Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanot, ursprungligen liten båt eller farkost, urhålkad af en trädstam och begagnad af åtskilliga vilda folkslag - Kansas. 1. En af Nord-Amerikas förenta stater - Kansas. 2. Flod. Se ofvan - Kansas. 3. Stad i nord-amerikanska staten Missouri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
a framställda kanadiska kanoten, hvilken göres af
näfver, fastsydd vid lätta träspjelor. – På senare
tider har namnet kanot antagits för att beteckna små,
på europeiskt sätt byggda båtar, hvilka egentligen
äro att anse såsom redskap för den idrott, som man
i dess fosterland, England, kallar canoeing. Det
utmärkande för detta idrottsredskap kan anses vara att
båten är jämförelsevis liten och lätt, heldäckad, med
endast tillräckligt öppet rum för "kanotisten", som
med utsträckta ben sitter på bottnen i farkosten och
framdrifver den med en tvåbladig åra, kallad paddel,
hvars båda blad användas vexelvis på ömse sidor. Redan
den förste uppfinnaren af kanot-idrotten, skotten
Mac Gregor, började dock till sin verldsbekanta
kanot, "Rob Roy" (fig. b), använda äfven segel
såsom fortkomstmedel. Sedan dess har utvecklingen
af kanotseglingsidrotten så stegrat anspråken på
dessa små farkosters seglingsförmåga, att man numera
skiljer emellan paddelkanoter (fig. c), i hvilka
segel endast tillfälligtvis användas vid god vind, och
segelkanoter (fig. d), som företrädesvis äro afsedda
för segling äfven i motvind.
C. S:th.
Kansas. 1. En af
Nord-Amerikas förenta stater, belägen mellan 37° och
40° n. br. samt 94° 38’ och 102° v. l. (fr. Greenw.),
omgifves i n. och v. af staterna Nebraska och
Colorado, i s. af Indianterritoriet, i ö. af
staten och floden Missouri. Arealen utgör 212,578
qvkm. Kansas är ett vågigt, rikt vattnadt slättland,
som från 1,100 m. höjd i vester sakta sänker sig till
200 m. i öster. Vestra delen utgöres af af en tämligen
öde sandstensplatå; den mellersta upptages af stora
prärier, under det den östra omvexlande visar odlade
sträckor och stora skogar. Floderna äro i allmänhet
breda och grunda samt föga egnade till farleder. Den
största är Kansas, som med tvänne källfloder,
Republican river och Smoky Hill Fork, upprinner på
Klippiga bergen och under sitt lopp genom K. upptager
Blue river och en mängd smärre tillflöden, tills den
vid östra gränsen utmynnar i Missouri. Sydvestra delen
af K. genomflytes af Arkansas med Neosho. Klimatet
är sundt och behagligt. Under vintern, som vanligen
är kort och torr, faller termometern sällan under 0°
C.; sommarhettan uppgår stundom till 46°, men mildras
af de ständiga prärivindarna. Regn faller ymnigast
Maj–Aug. Endast omkr. 4 proc. af arealen äro att anse
såsom kultiveradt område, ehuru civilisationen raskt
framskrider mot v. och flitiga nybyggare redan skapat
blomstrande oaser der, hvarest för icke länge sedan
indianerna jagade bufflar. Hufvudnäringar äro åkerbruk
och boskapsskötsel. Alster af det förstnämnda voro
1880: majs 37,3 mill. hl., hvete 6,1 mill. hl., hafre
2,9 mill. hl., råg och korn 250,000 hl. jämte tobak,
hampa, lin, potates och bönor. Höskörden uppgick till
öfver 1,5 mill. tons. Fruktodlingen, som mycket gynnas
af klimatet, lemnar äpplen och päron till export
samt sträcker sig äfven till vin. Den vidsträckta
prärien, med sina närande beten och många källor, är
synnerligen väl lämpad för uppfödande af kreatur. År
1880 räknades 430,000 hästar, 1,450,000 nötkreatur,
1,5 mill. får och 1,790,000 svin. De stora
buffelhjordarna, som fordom genomströfvade prärien,
äro nu försvunna; äfven elgen och hjorten äro
sällsynta, men rådjur, harar, kaniner, vaktlar och
kalkoner lemna ännu godt jagtbyte. Floderna äro
rika på fisk. Af nyttiga mineral eger K. stenkol
(i Missouri-bäckenet), gips, marmor och salt
(vid Arkansas). De förstnämnda tillgodogöras mest
vid jernförädlingen i Leavenworth m. fl. ställen
(maskiner, jernvägsmateriel, grufredskap). Den
öfriga industrien (qvarnar, sågar, ylleväfverier)
anlitar allmänt vattenkraft, hvarpå tillgången
är ofantlig. Handel och samfärdsel förfoga öfver
5,000 km. jernvägar, hvilkas förnämsta linie,
Union Pacific, löper midt igenom K. Afsättningen
af spanmål och boskap är starkast österut och har
en af sina hufvudkanaler i Missouri, som befares
af de största ångare. – Befolkningen uppgick
1880 till 996,096 pers., eller nära 1 mill, mot
omkr. 100,000 år 1860. Såväl folkmängdens snabba
tillväxt som mankönets stora öfvervigt (536,667
män mot 459,429 qvinnor) gifver tydligt vid handen
hvilken rol invandringen spelar. Af nyssnämnda
antal voro födda utom K. 110,000 och af dessa 10
proc. i Sverige. Färgade element voro 43,000 negrer
och 800 indianer, kansas, af hvilka staten fått sitt
namn. För undervisningsväsendet sörjes frikostigt. År
1880 räknades 6,148 offentliga skolor, af dem 45
för färgade barn. I 28 höjde sig undervisningen i en
eller flere grenar öfver den elementära. Bland dessa
må nämnas universitetet i Lawrence, normalskolan i
Emporia och landtbruksskolan i Manhattan. Årliga
omkostnaderna för elementarskolorna uppgingo till
1,800,000 doll. De icke läskunnige bland personer
öfver 10 år utgjorde 3,6 proc. Med statsmedel
underhållas äfven institut för blinda, döfstumma
och sinnessjuka. Konstitutionen daterar sig från
1859 och är till sina hufvuddrag densamma som i de
norra staterna. Den verkställande makten tillhör
guvernören, som utses för 2 år genom allmänna val;
den lagstiftande församlingen består af högst 40
senatorer, valde på 4 år, och 125 deputerade, valde på
2 år. Rättsväsendet handhafves af en öfverdomstol och
derunder lydande distriktsdomstolar; sammansättningen
sker genom direkta val. Till kongressen sänder K. 2
senatorer och 7 representanter. Statsskulden uppgick
i Nov. 1882 till 1,182,000 doll. Hufvudstad är Topeka. –
K. utgjorde förut en del af franska Louisiana och
öfvergick 1803 genom köp till Förenta staterna. Före
1854 beboddes det af rödskinnen, dels infödda,
dels från andra stater ditflyttade. Sistnämnda år
organiserades det som territorium och upptogs bland
staternas antal 1861. I inbördeskriget tog K. verksam
del och hade att lida genom flere härjande infall
af rebellerna, hvilka plundrade och brände staden
Lawrence 1863. – 2. Flod. Se ofvan. – 3. Stad i
nordamerikanska staten Missouri, är belägen på högra
stranden af floden Missouri, straxt invid Kansas’
utlopp. K. är en vigtig jernvägsknut och beherskar
derigenom handeln på ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
