Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsbad - Karlsbadbesluten - Karlsbadsalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessutom innehåller vattnet en betydlig mängd
fri kolsyra, som på 100,000 delar vatten beräknas
utgöra 20,100 kbcm. Genom analyser af den granit,
i hvars klyftor dessa källors vatten uppvärmes,
har man ådagalagt, att densamma innehåller alla
ofvan uppräknade ämnen, och att det således är af
graniten, som vattnet erhåller sina beståndsdelar,
vid hvilkas lösning den höga temperaturen samt
den ymniga mängden af kolsyra äro företrädesvis
verksamma. Hvilken oerhörd mängd vatten dessa källor
gifva kan man knappt föreställa sig. Sprudeln ensam
anses i rundt tal gifva 260 mill. hl. årligen,
och de fasta beståndsdelarnas vigt endast ur denna
källas vatten uppskattas till 9,350,000 kg. årligen,
d. v. s. att sammanhopade mängden af de fasta
beståndsdelar, som Sprudeln ensam under 500 år
beröfvat jordens inre och uppfört till dess yta
skulle bilda en tärning med 126 m. sidor. Genom
denna beräkning kan man erhålla en om ock aflägsen
föreställning om den ofantliga hålighet, som
benämnes Sprudelkitteln. Källornas vatten afsätter,
då det kommer i beröring med luften, en mjuk massa,
hvilken, sedan den med tiden blifvit hård som sten,
slipas och poleras samt bearbetas till hvarjehanda
prydliga föremål. Af detta sediment, sprudelsten
(kalksinter af dels hvit, dels brun, i grått och
gröngult skiftande färg), har under århundradens
lopp bildats ett slags stenskorpa, sprudelskal, som
i stor utsträckning betäcker de hålor, i hvilka det
kokande vattnet samlar sig. Hela staden hvilar på
detta sprudelskal, och der det genombrytes, tränger
varmt vatten häftigt fram. Hämmas delvis utloppet
af källvattnet, vattenångorna och kolsyran i några
af de befintliga öppningarna, så följa starkare
utbrott genom de öfriga redan varande öppningarna
eller uppstå nya sådana (s. k. sprudelutbrott),
såsom skedde t. ex. 1819, då Hygieensqvelle sprang
fram. För öfrigt är vattenmängden konstant och
röner intet inflytande af nederbörd eller torka,
liksom ej häller lufttemperaturen har någon inverkan
på vattnets värmegrad. – Till en början begagnades
K:s vatten endast till bad, hvilka togos så långa
(man låg ofta hela dagen i badet), att huden rent
af frättes sönder af utslag, förorsakade af den
ihållande retningen af vattnets salter. Kuren räckte
i allmänhet blott några dagar, sällan ett par veckor,
och till den hörde äfven att man mellan baden vistades
i en varm kammare. Det var först 1522 som K:s förste
medicinske skriftställare, Wenzel Payer (d. 1526),
började använda vattnet till drickning. Han föreskref
måttliga doser, men dessa ökades fram på 1700-talet,
så att slutligen 50–60 bägare blef det vanliga
måttet för dagen. Med den berömde D:r David Becher,
hvilken var den förste, som (1766) bestämde källornas
kemiska beskaffenhet, började ett förnuftigare bruk af
karlsbadvattnet, som numera sällan drickes i större
mängd än 4 till 6 bägare om 200 gr. på morgonen, med
15–20 minuters tid mellan bägarna, enligt vanligt
bruk vid "brunnsdrickning". Han ordnade dieten på
ett förnuftigare vis än förut. Han yttrar t. o.
m.: "det kommer icke så mycket an på ett ängsligt
urval af födoämnen, som mera derpå att man
lefver måttligt och icke öfverlastar magen", ett
uttalande, som på hans tid var högst märkligt. Hvad
karlsbad-dieten för närvarande beträffar, är hos
restauranterna matordningen i det hela ganska
förnuftigt inrättad, om ock tillfälle till dietfel
icke saknas. Det är en allmänt utbredd tro, att
man under drickandet af karlsbadvatten för vattnets
skull måste "hålla en ytterst sträng diet". Dervid
bör erinras, att det icke är för vattnets skull,
som diet skall hållas, utan för den sjukdoms skull,
till hvars botande eller lindrande man dricker
mineralvattnet. – Karlsbadvattnet har, metodiskt
begagnadt, visat sig åstadkomma lindring och bot
i mångfaldiga kroniska lidanden, förnämligast hos
organen inom bukhålan. Först och främst må nämnas
den allmänna kroniska magkatarren med sina många
former, det enkla magsåret, ansvällningar af lefver
och mjelte (efter frossor), gulsot, fettlefver,
gallsten, vidare njursten och blåskatarr, samt några
andra lidanden, såsom öfverflödig fettbildning,
hvilken ofta behandlas med framgång i Karlsbad. – De
svalare källorna äro ofta lättare att fördraga och
verka mera lösande på tarmkanalen än de varma. Mot
njursten begagnas hälst de varmare källorna, såsom
Felsenqvelle, Neubrunnen och Sprudeln, emedan de
varmare vattnen lättare absorberas än de svalare och
således verka mera på njurarna än de senare, hvilka
i första hand verka på tarmkanalen. Äfven badning
begagnas flitigt, för kronisk reumatism. K:s klimat
är ett bergsklimat med hastiga vexlingar, hvarför
en kurgäst försigtigtvis alltid bör medföra nödig
öfverklädnad under utflykterna i omgifningarna.
O. T. S.
Karlsbadbesluten kallas de frihetsskygga aftal,
som af tio tyska regeringars ombud ingingos å
konferenserna i Karlsbad den 6–31 Aug. 1819 och till
en del formligen stadfästes genom förbundsdagsbeslut
af d. 20 Sept. s. å. Utom tillsättandet af en
provisorisk 5-manna-kommission för förbundsbeslutens
bringande till verkställighet beslöts införandet
af en genom särskilda regeringsfullmäktige
utöfvad tillsyn öfver den politiska hållningen
hos universitetens lärare och lärjungar samt af en
strängare censur öfver den periodiska pressen och
skrifter, som ej öfverstege 20 arks omfång. Åt sju
af regeringarna uppdrogs att i Mainz upprätta en
centralundersökningskommission rörande de pågående
revolutionära stämplingarna; och förbundsaktens
13:de artikel, hvilken utlofvade införandet af
landständer, tolkades i strängt monarkisk anda på ett
sätt, som var egnadt att motverka uppkomsten af andra
representativa författningar. Dessa för 5 år fattade
beslut bidrogo i hög grad att förlama de politiska
frihetssträfvandena i Tyskland. De förnyades gång
efter annan, tills de d. 2 April 1848 upphäfdes af
förbundsdagen i enlighet med Vorparlamentets samma
dag gjorda yrkande.
Karlsbadsalt, farmak. med., förekommer i handeln
af två särskilda slag, äkta och konstgjordt. Äkta
karlsbadsalt, Sal thermarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
