- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
135-136

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammarrätten - Kammarrättsråd - Kammarskrifvare - Kammarstycke l. bakstycke - Kammarton - Kammarverk - Kammarärenden - Kammecker, Martin - Kammeradvokat - Kammerretten - Kammerråd - Kammer-see - Kammin - Kam-myggor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1879, hufvudsakligen följande: balansmål,
eller angifvelser mot kronans och allmänna verks
uppbördsmän och redogörare; åtal mot publika ämbets-
och tjenstemän för fel och försummelser i fråga om
uppbörd, förvaltning och redovisning af offentliga
medel (dock med undantag för hvad som genom strafflag
för krigsmakten stadgas); alla anmärkningar i fråga
om de till granskning inkomna räkenskaper för kronans
och andra allmänna medel (dock att dylikt ärende,
som angår hofrätter eller kollegier, Statskontoret,
Armé- eller Marinförvaltningen, öfverlemnas till
justitiekanslersämbetets vidare handläggning);
besvär öfver K. M:ts befallningshafvandes beslut
i fråga om debitering, böter, afskrifning, rätt
mantalsskrifningsort, en del fattigvårdsmål
m. m. dyl. – Revisionsarbetet är fördeladt på tre
kontor, hvilka granska: 1) alla landsböcker och
med dem gemenskap egande räkenskaper; 2) arméns,
flottans och lotsverkets räkenskaper; 3) civila verks,
som ej tillhöra annan afdelning. Från Kammarrättens
granskning äro fritagna allenast räkenskaperna
öfver de medel, hvilkas disposition h. o. h. står
under riksdagens kontroll, såsom Riksbanken och
Riksgäldskontoret, hvarjämte Utrikes departementets
"hemliga" utgifter allenast till siffran granskas,
men ej med hänsyn till verifikationer. –
Tjenstepersonalen utgöres af president, 6
kammarrätts-råd, sekreterare, advokatfiskal och 3
revisionskommissarier, samtlige nämnde af K. M:t,
kammarrättsråden på anmälan af presidenten, de lägre
tjenstemännen på förslag af Kammarrätten. Dessutom
finnas 3 notarier, 1 aktuarie-registrator och 18
revisorer, hvilka alla utnämnas af Kammarrätten.
J. H.

Kammarrättsråd. Se Kammarrätten.

Kammarskrifvare, titel å lägsta gradens
tjenstemän i en del ämbetsverk, t. ex. k. Flottans
civilstat, Tullverket, Kommerskollegium,
Riksgäldskontoret och Öfverståthållareämbetet. Inom
en del andra verk, t. ex. Kammarkollegium och
Kammarrätten, Statskontoret, Post- och Telegrafverken
samt Öfverintendentsämbetet, är kammarskrifvaretiteln
numera utbytt mot andra benämningar.
J. H.

Kammarstycke l. bakstycke, artill. 1. Se Kanon
och Revolver. 2. Ett slags kanon, som brukades
ända till 16:de årh. Den hade ett kort, i ena
änden slutet rör, kammaren, i hvilket laddningen
lades, och hvilket ofvanifrån insattes bakom
kanonröret och fastkilades vid detsamma.
H. W. W.

Kammarton, musikt., fordom den vanliga stämningen
hos de till kammarmusiken hörande instrumenten,
i motsats mot den en ton högre orgelstämningen,
hvilken kallades chor-ton. Vanligen måste man derför
vid kyrkmusik med instrumentalackompagnement spela
orgelstämman en ton djupare. Numera förekommer icke
denna skilnad i stämning. A. L.

Kammarverk, en benämning, som någon gång gifves åt
sammanfattningen af alla de ärenden, hvilka utgöra
föremål för Kammarkollegiets och Kammarrättens
särskilda handläggning, eller som i allmänhet afse
rikets drätsel. Jfr

Kammarexpeditionen, Kammarkollegium, Kammarrätten.
J. H.

Kammarärenden, frågor, som utgjorde föremål
för Kammarexpeditionens eller motsvarande
ämbetsverks handläggning. Jfr Kammarexpeditionen.
J. H.

Kammecker, Martin, universitetslärare,
superintendent, lärd, född d. 17 Juni 1698 i Simtuna
prostgård, Vestmanlands län, blef 1713 student i
Upsala och 1722 filos. magister, hvarefter han
1724, hufvudsakligen för teologiska studier,
anträdde en utländsk resa, under hvilken han,
enligt hans i manuskript efterlemnade dagbok,
besökte Danmark, Tyskland, Frankrike, England
och Holland. Efter sin hemkomst, 1729, blef han
adjunkt i Upsala inom den filosofiska fakulteten,
höll föreläsningar i statskunskap och författade ett
vidlyftigt kollegium om Sveriges statsförfattning,
af hvilket flere utländske ministrar i Stockholm läto
taga afskrifter. 1731 utnämndes K. till teologie
adjunkt och kyrkoherde i Upsala-Näs samt blef 1742
kontraktsprost i Hagunda kontrakt, ehuru han ej var
pastor inom detsamma. 1745 blef K. superintendent på
Gotland och utnämndes 1751 till teol. doktor. Död
i Visby d. 6 Maj 1757. K. deltog i riksdagarna
1742–43, 1746–47 och 1751–52. Han var en af de störste
bokkännare Sverige egt och hade samlat ett särdeles
vackert teologiskt och historiskt bibliotek, hvilket
dock två år efter hans död skingrades genom auktion.

Kammeradvokat kallas i Danmark den höjesteretsadvokat,
åt hvilken regeringen uppdragit att å dess vägnar
föra alla de rättegångar, som angå statens finanser.
E. Ebg.

Kammerretten var till år 1771 en särskild domstol
i Köpenhamn, hvilken dömde i alla frågor, som
rörde statens inkomster, s. k. "kammersager",
hörande dels under Rentekammerretten, dels
under Generaltoldkammerretten. 1771 sammanslogs
Kammerretten med Köpenhamns öfriga domstolar
till en gemensam Hof- og stads-ret (se d. o.),
och 1774 förlades "kammersagerne" till de vanliga
underdomstolarna. E. Ebg.

Kammerråd, ursprungligen (1660) titel på medlem
af skattkammarkollegiet, är i Danmark numera endast
en rangtitel. E. Ebg.

Kammer-see. Se Atter-see.

Kammin, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Stettin, prov. Pommern, är beläget vid östra stranden
af Der kamminsche Bodden, en strandsjö, som
genomflytes af Oders mynningsarm Divenow. Domkyrka
(grundlagd 1124), lärareseminarium och ett adligt
jungfrustift. Tillverkning af cement och stickade
varor. 5,856 innev. (1880). 1175 blef K. biskopssäte,
sedan biskopsdömet Julin (Wollin) indragits. 1536
slöt biskopen af K. sig till reformationen, och
1648 förvandlades biskopsdömet till ett verldsligt
omedelbart riksfurstendöme, hvilket derefter tillföll
Kurbrandenburg. Dess område bildar numera kretsarna
Kolberg-Körlin, Köslin och Bublitz i regeringsområdet
Köslin. S. A. L.

Kam-myggor, Ctenophora Meig., zool., insektslägte,
hörande till fam. Limnobiae, som derjämte omfattar
harkrankarnas slägte (Tipula) och ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free