Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Fredrik (Karl Friedrich) - Karl Gustaf - Karl Gustafs stads gevärsfaktori - Karli - Karl Johans förbundet - Karl Johans församling - Karl Johans kyrka - Karl Johans medaljen - Karl Johans pris (det af Karl Johan stiftade kungliga priset l. Kungliga priset)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var likväl stadt i snabb tillväxt och blef snart så
mäktigt, att saken tycktes vara ganska sannolik. Redan
1720 beviljade ständerna hertigen en årlig pension,
hvilken förnyades af de följande riksdagarna, och 1723
års ständer gåfvo honom titeln "kunglig höghet" samt
lofvade honom att vid nästa kungaval "få röna verkan
af riksens ständers ömma anseende för honom". Längre
än till denna obestämda förklaring lyckades man likväl
aldrig komma. I Ryssland var hans lyckas stjerna i
stigande: han blef 1725 förmäld med Peter I:s dotter
Anna (f. 1708, d. 1728), och kejsarinnan Katarina I
omfattade sin svärsons sak med ännu större intresse
än hennes företrädare. Hon hoppades kunna vinna sitt
syfte genom en flottdemonstration både 1726 och 1727,
men derigenom motverkade hon tvärtom detta. I Sverige
hade det holsteinska partiets makt (se Holsteinska
partiet) kulminerat 1724 och 1725; derefter minskades
densamma allt mera. Svenska regeringen beslöt att
möta våld med våld samt kalla till sin hjelp en
engelsk flotta, och 1727 års ständer beröfvade det
holsteinska partiet allt inflytande på ledningen af
Sveriges öden. S. å. träffades K. F. af det hårda
slaget att hans svärmoder dog. Dermed var hans rol i
Ryssland utspelad, och han återvände till sitt eget
lilla land, hvarest han tog sitt residens i Kiel. Der
föddes 1728 hans son Karl Peter Ulrik, som en gång
skulle varda rysk kejsare och stamfader för den ännu
regerande ryska regentätten. Men K. F:s äregiriga
drömmar gingo ej i fullbordan. Sedan utom andra makter
äfven Ryssland och Österrike 1732 garanterat Danmarks
besittning af Slesvig, kunde icke längre något hopp
finnas för K. F. att återfå sin andel deraf – dock
protesterade han och ville ej mottaga den erbjudna
skadeersättningen af 1 mill. rdr –, och innan nästa
tronledighet i Sverige inträffade, dog hertigen, d. 18
Juni 1739 på Rolffshagen vid Oldeslohe. Hans biografi
är intagen i "Genealogisch-historische nachrichten",
del. IV. G. E. A.
Karl Gustaf. 1. Socken i Norrbottens län, Neder-Torneå
och Karl Gustafs tingslag. Arealen 47,175 har. 2,250
innev. (1882). K. G. utgör ett regalt pastorat af
2:dra kl., Hernösands stift, Vesterbottens fjerde
kontrakt. Kyrkan benämnes stundom Karungi. –
2. Kyrka i Göteborgs stift. Se Skedeskamma.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori, beläget
invid Eskilstuna stad, men i Fors socken,
Vester-Rekarne härad, numera svenska statens
enda gevärsfabrik. Ursprungligen ett jernbruk
och manufakturverk, anlagdt 1654 af F. Rademacher
från Riga, försågs denna anläggning med betydande
privilegier och en stor mängd hemman. Verket vann
under följande egare en ansenlig utveckling och
gaf upphof till den fabriksindustri för jern- och
stålvaror, som fortfarande blomstrar i Eskilstuna,
med hvilken stad många af verkstäderna tid efter annan
förenades. Hvad som återstod inköptes af kronan åren
1812 och 1813, hvarefter det nuvarande gevärsfaktoriet
upprättades. Detta, som närmast öfvervakas af en
på stället boende artilleriofficer, benämnd
styresman, och lyder under Arméförvaltningens
artilleridepartement, har flere gånger erhållit
utvidgade och förbättrade verkstäder och förrådshus,
senast 1867–1872 för tillverkning af remingtongevär,
af hvilka under loppet af några år der åstadkommos
omkring 20,000 årligen. Största tillverkningen,
öfver 23,000 st., egde rum 1874. Då sedermera fråga
uppstått om antagande af en ny gevärsmodell, har
verksamheten vid faktoriet betydligt inskränkts,
så att densamma efter 1878 hufvudsakligen omfattat
tillverkning af försöksgevär, instrument och verktyg
för arméns behof m. m. Taxeringsvärdet uppgick 1882
till 250,000 kronor. A. G.
Karli, ort i kejsaredömet Indien, presidentskapet
Bombaj, distriktet Puna, ryktbar för ett i berget
uthugget grott-tempel (Chaitja-grottan), ett af de
äldsta, största och mest fulländade verk af detta
slag i Indien.
Karl Johans förbundet stiftades i Upsala d. 8 Mars
1848 af Israel Hwasser i uttalad afsigt "att gemensamt
med liktänkande politiska vänner egna sin hyllning
åt den store konungens minne och inför efterverlden
gifva ett vittnesbörd om den personliga tillgifvenhet
Karl Johan hos sina samtida förvärfvat". Hwasser
var intill sin död (1860) förbundets ordförande och
ledare samt gaf åt detsamma äfven en betydelsefull
framtid, då på hans förslag ledamöterna bildade en
fond, afsedd att, första gången 50 år efter Karl
Johans död och derefter framgent tid efter annan,
lemna medel till belönande af värdefulla skildringar
ur de förenade rikenas historia. Förbundet,
som emellanåt utgifver för dess medlemmar afsedda
"Handlingar", innehållande ett och annat bidrag till
Karl Johans historia, har sitt säte i Upsala. Sedan
1858 finnes i Kristiania en norsk afdelning af
detsamma, stiftad af historikern P. A. Munch.
J. H.
Karl Johans församling i Göteborgs stad blef under
år 1883 territoriel, omfattande en del af Majorna,
och ett särskildt regalt pastorat samt hade vid 1882
års slut en folkmängd af 20,901 personer.
Karl Johans kyrka. 1. Kyrkan i Skeppsholms församling
i Stockholm. Se Skeppsholms församling. – 2. Stundom
namn på Törnevalla kyrka i Linköpings stift.
Karl Johans medaljen, i silfver, hvilken Oskar I
ursprungligen lät prägla för utdelning åt de svenska
och norska arméernas deputerade, som bevistade
aftäckandet af Karl XIV Johans bildstod i Stockholm
d. 4 Nov. 1854, tilldelades sedan slutet af 1855 alla
de officerare af armén och flottan, som deltagit i
fälttågen under Karl Johans, dåvarande kronprinsens,
befäl i Tyskland och Norge 1813–14. Medaljen visar på
åtsidan Karl XIV Johans bröstbild och på frånsidan
denne konungs af B. E. Fogelberg modellerade
ryttarestod.
Karl Johans pris (det af Karl Johan stiftade kungliga
priset l. endast Kungliga priset), en belöning, som
Svenska akademien i början af hvarje år tilldelar en
författare, "vare sig för någon särdeles värderik
skrift, som under föregående årets lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
