Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapellkrans (se Kapell 1) kallas den följd af i halfcirkel eller utefter sidorna af en half polygon anordnade kapell - Kapellmästare. Se Kapell 2 - Kapellpredikant. Se Kaplan - Kapellshamn (Kappelshamn), allmän landthamn på norra kusten af Gotland - Kapellskär, holme i Stockholms skärgård - Kapelludden, udde i Bredsätra socken på Ölands östra kust - Kaperi. Se Kapare - Kapernaum (Kafernaum, "Nahums by"), fordom stad i Galileen - Kapetinger kallas den konungaätt, som efter karolingerna besteg Frankrikes tron - Kapfelman, Erik Jakob von. Se Arrhén v. Kapfelman - Kapff, Sixt Karl von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kapellkrans (se Kapell 1) kallas den följd
af i halfcirkel eller utefter sidorna af en half
polygon anordnade kapell, som i vissa
senromanska och gotiska kyrkor omgifver koret,
skild från detsamma genom kor-omgången, som
utgör en fortsättning af sidoskeppen. Exempel
på en kapellkrans från den förra perioden
erbjuder Varnhem, från den senare Upsala
domkyrka. Upk.
Kapellmästare. Se Kapell 2.
Kapellpredikant. Se Kaplan.
Kapellshamn (Kappelshamn), allmän
landthamn på norra kusten af Gotland, Hangvars
socken. Utförsel af kalk och trävaror.
Hamnen, som har 2,5–3,6 m. djup, besöktes 1881
af 244 ankommande och afgående fartyg om
tillsammans 11,804 tons drägtighet. Omkr. 300
innev., inberäknadt Flenvikens och Snäckers
närbelägna gårdar.
Kapellskär, holme i Stockholms skärgård,
Rådmansö socken, vid norra farleden till
Stockholm. Der uppfördes 1882 en ledfyr med
omvexlande sken. A. G.
Kapelludden, udde i Bredsätra socken på
Ölands östra kust, med lemningar af ett åt S.
Birgitta helgadt kapell, kalladt Långöre kapell.
Straxt söder om ruinen är rest ett synnerligen
vackert stenkors. I närheten finnas lemningar
af den år 1580 ödelagda köpingen Sikehamn.
Sedan 1872 finnes på K. en fyr af andra
ordningen med tindrande sken. Fyren, som är
inrymd i ett öppet jerntorn af 33 m. höjd,
har en lysvidd af 14 minuter. A. G.
Kaperi. Se Kapare.
Kapernaum (Kafarnaum, "Nahums by"),
fordom stad i Galileen, vid nordvestra stranden
af Genesaret, ej långt från Jordans inflöde,
sannolikt vid den nuv. orten Tell Hum. Staden
hade en synagoga, i hvilken Jesus ofta lärde.
Under senare perioden af sitt lif plägade Jesus
regelbundet uppehålla sig i K. i bröderna Petrus’
och Andreas’ hus, och i allmänhet var staden
medelpunkt för Jesu verksamhet i Galileen,
hvarför Matteus (kap. 9: 1) kaller den särskildt
för hans stad.
Kapetinger kallas den konungaätt, som efter
karolingerna besteg Frankrikes tron, år 987, och
som med undantag af endast några korta
afbrott innehade densamma till 1848. Den
äldsta grenen af denna ätt utgjordes af följande
konungar: Hugo Capet (se Hugo, franske
furstar 2), efter hvilken ätten blifvit uppkallad,
987–996; Robert II 996–1031, Henrik I
1031–1060; Filip I 1060–1108; Ludvig VI den
tjocke 1108–37; Ludvig VII den unge
1137–80; Filip II August 1180–1223; Ludvig
VIII 1223–26; Ludvig IX den helige
1226–70; Filip III den djerfve 1270–85; Filip IV
den sköne 1285–1314; Ludvig X "le Hutin"
1314–16; dennes son Johan I Posthumus 1316;
Filip V den långe 1316–22 och Karl IV den
sköne 1322–28 (Ludvig X, Filip V och Karl IV
voro söner till Filip IV, de föregående ättlingar
i rakt nedstigande linie af Hugo Capet). Men
till Hugo Capets afkomma höra äfven ättens
yngre grenar: huset Valois, som
härstammade från Filip den djerfves yngre son Karl
samt med dennes son Filip VI 1328 uppsteg på
tronen efter den äldre grenens utslocknande
på svärsidan och regerade till 1498; huset
Valois-Orléans (med V.-Angoulême), en
yngre gren af huset Valois, 1498–1589; huset
Bourbon, som härstammade från Robert, en
af Ludvig d. heliges söner, 1589–1792 och
å nyo 1814 (1815)–1830; och huset Orléans
(det yngre), en yngre gren af huset Bourbon,
1830–1848.
Redan förrän Hugo Capet besteg tronen hade
denna vid åtskilliga tillfällen usurperats af hans
förfäder. Till belysning af ätten Capets äldre
genealogi må tjena följande stamtafla:
| Witichin, af sachsisk börd. | |||
| Robert den starke, markgrefve af Anjou 861, d. i strid mot nordmännen 866. | |||
| Eudo grefve af Paris, hertig af Francien, konung 888-898. | Robert (II), hertig af Francien 898, konung 922–23. | ||
| Hugo den hvite, hertig af Francien 923–56. | |||
| Hugo Capet, hertig af Francien 956, konung 987–996. | Otto, hertig af Burgund 956–965. | Henrik, hertig af Burgund 965–1002. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
