- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
269-270

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karibiska hafvet, den del af Atlantiska hafvet, som är belägen mellan Antillerna samt Syd- och Central-Amerika - Karibun ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

viken går den stora utfarts vägen genom Yucatansundet,
till den egentliga Atlanten genom Windward-passagen
och Mona-passagen på ömse sidor om Haiti. Skapandet
af en vattenväg mellan K. och Stilla hafvet
öfver Panama-näset – våra dagars vigtigaste
kanalföretag – har redan trädt i verket.
S. A. L.

Karibun. Se Renslägtet.

Karien (Grek. Karia, Lat. Caria) var fordom namnet
på det sydvestra kustlandskapet i Mindre Asien,
begränsadt i n. af Lydien, i n. ö. af Frygien
och i ö. af Lycien. Ned mot kusten sträcka sig
åtskilliga från det vestliga Tauros utgrenade
bergskedjor, bland hvilka Latmos är den mest
betydande. Delvis utlöpa dessa i långt utskjutande
berguddar (Mykale m. fl.), mellan hvilka ligga
djupt inskärande hafsvikar (den latmiska, iassiska,
keramiska). Hufvudfloden är den från Frygien
kommande och i den latmiska hafsviken utfallande
Meander (Grek. Maiandros), hvars breda floddal,
liksom större delen af landet i öfrigt, utmärker sig
genom synnerlig fruktbarhet. Karerna (Grek. kares),
efter hvilka landet fått sitt namn, sannolikt ett
semitiskt folk, innehade blott kuststräckan och stodo
i dåligt rykte dels såsom sjöröfvare, dels under
senare tider såsom föga pålitliga legotrupper. I det
inre landet bodde fryger, pisider och lyder. Efter
år 1000 f. Kr. nedsatte sig i kusttrakterna och på de
utanför belägna stora öarna Kos och Rhodos ett stort
antal grekiske nybyggare af dels jonisk, dels dorisk
nationalitet. Bland de joniska städerna på norra
delen af den vestra kuststräckan märkas Miletos och
Magnesia. Längre mot söder lågo de betydande doriska
städerna Halikarnassos och Knidos, hvilka tillika med
städerna Ialysos, Lindos och Kameiros på Rhodos samt
Kos på den liknämnda ön bildade ett statsförbund,
det s. k. doriska hexapolis. Karien lades af
Kroisos under det lydiska riket och sedermera
af Kyros under det persiska. Genom grekernas
segrar öfver perserna frigjordes de kariska
städerna och slöto sig till Athens sjöförbund,
men återföllo efter dess upplösning å nyo under
persiskt välde. Mestadels styrdes dock Karien af
inhemske herskare, hvilka mera till namnet än i
verkligheten voro persiske lydfurstar. Mest bekanta
bland dessa äro Mausolos (377–353 f. Kr.) samt hans
gemål och syster Artemisia, hvilken efterträdde
honom i regeringen. Efter Alexander den stores
död var landet ett tvistefrö mellan åtskilliga
af hans fältherrar, men införlifvades omsider
med det seleucidiska riket. Under romarnas välde
var det en tid (efter 189 f. Kr.) öfverlåtet åt
rhoderna, men sedermera förklarades dess städer
för sjelfständiga. Inom det nuvarande Osmanska
riket bildar det en del af vilajetet Aïdin.
A. M. A.

Karies (Lat. caries), patol. Se Benröta.

Karikal, en Frankrike tillhörig stad jämte område på
sydöstra kusten af Främre Indien, belägen i Kaveris
mynningsområde inom britiska distriktet Tanjore,
presidentskapet Madras. Areal 135,15 qvkm. 92,600
innev. (1879). Fransmännen köpte området 1738 af
rajan i Tanjore.

Karikatur. Se Karrikatur.

Karin, S:t (F. Kaarina l. Nummi), socken invid Åbo
stad, Piikkis härad och domsaga, Åbo och Björneborgs
län, Finland. Areal, med Kakskerta kapell, 102
qvkm. Befolkningen i K. är finsk, 2,018 pers.,
i kapellet blandad, men öfvervägande finsk, 688
pers. (1881). Bland egendomar i K. äro att märka
Lemo, bekant från 1808 års krig, och Lill-Heikkila
kungsgård. K. utgör med kapellet ett imperielt
pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift, Domprosteriet.
O. I.

Karin Månsdotter. Se Katarina, svenska drottningar 5.

Karis (F. Karja), socken af Raseborgs vestra härad
och Raseborgs domsaga, Nylands län, Finland. Areal,
med Svartå bruksförsamling och Snappertuna kapell,
363 qvkm. Befolkningen svensk, i K. med Svartå
2,920, i Snappertuna 2,540 pers. (1881). Inom
kapellförsamlingen ligga ruinerna af Raseborgs
slott. K. utgör med nämnda annex ett imperielt
pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift, Raseborgs
vestra prosteri. O. I.

Kariska hafvet l. Kara-hafvet, den vik af Norra
ishafvet, som fr. 77° n. br. mellan Kap Tjeljuskin
och Novaja Semljas nordspets sträcker sig söderut mot
Europas och Asiens nordkust och som begränsas i v. af
Novaja Semlja och Vajgatj, i ö. af Tajmur-halfön,
landet mellan Pjäsina och Jenisej samt Jalmal och i
s. af europeiska Rysslands nordligaste del, Bjelij
Ostrov samt Obs och Jenisejs utloppsvikar. Om man
frånser den lilla nyupptäckta ön Ensomheden, är
K. öppet mot n. ö., och i s. v. sammanhänger
det med det öfriga Ishafvet medelst Jugor Sjar,
mellan fastlandet och Vajgatj, Kariska sundet
l. Kara-porten, mellan Vajgatj och södra Novaja
Semlja, samt Matotjkin Sjar, mellan södra och
norra Novaja Semlja. Hafsviken har sitt namn af Kara,
en liten, från Ural kommande flod, som faller ut
i dess sydligaste del. "Öfver hufvud var", säger
frih. A. E. Nordenskiöld, hvilken jämte norrmannen
E. H. Johannesen är den, som inlagt mesta förtjensten
om kännedomen af K., "vår kunskap om K. ännu för några
årtionden sedan ej allenast ofullständig, utan äfven
oriktig. Man trodde, att dess djurlif var ytterligt
fattigt, och att alla hafsväxter der saknades; man
hade ej verkställt några lödningar annat än omedelbart
vid kusten, mycket tvifvel framkastades med rätta
i afseende å kartornas riktighet o. s. v. Numera är
allt detta i väsentlig mån ändradt. De kustlinier, med
hvilka hafvet begränsas, äro på kartorna fastställda;
man känner isförhållandena, strömmarna, djupet i
olika delar af hafvet, och man vet, att den gamla
föreställningen om dess fattigdom på djur och växter
är alldeles oriktig." Namnet "iskällare", som en
rysk forskare gifvit K., beror derpå att istäcket,
som om vintern till följd af köldens stränghet och
ytvattnets ringa sälta blifver ofantligt mäktigt,
icke kan, ehuru tidigt brutet, af hafsströmmarna föras
bort. Det mesta af den is, som om vintern bildas i
K. (det torde vara tvifvel underkastadt huruvida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free