt ylletyg eller ylle med blandning af
gethår samt litet silke inslaget i varpen. Äfven
förekommer kamlott af silke, hvilkens ränning är
tvinnad af olikfärgade trådar, medan inslaget (som
vid halfsilkes-kamlott är af fint bomullsgarn) har
en tredje färg.
Kam-maneter, Ctenophorae, zool., bilda en särskild
klass bland kavitetsdjuren (Coelenterata; se
Kavitetsdjur), som igenkännes genom rundad eller
cylindrisk, mer eller mindre flikig kroppsform,
hvilken sällan är bandlikt utsträckt. Den geléartade
kroppen har på ryggsidan åtta likt meridianer
löpande flimmerskifvor. Kam-maneterna hafva magrör
och ett s. k. gastrovaskulär-kanalsystem. De
äro hermafroditer, och de flesta hafva två
s. k. sänktrådar, hvilka kunna indragas i särskilda
ficklika rum och tjena jämte nässeltrådar såsom
fångstapparater. Kam-maneterna lefva uteslutande
i saltvatten, de flesta i de varmare hafven.
O. T. S.
Kammar-arkivet, Kammarkollegiets och Kammarrättens
gemensamma arkiv. "Räknekammarens" samlingar
af handlingar handhades i äldre tider af
s. k. "kistedrängar" och "kisteaktare". Dessa
samlingar ordnades första gången af förre rektorn
i Norrköping Bengt Ingolfsson (d. 1662), vanligen
kallad "Mäster Bengt Tålamod", hvilken i 45 år
(från 1631 såsom general-inspektör) tjenstgjorde
i Kammararkivet l., såsom det då för tiden
kallades, Handlingskammaren eller "Liberiet" (af
Lat. liber, bok). Det förestods från Ingolfssons tid
till 1838 af "inspektörer", i början äfven kallade
"liberi-tillsiare" och "liberiförvaltare", från
1839 till 1879 af kamrerare och skötes f. n. af
arkivarien i Kammarkollegium. Kammar-arkivet var
ursprungligen Kammarkollegiets enskilda arkiv;
men då Kammarrevisionen blef ett särskildt
verk och derför, enligt exemplet från öfriga
ur Kammarkollegium utbrutna verk, borde sjelf
förvara sina handlingar, gjordes ett undantag
från denna regel, och sålunda förvaras detta verks
protokoll och handlingar äfvensom alla der granskade
kronoräkenskaper i Kammararkivet. Detta är dock
fortfarande en underafdelning af Kammarkollegium,
och ett kammarråd utöfvar tillsyn öfver ärendenas
behöriga gång derstädes. Kammar-arkivet innehåller
ett utomordentligt rikt, hittills dock föga bearbetadt
material till Sveriges inre, framförallt svenska
jordens, historia.
Kammarduk (T. kammertuch, troligen en förvrängning
af Cambray-tuch), urspr. ett annat namn för kambrik;
i Sverige benämning pä ett mera dyrbart tyg, väfdt af
den finaste lin- eller bomullsspånad (linne-kammarduk,
bomulls-kammarduk).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
