Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 175-176 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanon (Ital. cannone, Fr. canon, af Lat. canna, rör), artill. - Kanonad, ihållande skjutning med kanoner - Kanonbank, befästningsk., en bakom ett bröstvärn uppkastad jordbank - Kanonbefälhafvare, artill. - Kanonbrons. Se Kanonmetall - Kanonbåt, ett mindre fartyg, förande 1 à 2 grofva kanoner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på slagfältet var under Napoleon III:s italienska
krig, 1859. Bland den mängd bakladdningssystem,
som blifvit konstruerade, anses franska marinens
förändringsmodell och Krupps vara de bästa. Med
de numera behöfliga stora laddningarna måste
äfven gjutjernet och den vanliga bronsen vika
för smidesjernet, stålet och stålbronsen såsom
kanonmaterial, och nya metoder måste tillämpas
vid gjutningen äfvensom kanonernas konstruktion
göras olika mot förut. Det kruppska kanongjuteriet
framställde ring- eller mantel-kanonen, som består
af en gjutstålskanon med bakre delen förstärkt af en
mantel af smidesjern. I England täflade Whitworth
och Armstrong, till dess den senares system (se
Kanontillverkning) vann företrädet, åtminstone inom
landtartilleriet. Bland egendomliga kanonslag
må äfven nämnas de till bergsartilleriet hörande
söndertagliga kanonerna, uppfunna af ryske kaptenen
Kolokoltsov. Dessa kanoner kunna delas i tre delar
(kärnröret, af stål, samt den af två delar bestående
manteln) och åter hopsättas. Äfven i England och i
Krupps etablissement hafva dylika kanoner tillverkats,
men de hafva blifvit försökta endast af engelsmännen,
i Afganistan.
H. W. W.

Kanonad (Fr. canonnade), ihållande skjutning med
kanoner.

Kanonbank, befästningsk., en bakom ett bröstvärn
uppkastad jordbank, afsedd att derpå uppställa kanoner
för skjutning öfver bröstvärnets krön. För fältpjeser
erhålla kanonbankarna en



bredd af omkring 5 m. och en längd bakåt af omkring 7
m. samt en höjd, som är 1 m. lägre än bröstvärnets;
de läggas vanligen i befästningens utgående hörn. En
uppfart af 3 m. bredd leder från naturliga marken
upp på banken. För att hämma rekylen kunna faskiner
eller rekylkilar fastpålas vid kanonbankens bakre
kant. I fästningar läggas kanonbankarna ofvanpå
vallgången och erhålla de dimensioner, som de olika
pjeserna fordra.
O. A. B.

Kanonbefälhafvare, artill., kallas inom
artillerivapnet det underbefäl (underofficer eller
1:ste konstapel), som har närmaste befälet vid
en artilleripjes såväl under manöver som under
eldgifning samt i senare fallet riktar densamma.
H. W. W.

Kanonbrons. Se Kanonmetall.

Kanonbåt, ett mindre fartyg, förande 1 à 2 grofva
kanoner, som äro riktade för- eller akter-öfver.



De ursprungliga svenska kanonbåtarna
konstruerades och byggdes af Chapman omkr. år 1768. De
bestodo egentligen af två slag:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>