- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
143-144

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanaan - Kanaanitiska språk - Kanachos - Kanada, kanadisk - Kanadahjorten - Kanadiska sjukan l. kanadisk syfiloid - Kanagava - Kanaker - Kanal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många af de besegrade i landet, i synnerhet i
dess norra del, som med anledning deraf erhöll
benämningen "hedningarnas krets" (Hebr. G’lil
haggojim, Galileen). Kanaaniterna dyrkade, liksom
semiterna i allmänhet, naturens fostrande och
förstörande krafter i Baal (Molok) och Asjera
(Astarte) jämte flere lokala gudomligheter samt
beskrifvas af de bibliske författarna såsom hängifna
åt alla möjliga laster. Af desses skildringar
framgår likväl äfven, att kanaaniterna uppnått en
kulturståndpunkt, som det kostade israeliterna
lång tid att hinna. Så bodde de förre till stor
del i befästa städer, drogo i fält med hästar och
stridsvagnar samt idkade åkerbruk, handtverk och
handel. Man har äfven skäl att antaga, att de voro
bekanta med både skrifkonst och skriftställeri.
P. F.

Kanaanitiska språk, eller den kanaanitiska grenen af
den semitiska språkstammen, kallas med ett gemensamt
namn de i närmaste slägtskap med hvarandra stående
hebreiskan (med dess ättlingar nyhebreiskan och
rabbinskan), feniciskan med puniskan (i Karthago
och dess kolonier) samt de ytterst sparsamma,
i ortnamn och inskrifter (Mesa-stenen o. a.) åt
oss bevarade resterna af några andra i Kanaan vid
hebréernas invandring inhemska dialekter. Bortser
man från dessa senare, kan man säga, att det
ursprungligen gafs endast ett kanaanitiskt språk,
af hvilket feniciskan och hebreiskan äro endast
tvänne olika former, hvilkas olikhet till största
delen framkallats af det olika sätt, hvarpå de
kommit oss tillhanda (jfr Feniciska språket).
H. A.

Kanachos, grekisk bildhuggare, tillhörande tiden
före Fidias, var verksam i Sikyon och berömdes såsom
en framstående bronsgjutare, men arbetade äfven i
andra ämnen (en guld-elfenben-stod af Afrodite för
Korint och en kolossal Apollon af cederträ för Tebe),
och han framställde utom gudar äfven segermonument
(Gossar på kapplöpningshästar). En kolossal Apollobild
af brons i Miletos känna vi genom efterbildningar dels
å milesiska mynt, dels ock genom ett par statyetter,
af hvilka den ena befinner sig i British Museum
(den Didymeiske Apollon med en hjortkalf i högra
handen). Den andra, ännu strängare i typen, finnes
i Berlin. Apollostoden bortröfvades af Darius
vid templets förstöring 493 f. Kr., hvaraf den
slutsatsen kan dragas, att mästaren måtte hafva
lefvat i slutet af 6:te eller början af 5:te årh.
C. R. N.

Kanada, kanadisk. Se Canada, canadisk.

Kanadahjorten. Se Kronhjortar.

Kanadiska sjukan l. kanadisk syfiloid, med., en
egendomlig form af konstitutionel syfilis, som i
slutet af 18:de årh. uppträdde bland innevånarna vid
Huronsjöns stränder, utbredde sig till kusterna af S:t
Pauls vik och under flere namn, såsom Mal anglais,
Mal de la bay de S:t Paul, Ottawasjukdomen
m. m.,
inom få år utbredde sig öfver hela Canada och långt
in i detta århundrade höll sig qvar, särdeles bland
ottawa-indianerna. F. B.

Kanagava, stad på japanska ön Nippon, vid vestra
sidan af Jedo-viken, 4 km. n. om Jokohama, med
hvilken stad K. sammansmält till en handelsplats.

Kanaker, en bland européer och nord-amerikaner vanlig
benämning på infödingarna på Havaii-öarna och i
allmänhet på Polynesiens infödda befolkning.

Kanal (af Lat. canalis, konstgjordt rör, öppen
ränna, vattengraf). 1. Tekn., en bredr konstgjord
graf, afsedd att befordra vattens framrinnande. –
2. Geogr., benämning på åtskilliga bredare hafsarmar
eller sund, t. ex. Engelska kanalen, oftast kallad
endast Kanalen (se d. o.). – 3. Anat., benämning på
vissa förlängda håligheter i djurkroppen, i hvilka
näringsämnen passera, vätskor hafva sitt omlopp,
eller i hvilka vissa organ (såsom ryggmärgen) äro
inneslutna. – 4. Mus., fyrkantigt trärör i orgeln,
hvilket upptager i bälgarna samladt väder och för
det till väderlådan. – 5. I öfverflyttad mening:
medel, hemlig väg.

Kanaler för ledning af vatten kunna afse antingen en
träskig (öfversvämmad) trakts torrläggning, medelst
vattnets bortledande utför sluttningar, eller en torr
landsträckas öfvervattning, för upphjelpande af dess
fruktbarhet, eller slutligen främjandet af samfärdseln
och handeln, genom att till de otillräckliga naturliga
vattenvägarna fogas konstgjorda. Byggandet af för
skeppsfart afsedda kanaler ställer stora anspråk
på ingeniörsvetenskapen. Ofta äro de vattendrag,
som skola förenas, skilda från hvarandra genom en
eller flere höjder, som icke kunna utan alltför stor
kostnad kringgås eller genomsprängas. I sådant fall
måste kanalen byggas i form af slussar, ordnade
liksom trappsteg, den ene öfver den andre. Hvarje
sluss är en kanaldel, som efter behag isoleras genom
"slussportar", och i hvilken fartyget genom vattnets
påsläppande höjes i nivå med den närmast högre belägna
vattenytan eller medelst vattnets aftappning sänkes
i nivå med den närmast nedanför varande. Slussarna
förses med vatten genom ledning från en på höjden
af vattendelaren belägen reservoar, vare sig en
naturlig sådan (en insjö) eller en konstgjord. Ligga
vattendragen i olika plan och ej åtskiljas af någon
bergsrygg e. dyl., erhålles nödigt slussvatten från
det högre liggande vattendraget. I s. k.
sidokanaler, d. v. s. sådana, som gå jämsides med en flod
utefter sträckor, der denna är ofarbar, inledes vatten
från floden. Skall en kanal ledas öfver en dalgång,
en fors e. dyl., sker detta medelst en aqvedukt (se
d. o.), så framt ej en enkel jordfyllning med deri
urhålkad bädd för vattnet är tillräcklig. Stundom
måste kanallinien medelst en tunnel dragas genom
en höjd. Mötande lands- och jernvägar dragas öfver
kanalen på fasta bryggor eller svängbroar. För att
undvika de dyrbara slussbyggnaderna har man (sedan
slutet af 18:de årh.) stundom med framgång försökt
att låta kanalen på korta sträckor aflösas af lutande
plan, uppför och utför hvilka fartyget forslas,
stående fastbundet på en i vattnet nedlöpande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free