Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanawha, Great - Kanceller - Kandahar - Kandavu - Kandelaber - Kandera - Kandern - Kandesj - Kandh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kanawha, Great [gret kanåha], flod i Nord-Amerika,
upprinner bland Blå bergen (Blue ridge) i staten North
Carolina, flyter genom Virginia och West Virginia
samt faller ut i Ohio. Längd omkr. 580 km. Högre upp
mottager Ohio, likaledes från venster sida, en mindre
biflod Little Kanawha, i staten West Virginia.
Kanceller (af Lat. cancelli, galler), musikt.,
i orgeln de aflånga, smala fack, som leda vädret
från väderlådan till piporna, då
kancell-ventilerna öppnas. A. L.
Kandahar, hufvudstad i kanatet med samma namn
i södra Afganistan, omkr. 450 km. s. v. från
Kabul, på en fruktbar och tätt befolkad slätt,
1,050 m. öfver hafvet, mellan floderna Argandab
och Tarnak, hvilka flyta till Hilmend. Staden har
en nästan qvadratisk form samt omgifves af en mur
af omkr. 6 km. längd och 8 m. höjd. Utanför muren
löper en djup graf. K. genomskäres af fyra breda med
träd planterade hufvudgator, hvilka mötas i en af en
dôme öfvertäckt fyrkant nästan midt i staden och dela
staden i fyra qvarter, bebodda af särskilda stammar:
duraner, gilsai, parsivan och kakuri, tillsammans
omkr. 30,000. Utom Ahmed sjahs och hans slägtingars
grafvar har K. inga anmärkningsvärda byggnader. Hvad
som gifver staden dess största betydelse är dess
läge vid handelsvägen mellan Persien och Indien,
till hvilket sistnämnda land flere vägar leda från
K., nämligen en förbi Kabul genom Kaiber-passet,
en genom Guleri-passet till Dera-Ismail-Chan,
en till Pisjin-dalen genom Kodjak-passet och
en genom Guadja- (Gwaja-) passet, genom hvilket
man föreslagit anläggandet af en jernväg från
Indien. Från Pisjin-dalen gå vägar genom Bori-passet
till Dera-Rasi-Chan, förbi Ketta (Quetta) genom
Bolan-passet eller genom Nari-passet, det sistnämnda
genomdraget af jernväg från Indus-dalen. – Traditionen
tillskrifver Alexander den store K:s anläggning. Det
förstördes 1738 af Nadir sjah och förlades sedan 4
km. längre österut till sin nuvarande plats af Ahmed
Sjah, som gjorde K. till sitt rikes hufvudstad. Denna
rang behöll staden till början af 1800-talet, då
Afganistan styckades och K. med område blef ett
nästan sjelfständigt kanat under Dost Muhammeds
broder Kohan-Dil. 1839–42 hölls K. besatt af
engelsmännen. 1868 intogs det af Dost Muhammeds son
Sjir Ali, som sedan underlade sig största delen af
det öfriga Afganistan och erkändes af engelsmännen
som emir. Desse intågade under sitt senaste krig i
Afganistan (1878–81) i K. d. 8 Jan. 1879 och höllo
det under general Primrose besatt till April 1881,
då de öfverlemnade K. åt emiren Abd-ur-Rahmans
guvernör. Den 30 Juli s. å. intogs K. af Ejub
kan i Herat, men denne blef d. 22 Sept. slagen af
emiren, som åter bemäktigade sig K.
Kandavu, en af de större öarna i Viti-arkipelagen,
Polynesien, belägen s. om Viti-Levu, har en areal
af 535 qvkm. och omkr. 12,000 innev., hvilka alla
antagit kristendomen. Ön har en långsträckt form och
delas af Tavuki- och Ngaloa-vikarna nästan i tvänne
delar. På sydvestra
udden reser sig öns högsta berg, den utslocknade
vulkanen Buke-levu (1,160 m.). Kusterna äro omgifna
af korallref. God hamn saknas.
Kandelaber (Lat. candelabrum, af candela, vaxljus,
talgljus), stor armljusstake; hos antikens folk
ursprungligen en enkel ljusstake, gjord af trä,
vassrör, lera eller metall, sedermera en konstnärligt
utförd, på golfvet stående praktstake, som ofta
var ända till 2 à 3 m. hög, och ofvanpå hvilken
man ställde lampor eller brände rökelse. I denna
utbildade form tillverkades kandelabern af brons,
marmor eller alabaster samt smyckades med bladverk,
mennisko- och djurskepnader, reliefer o. s. v. Dess
delar voro: foten, vanligen bildad af tre djurfötter
(lejontassar), det långa skaftet, hvilket i de flesta
fall var reffladt, och krönet, upptill formadt som
en flat skål. I romerska kejsaretiden förfärdigades
högst konstfulla lyx-kandelabrar af ädla metaller,
i form af acanthus-stånd, murgrön-omlindade stammar
med blomkalkar eller vaser öfverst, karyatidfigurer
m. m. Ofta lät man pelareskaftet dela sig till armar,
från hvilka lampor nedhängde i fina kedjor; ett
dylikt ljusställ kallades hos romarna lychnuchus
(af Grek. lychnouchos, ljusstake). Tempel, palats och
offentliga bad pryddes rikligt med kandelabrar. Vackra
prof på antika sådana af marmor (se fig.) finnas
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
