Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kariska hafvet l. Kara-hafvet - Karis-Lojo - Karismer - Kariter - Karjala, Karjalaiset - Karkas - Karkemisch - Karkku - Karl (svenska och svensk-norska konungar) - 1. Karl Sverkersson, Karl VII (svensk konung) - 2. Karl Knutsson, Karl VIII (svensk-norsk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hela K. fullständigt tillfryser om vintern),
hopas tvärtom af hafsströmmarna mot Novaja Semljas
östkust, der den under försommaren spärrar sunden;
och det är dessa isförhållanden, som varit grunden
till att alla äldre nordöstfärder misslyckats och
gifvit åt K. dess dåliga rykte. Numera vet man,
att dess is till större delen bortsmälter, och att
man under sensommaren ganska väl kan använda detta
haf för sjöfart. Hafsvikens djup är synnerligen
regelbundet. "Längs Novaja Semljas och Vajgatjs
östkust framgår en ända till 500 m. djup, af kallt
(–2,7°) salt vatten fylld ränna, som utgör tillhåll
för ett djurlif, rikt ej allenast på individer, utan
äfven på en mängd märkliga och sällsynta former. Mot
ö. höjer sig hafsbottnen småningom och bildar sedan
en 30–90 m. under hafsytan belägen, nästan fullkomligt
jämn slätt. Bottnen utgöres i hafvets södra och vestra
del af lera, i trakten af Bjelij Ostrov af sand,
längre norr ut af grus. Snäckskal och småsten äro
der ofta omgifna af myrmalmsbildningar. Äfven i den
grundare delen af K. är vattnet på bottnen nästan lika
salt som i Atlantiska oceanen och året om afkyldt
till en temperatur af –2° till –2,7°. Ytvattnet
är till sin beskaffenhet mycket vexlande, tidtals på
vissa ställen nästan drickbart och om sommaren ofta
starkt uppvärmdt."
Karis-Lojo (F. Karja-Lohja), socken af Raseborgs
vestra härad och Raseborgs domsaga, Nylands
län, Finland. Areal, med Sammatti kapell, 231
qvkm. Befolkningen öfvervägande finsk, i bägge
församlingarna tills. 2,681 pers. (1881). I
Sammatti egde och bebodde E. Lönnrot en liten
lägenhet i sin födelseby, Haarjärvi. K. bildar
med kapellet ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Åbo ärkestift, Raseborgs vestra prosteri.
O. I.
Karismer (Grek. charisma, nådebevisning, gåfva)
kallas de underbara nådegåfvor, hvilka, enligt Nya
testamentet, voro utmärkande för den kristna kyrkans
apostoliska tidsålder, och på hvilka tungomålstalandet
vid pingstfesten utgjorde det första profvet.
P. F.
Kariter. Se Chariter.
Karjala, Karjalaiset. Se Karelen, Kareler.
Karkas (Fr. carcasse, egentl. benstomme,
skelett), öfverspunnen metalltråd, som insys i
fruntimmershattar, för att dessa må kunna formas
efter behag.
Karkemisch, en ort, der den babylonske konungen
Nebukadnesar besegrade den egyptiske konungen Neko 605
f. Kr. Hvar K. låg känner man icke. Man har, troligen
med orätt, identifierat det med staden Kirkesion
vid Eufrat
Karkku, socken af Tyrvis härad och Öfre Satakunta
nedre dels domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal, med Suoniemi kapell, 311
qvkm. Befolkningen finsk, i K. 2,585, i kapellet 1,339
pers. (1881). Bägge församlingarna bilda tills. ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift,
Tyrvis prosteri. O. I
Karl, svenska och svensk-norska konungar. – De äldsta
svenska historiska arbetena, medeltidens prosaiska
krönika och rimkrönikor, samt
Ericus Olai, Olaus Petri och Laurentius Petri krönikor
omnämna icke någon svensk konung med namnet Karl före
Karl Sverkersson, som lefde på 1100-talet. Men den i
sitt nit för fäderneslandets storhet och ära missledde
Johannes Magni tvekade icke att i sin "Historia
de omnibus gothorum sveonumque regibus" (utg. 1554)
upptaga 6 konungar med namnet Karl såsom regerande
i Sverige före Karl Sverkersson, hvarför denne
fick heta Karl den sjunde och Karl Knutsson Karl den
åttonde. Johannes Magni uppgift lades sedermera till
grund för beräkningen af Karlarnas ordningsnummer
liksom för Erikarnas, och Gustaf Vasas son Karl
lät följaktligen såsom konung kalla sig K. den
nionde. Om Karlarnas ordningsnummer fastställdes på
historisk grund, blef K. Sverkersson Karl den förste,
K. Knutsson Karl den andre, K. IX Karl den tredje
o. s. v. samt K. XV Karl den nionde. Ett ytterligare
bevis, utom de ofvan nämnda, för att medeltidens
svenskar icke kände mer än en konung Karl före
Karl Knutsson ligger deruti att sistnämnde konung
på hans andra gemåls grafsten i Vadstena kloster
benämnes Karl den andre. – I Norge hade, före den
svenske konungen Karl XIII:s uppstigande på tronen
i detta land, endast en konung burit namnet Karl,
nämligen svensk-norske unionskonungen Karl Knutsson,
och i Norges konungalängd borde Karl XIII således
vara K. den andre, K. XIV Johan Karl den tredje
o. s. v. 1836 väckte också en norsk stortingskomité
förslag om särskild namnsiffra för konungen såsom
Norges konung, men stortinget fäste vid förslaget
intet afseende. Genom kungörelse af d. 8 Juli 1859
förklarade fastmera norska regeringen att vid alla
sådana tillfällen som ordningstalen blifvit fogade
till konungens företrädares Karl XIII:s och Karl XIV:s
namn skulle i likhet dermed ordningstalet XV:de
fogas till den ofvannämnda datum på tronen uppstigande
konungens (Karl XV:s) namn. J. Th. W.
1. K. Sverkersson, K. VII, svensk konung, var
son af den 1155 (l. 1156) mördade konung Sverker,
hvilken han efterträdde såsom konung i Götaland.
Sedan han besegrat och dödat troninkräktaren i
Svealand, Magnus Henriksson (1161), fick han
väldet äfven öfver denna del af riket och kallade sig
sedan svearnas och göternas konung. Under hans
regering fick Sverige sin förste ärkebiskop,
1164. Samma år skola svenskarna, enligt ryska
krönikor, företagit ett härnadståg till Ryssland,
men möjligt är, att detta utgått från Finland.
Med Norge synes K. hafva stått på spänd fot,
ehuru det aldrig kom till öppna fientligheter.
1167 öfverfölls och dödades han på Visingsö af
Knut Eriksson. Han begrofs i Alvastra kloster.
Hans sigill, visande konungen sittande på sin tron,
är det äldsta svenska konunga-sigill, som finnes
i behåll. Med sin gemål, Kristina, en dotter
till den skånske stormannen Stig Hvitaleder och
Valdemar I:s syster Margareta, hade han sonen Sverker.
K. H. K.
2. K. Knutsson, K. VIII, svensk-norsk konung,
af slägten Bonde (se Bonde, svensk
adlig ätt), son af riddaren Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
