Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Martel - Karl Ormsson (till Bjurum) - Karlovicz - Karl Peter Ulrik - Karlsbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skuggkonung vid sin sida, dog K. 741. Han var tvänne
gånger gift samt hade i sitt första gifte sönerna
Karlman och Pipin (den lille). Derjämte hade han
flere oäkta barn, af hvilka Hieronymus, Bernhard
(ärkebiskop i Rouen, död 770) och Remigius hafva
vunnit ryktbarhet. S. F. H.
Karl Ormsson till Bjurum (förde i skölden ett
gumsehufvud), riksråd, bevistade såsom medlem
af riksrådet mötet i Vadstena 1434, då tro- och
huldhet uppsades konung Erik af Pommern. Han fick
i förläning Vesterås slott med underliggande län,
blef riddare vid Kristofers kröning, 1441, samt
dog s. å. I sitt första gifte var han fader till
drottning Katarina, Karl Knutssons andra gemål.
B. S.
Karlovicz (T. Karlowitz), stad i Kroatien-Slavonien,
i den forna Militärgränsen, distriktet
Peterwardein (Péterváradi), vid Donau. 4,916
innev. (1880). Säte för en grekisk-orientalisk
ärkebiskop. Vinodling. Historiskt bekant är staden
genom den derstädes d. 26 Jan. 1699 ingångna freden
mellan Österrike, Ryssland, Polen och Venezia å ena
sidan samt Turkiet å den andra. Ryssland behöll Azov
jämte område, Polen återfick Kamenez, Podolien och
Ukraina, men afträdde sina eröfringar i Moldau. Till
Österrike afträdde Turkiet Ungern och Siebenbürgen
samt behöll blott landet mellan Teis, Maros och Donau
(Temesvárbanatet). Ungerns gräns mot s. bildades
af en linie, dragen från Teis’ och Donaus förening
till Bosnas utlopp i Save, derefter af Save och
Unna. Venezia behöll Morea, Santa Maura (Levkadia) och
Egina, men återlemnade till Turkiet Lepanto, Prevesa
m. fl. orter på fastlandet; i Dalmatien behöll det
sex eröfrade fästningar, likaså i Arkipelagen de
öar, som det hade besatt före kriget. Freden skulle
gälla 25 år. Detta fredsslut, som bildar vändpunkten
i Turkiets historia, återgaf åt Österrike nästan
allt hvad Turkiet eröfrat under två århundraden och
utgjorde till största delen grundvalen för de senare
fördragen mellan Österrike och Turkiet.
Karl Peter Ulrik, hertig af Holstein-Gottorp. Se
Peter, ryska kejsare 3.
Karlsbad (Tsjech. Karlovy Vary), stad i nordvestra
Böhmen, hufvudort i ett bezirk (område) och en af
Europas mest berömda kurorter, ligger vid Tepl, nära
dess förening med Eger, i en trång, omkr. 350 m. öfver
hafvet belägen dal, som skyddas af höga, skogbevuxna
berg på alla sidor utom mot n., der den vidgar sig
mot den breda och mera öppna Eger-dalen. 10,579
innev. (1880). Staden är byggd å ömse sidor om Tepl
och å sluttningarna af de omgifvande höjderna samt
eger flere dels offentliga byggnader för kurgästernas
nöjen och beqvämlighet, dels närmare 1,000 väl
inredda privathus för främlingarna, hvilkas antal
växer år från år och numera uppgår till 20–22 tusen
om året. Den vackraste gatan är den s. k. "Alte
wiese", längs Tepl, samlingsplatsen för den
eleganta verlden; midt emot, på högra flodstranden,
ligger "Neue wiese". Den täcka bergsnaturen i K:s
omgifningar har gjorts tillgänglig genom en mängd
väganläggningar. Till de mest besökta ställena höra
bergshöjderna Hirschensprung, Franz-Josephs-höhe,
Aberg, Dreikreuzberg, König-Ottos-höhe, med
förtjusande utsigt i n. öfver Erzgebirge och den
närmare belägna Egerdalen med dess många små byar
eller städer, bland hvilka Dallwitz är bekant för sina
stora ekar, och i s. öfver Hammer, med dess berömda
porslinsfabrik, m. fl. utflyktsorter. – K:s lycka och
kanske äfven framtida fara bero på dess verldsbekanta
varma källor. Dessa voro med säkerhet uppmärksammade
redan i forntiden af traktens befolkning, hvarom de
urgamla tsjechiska benämningarna Tepl (den varma)
och Ogra (T. Eger, den uppvärmda) bära vittne. Sagan
tillskrifver kejsar Karl IV upptäckten af källorna,
då han under en jagt förföljde en hjort, som från
nuv. Hirschensprung störtade sig i Sprudeln. Man vet,
att Karl IV tvänne gånger (1370 och 1376) använde
badkuren i K., hvilket efter honom erhöll sitt
nuv. namn (det hette förut Vary, varmbad), och hvars
rykte sedan dess varit i ständigt stigande. Källorna,
hvilka äro varma alkaliska glaubersaltkällor och
höra till de kraftigaste man känner, skilja sig
från hvarandra väsentligen endast genom sin högre
eller lägre värmegrad och genom sin olika halt af
kolsyra. De frambryta alla ur tvänne parallelt med
hvarandra från s. ö. mot n. v. löpande sprickor
i den granit, på hvilken K. och dess närmaste
omgifning hvilar. Till den sydvestliga af dessa
sprickor höra Sprudeln (73° C.) Hygieensqvelle och
Nebenhygiaea (båda 73°), Oberes Zapfenloch och alla
sprudelutloppen i Tepl (nära 73°), Marktbrunnen
(48,7°), Schlossbrunnen (55,7°), den nya Kaiser Karls
qvelle (43,4°) samt källan i huset "Zur russische
krönen" (35°). Den andra, mera nordvestliga sprickan
lemnar genomgång för Mühlbrunnen (55,6°), Neubrunnen
(61,6°), Bernhardsbrunnen (66°), Theresienbrunnen
(60,4°), Felsenqvelle (60°), Kurhausbrunnen (65,3°),
Kaiserbrunnen (49,5°), Elisabethqvelle (44,4°) samt
ännu några flere källor. Temperaturen hos Sprudeln
har visat sig vara konstant, men hos de andra källorna
vexlar den något. De kemiska beståndsdelarna i dessa
källors vatten äro i det allra närmaste lika, enligt
flere gånger upprepade analyser, bland hvilka den
första fullständiga verkställdes af Berzelius 1822
och den senast bekantgjorda af Manthner och Ludwig
1879. På 100,000 delar vatten ur K:s källor finnas,
i medeltal efter analyserna, följande beståndsdelar:
| kaliumsulfat | 16,4 |
| natriumsulfat (glaubersalt) | 240,5 |
| natriumklorid (koksalt) | 104,2 |
| natriumkarbonat (soda) | 129,8 |
| kalciumkarbonat (krita) | 32,1 |
| magnesiumkarbonat (magnesia) | 16,7 |
| jernoxidulkarbonat | 2,0 |
| kiselsyra | 7,5 |
| kalciumfluorid, tenn, arsenik, aluminium, rubidium, caesium lithium, strontium, jod, brom, fosforsyra, organiska ämnen | spår |
| ––––––––- | |
| Summa fasta beståndsdelar | 549,2. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
