Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gallervagn. hvilken dragés på skenor genom tyngden hos
en i motsatt riktning löpande vagn. I stor skala
har detta tillämpats vid Morris-kanalen
i Nord-Amerika och derefter på
Elbing-Oberländischer-kanalen i Ostpreussen. Öfver sådana lutande
plan föras äfven på några ställen fartygen i en
docka eller vattenfylld plåtlåda; försök hafva
äfven gjorts med lodräta hissar. Stor omtanke måste
egnas åt en kanalanläggnings skydd mot förstöring af
öfversvämningar under flodtiden, åt anstalter för
öfverflödigt vattens afledande samt åt ständigt
vidmakthållande af ett jämnt vattenstånd äfven
derigenom att nytt vatten kan ditledas till ersättning
för det, som sipprar bort och afdunstar, och för
det, som bortspilles vid slussning af fartyg. Vid
kanalens ändpunkter och för öfrigt på lämpliga ställen
vid densamma beredes rum för hamnar. – Man bör vid
gräfningen af en kanal laga så, att den uppgräfda
jordmassan är tillräcklig för att bilda erforderliga
sidovallar, s. k. kanalbankar. Vid byggandet af
grafvens botten och väggar använder man lera, beton eller
murverk, på det att ingen väsentlig mängd vatten må
kunna sippra igenom. Minsta vattendjupet i kanalen bör
med 0,4 m. öfverstiga fartygs största djupgående. Vid
kanaler, der bogsering icke skötes uteslutande
af (propeller-) ångare, anlägges å kanalbanken
en s. k. dragväg, högst 1 m. öfver vattnet och
med en bredd af 3–4 m. Den till transport å kanal
nödiga kraften utgör vid ringa hastighet 1/1500 af
brutto-lasten (vid jernvägstransport 1/300). En häst,
hvilken går på strandbrädden i skridt, kan i en kanal
framsläpa en 60 gånger så tung last som på körväg.
Kanalernas statsekonomiska uppgift är att sätta det
inre landets handel i förbindelse med den oceaniska
eller att, då de genomskära näs, som åtskilja stora
haf, förkorta verldshandelns stråkvägar. Sedan mycket
aflägsna tider hafva kanaler till bevattning och såsom
färdvägar varit i bruk i Kina, ehuru i en tämligen
outvecklad form. Den på vattenvägar fattigaste
provinsen, Sjensi, säges ega ej mindre än 350 större
kanaler. Den största af Kinas kanaler är Junho
l. Kejsarekanalen (se d. o.). I de forna assyriska
och babylonska rikena funnos kanalanläggningar, af
hvilka många spår träffats. I Egypten åvägabragtes
långt före vår tidräkning genom flere faraoners nit
en för smärre fartyg tillgänglig kanal mellan Nilen
och Röda hafvet. För öfrigt hade den stora mängden
egyptiska kanaler till uppgift att leda vatten
till sådana trakter, som icke blefvo delaktiga af
Nilens öfversvämningar, eller att minska faran af
dessa. Hvarken greker eller romare utmärkte sig
på kanalbyggandets område; de senare fattade dock
den storartade planen att genom en Rhône-Rhen-kanal
sammanbinda Medelhafvet med Nordsjön. Karl den store
lät 794 påbörja en Donau-Main-kanal, ämnad till
förbindelseled mellan Svarta hafvet och Nordsjön,
en plan, som, ehuru på ett mindre lyckligt sätt,
i 19:de årh. förverkligats genom Ludvigskanalen
(öppnad 1845) mellan Donau och Regnitz. Från 11:te
årh. e. Kr. förskrifva sig
åtskilliga bevattningskanaler i norra Italien. Sin
egentliga utveckling har kanalbyggandet fått först
efter slussarnas uppfinning (15:e årh.), men det
dröjde en rund tid, innan man insåg kanalernas
betydelse för samfärdseln.
Frankrike byggde, 1604–42, Briare-kanalen,
mellan Loire och Loing, och 1666–81 Canal du midi
l. Languedoc-kanalen, som besparar fartyg en omväg
kring Gibraltar af öfver 3,000 km. (Om Frankrikes
kanalsystem, se Frankrike, sp. 196.) Detta land
anvisade 1877 genom "Loi de classement" 7,900
mill. fr. till rekonstruktion af sitt kanalnät, med
särskild hänsyn till ökad djuplek hos farlederna. De
land, som jämte Frankrike äro bäst utrustade med
kanaler, äro England, Nederländerna, Nord-Amerikas
förenta stater och Ryssland. Englands första kanal
var Bridgewater-kanalen (byggd 1758–61), mellan
Worsley Mill och Liverpool. Holland, med sina låglända
betesmarker och om hvarandra till formen af ett nät
slingrande floder, är af naturen hänvisadt till
kanalbyggande. I detta land märkas Nord-holländska
kanalen (fullbordad 1825), från Amsterdam till
Helder, och Nederländska nordsjökanalen (byggd
1865–77). Nord-Amerikas kanaler förena Mississippi
och andra floder med de stora sjöarna och dessa
med Oceanen; den största bland dem och bland alla i
yngre tider byggda är Erie-kanalen (se Erie 3),
mellan Erie-sjön och Hudson-floden. Staten Ohios
kanal-väsende är i synnerhet blomstrande. Tyskland är
ej synnerligen väl utrustadt med kanaler; de bästa
bland dem ligga i Elsass-Lothringen och byggdes
under detta rikslands förening med Frankrike. 1868
stiftades i Berlin "Verein zur hebung der fluss-
und kanalschiffahrt". Enär Eider-kanalen är för
grund för krigsskepp, ämnar man förena Östersjön
med Nordsjön medelst en ovanligt djup och bred
kanal från Brunsbüttel vid Elbe till trakten af
Kiel-viken. Österrike har nästan inga kanaler, Ungern
några tämligen stora. I Spanien märkes Kejsare-kanalen
(se Ebro). Rysslands kanaler hafva till uppgift
att fullständiga det genom de stora floderna
förmedlade sambandet mellan Östersjön och Svarta
samt Kaspiska hafven. Den största kanalen i Finland
(se d. o., sp. 1305) är Saima kanal (öppnad 1856)
mellan Finska viken och Saima. Danmark eger kanaler
både på Själland, Fyen och Jylland, men inga af
betydenhet. I Sverige uppkommo redan tidigt förslag
till konstgjorda vattenvägar. Så försökte Engelbrekt
1435 att vid Södertelge gräfva en graf, nog djup för
att skeppen der skulle kunna passera från Mälaren till
Östersjön. Biskop Brask (död på 1530-talet) fattade
den stora planen att genom en kanal förena Vettern med
Vänern, hvarigenom en direkt förbindelse skulle skapas
mellan öfre Sverige och Vesterhafvet. Han umgicks
äfven med tanken på en kanal för samfärdseln mellan
norra Roslagen och Stockholm (en plan, som i 19:de
årh. förverkligats genom Väddö kanal). Gustaf Vasa,
som äfven hyste stora planer på kanalanläggningar,
rådplägade med Brask om gräfvande af en kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
