Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 237-238 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapstaden - Kapståndare - Kapten - Kaptenlöjtnant - Kapten Puff - Kaptsjak - Kapucinad - Kapucin-apan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engelsmän representanter för Europas alla folk
samt hottentotter, kaffrer, indiska och kinesiska
kulier och malajer. Stadens äldsta del erinrar ännu
om dess nederländska ursprung, men i allmänhet
är den modernt engelsk. K. är säte för landets
regering, har en anglikansk och en rom.-katolsk
biskop, universitet, botanisk trädgård, bibliotek
(omkr. 40,000 bd), museum samt observatorium (4,5
km. ö. om staden). Staden är utgångspunkt för den
stora vestra jernvägslinien (till Beaufort) samt
har regelbunden ångbåtsförbindelse med Europa och
Indien. – K. anlades 1652 af holländarna och har
tillhört engelsmännen sedan 1806.

Kapståndare (Eng. capstan), sjöv., egentligen hvarje
slags gångspel (se d. o.). På svenskt örlogsvarf
förstår man dermed de spel, som användas vid fartygs
kullvindning, bryggors



öppnande, svåra tyngders upphissande m. m.,
och hvilka äro försedda med blott tvänne långa,
vinkelrätt mot hvarandra gående bommar, som af
karlarna föras rund, då desse "gå i spelet".
R. N.

Kapten (Fr. capitaine, af Lat. caput,
hufvud). 1. Officer inom armén med rang närmast
öfver löjtnant. Kaptenen förer vanligen befäl
öfver ett kompani infanteri eller ett batteri
artilleri. Benämningen förekom redan ganska tidigt
under medeltiden och gällde då högste befälhafvaren
inom ett område, en stad e. dyl. Med de stående
härarna, hvilka började upprättas under senare
hälften af 15:de årh., inkom benämningen såsom
utmärkande befälhafvaren för enheten vid såväl
infanteriet som kavalleriet, hvilken enhet först
kallades kompani, derefter fana och från senare
hälften af 16:de årh. åter kompani, hvars styrka då
likväl var vida mindre än förut. I Tyskland ersattes
benämningen under 17:de årh. af hauptmann (af haupt,
hufvud). I Frankrike fanns på 1600-talet capitaines
généraux (generalkaptener), hvilka hade värdighet
näst efter marskalkarna. Under konsulatet användes
benämningen för en del militära befälhafvare i
kolonierna, såsom fallet ännu är i Spanien. (Det
franska språket använder ännu i dag capitaine
i bemärkelsen af härförare, t. ex. "un grand
capitaine".) – Kaptenlöjtnant kallades i Sverige
en mellan kapten och löjtnant stående officer,
som förde befälet öfver något af de kompanier, som
egentligen hade regementschefen, öfverstelöjtnanten
eller majoren till chef (samma förhållande egde före
revolutionen rum äfven i Frankrike). År 1750 ersattes
kaptenlöjtnanterna af stabskaptener, hvilkas antal,
då den s. k. sekundmajoren 1757 tillkommit, blef fyra
vid hvarje infanteriregemente. Stabskaptenerna räknade
tur bland kaptenerna. Saken och namnet försvunno
genom 1833 års

lönereglering. – I ryska armén förekommer en lägre
kaptensgrad, hvars innehafvare kallas stabskaptener. I
Norge finnes vid hvarje batteri (tillsamman 11)
en stabskapten, som för befälet öfver den icke
garnisonerade delen af dess manskap. – 2. Sjöofficer
med rang närmast öfver löjtnant och närmast under
kommendörkapten. Fordom kallades chefen på ett
örlogsfartyg kapten lika som fallet ännu är på
handelsfartyg. I äldre tider hade kaptenen på
ett fartyg detsamma ständigt under sin tillsyn
och skulle svara för såväl fartyget som dess
inventarier. Kaptenens tjenstebefattning i land
är numera att vara kompanichef, adjutant, lärare,
instruktionsofficer m. m. samt om bord att vara
chef på mindre fartyg, såsom kanonbåtar, briggar,
pansarbåtar etc., eller sekond å större fartyg,
t. ex. monitorer, korvetter o. s. v. – Före 1866 hade
kaptenerna vid flottan en högre rang och motsvarade då
arméns majorer. Hvad som nu kallas kapten kallades då
kaptenlöjtnant. I flottans reserv qvarstå ännu flere
kapten-löjtnanter, men titeln är borttagen för den så
kallade aktiva staten vid flottan. – 3. Befälhafvare
på handelsfartyg. Rätteligen tillkommer denna titel
endast den, som innehar befälhafvarebref eller,
under vissa förhållanden, styrmansbref eller den
befälhafvare på handelsfartyg, hvilken aflagt antingen
sjöofficers- eller ångbåtsbefälhafvare-examen. För
erhållande af befälhafvarebref fordras a) att
hafva fyllt 21 år och vara svensk eller norsk
undersåte, b) att hafva erhållit styrmansbref och
derefter farit till sjös i 15 månader, af dessa
minst 6 i utrikes sjöfart såsom förste styrman eller
befälhafvare och återstoden antingen i samma egenskap
i inrikes sjöfart eller som andre styrman i utrikes
sjöfart, c) att hafva aflagt den i reglementet
för navigationsskolorna i riket föreskrifna
sjökaptensexamen eller, i enlighet med förut gällande
bestämmelser, skeppare- eller sjökaptensexamen
af 1:a klassen. Befälhafvarebref berättigar till
befäl å alla seglande fartyg, till alla delar af
jorden. Se vidare Navigationsskola, Sjökrigsskolan,
Styrman, Underbefälsskola, Ångbåtsbefälhafvare.
1. C. O. N.         2, 3. L. H.

Kaptenlöjtnant. Se Kapten 1 och 2.

Kapten Puff, en veckotidning, som utgafs i
Stockholm under åren 1856–65 och 1872–74, af
C. H. Rydberg. Årspriset var 5 kr. Namnet (lånadt från
Kexels komedi "Capitain Puff eller storprataren") och
devisen: "och detta skulle utgöra balansen i Europa",
afsågo närmast den politiska konjunktur, under
hvilken tidningen först framträdde, nämligen Sveriges
tillträde till vestmakternas allians. "Kapten Puff"
bekämpade denna och den derpå följande skandinaviska
politiken. Åtskilliga qvicka pennor voro verksamma
för "Kapten Puff" i dess bästa tid. Tidningens senare
uppträdande framkallades enligt anmälan af missnöje
med den 1871 manifesterade riksdagspolitiken.

Kaptsjak. Se Kiptsjak.

Kapucinad. Se Kapucin-orden.

Kapucin-apan, Cebus capucinus, zool., en till
rullapornas slägte, Nya verldens apor och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>