Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolina (Caroline) Amalia Elisabet (drottning af England) - 1. Maria Karolina (Carolina, drottning af Neapel) - 2. Karolina (Carolina, drottning af Neapel) - Karolina (Carola) Fredrika Franciska Stephanie Amalia Cecilia (drottning af Sachsen) - Karolina (Caroline, hertiginna af Berry) - Karolina (Karoline, dansk prinsessa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Braunschweig-Wolfenbüttel och Augusta af England, föddes d. 17 Maj
1768, förmäldes "per procurationem" d. 8 Dec. 1794
med sin kusin prinsen af Wales, sedermera konung Georg
IV, och sammanvigdes med honom d. 8 Apr. 1795. Detta
äktenskap blef redan från början mycket olyckligt,
och K. lefde från 1796 afskild från sin liderlige
make, med hvilken hon hade ett enda barn, dottern
Charlotta (f. 1796, förmäld 1816 med prins Leopold
af Sachsen-Koburg, sedermera konung Leopold I
af Belgien; hon dog redan 1817). Liksom hennes
gemåls lefnadssätt blef allt mer lastbart, uppstodo
efter några år ofördelaktiga rykten om prinsessans
enskilda lif. Väl fann en undersökningskommission
dessa anklagelser i allt väsentligt ogrundade, men
då man fullständigt förbisåg henne och slutligen
hindrade hennes dotter att stanna i hennes närhet,
lemnade hon 1814 med sin makes tillåtelse England och
vistades under de följande åren mest uti Italien,
der hon med begärlighet öfverlemnade sig åt ett
njutningsfullare och friare lefnadssätt, ehuru
utsatt för spioneri. När Georg IV uppsteg på tronen
(1820), antog K. drottningtitel, återvände hemåt
och ankom d. 6 Juni 1820 till England, der hon med
jubel mottogs af befolkningens massa och det mot
regeringen oppositionella whigpartiet. Konungen och
ministèren inledde genast den hänsynslösa åtgärden
att offentligen anklaga henne för att under frånvaron
hafva stått i brottsligt förhållande till en i hennes
följe anställd italienare, Bartolomeo Bergami, –
en anklagelse, hvarigenom man hoppades kunna förmå
henne att afstå från anspråken på drottningvärdighet
och antaga en erbjuden förhöjning af hennes årliga
underhåll till 50,000 pd st. Men alla underhandlingar
misslyckades, och saken fick tills vidare hafva sin
gång. Sedan ett 15-manna-utskott af öfverhuset funnit
åtskilliga företedda dokument besvärande för K.,
föreslog lord Liverpool d. 5 Juli utfärdandet af en
parlamentsakt, som skulle förklara henne förlustig
alla rättigheter såsom konungens gemål samt sjelfva
äktenskapet upplöst. Rättegången begyntes d. 17
Aug. inför öfverhuset, och man hörde en mängd vittnen
mot K., hvilka anskaffats från kontinenten. Men hennes
advokater, främst bland dem Brougham, uppvisade i
ett lysande försvar, att vittnesmålen i väsentliga
delar voro falska; och fastän öfverhuset med 9
rösters pluralitet biföll den tredje läsningen
af lord Liverpools bill, fann denne rådligast att
återtaga sitt förslag, d. 10 Nov. Ehuru regeringen
så till vida gaf efter för den allmänna meningens
påtryckning, upptogs dock ej K:s namn i kyrkobönerna,
och man nekade henne att sjelf krönas äfvensom att
närvara vid konungens kröning. Då hon likväl infann
sig för att såsom åskådare deltaga i ceremonien (d. 19
Juli 1821), afvisades hon vid alla kyrkdörrarna. Hon
insjuknade af grämelse och dog d. 7 Aug. 1821. Genom
sitt eget taktlösa uppträdande samt genom att omsider
mottaga det erbjudna årsunderhållet hade hon då redan
gått förlustig det deltagande allmänheten visat henne
i förtrytelse öfver hennes gemåls ovärdiga beteende. –
En utförlig
skildring af detta äktenskapsdrama finnes i
A. Ahnfelts "Från Europas hof", 3:dje bandet (1884).
Karolina (Carolina), drottningar af Neapel:
1. Maria K., dotter af kejsar Frans I och Maria
Teresia, född d. 13 Aug. 1752, förmäldes 1768
med konung Ferdinand IV af Neapel (se Ferdinand,
konungar af Neapel 3). K., hvilken var en
lika hersklysten som skön och begåfvad qvinna,
störtade 1777 premierministern Tanucci och
1784 dennes efterträdare Sambuca, hvarefter
hon jämte sin gunstling, engelsmannen Acton,
sjelf styrde landet med den yttersta hårdhet.
En hätsk fiende till franska revolutionen, som
1793 bragt hennes systers, Marie Antoinettes,
hufvud under bilan, inverkade hon 1798 i väsentlig
mån på sin svage gemåls beslut att förklara Frankrike
krig. Vid franska truppernas inryckande i Neapel
s. å. nödgades hon i Dec. fly med sin familj
till Sicilien, men sattes genom rojalisternas
seger under kardinal Ruffo i stånd att återvända
(Jan. 1800), hvarefter hon med den beryktade lady
Hamilton till sin förtrogna skoningslöst hämnades på
dem, som slutit sig till fransmännen. Vid den
andra franska invasionen i Neapel (Jan. 1806)
tog hon jämte den öfriga kungliga familjen å nyo
sin tillflykt till Sicilien. Men då de engelska
hjelptruppernas biträde till Neapels återeröfring
icke motsvarade hennes förväntningar, råkade hon
snart i misshällighet med deras öfverbefälhafvare,
lord Bentinck, och begaf sig 1811 till Wien
för att träda i förbindelse med sin dödsfiende
Napoleon. Hon förblef derefter bosatt på Schönbrunn
och dog i Hetzendorf (vid Wien) d. 8 Sept. 1814.
Af K:s och Ferdinand IV:s barn må nämnas Frans I,
konung af Bägge Sicilierna, samt Maria Teresia
(gift med kejsar Frans II) och Maria Amalia
(gift med franske konungen Ludvig Filip). – Då Gustaf
III:s gunstling G. M. Armfelt, hvilken redan 1784,
under konungens besök vid neapolitanska hofvet,
lyckades intaga drottningen till sin fördel,
1794 vistades i Neapel såsom svenskt sändebud
vid de italienska hofven, räddade drottningen honom
undan faran att utlemnas åt den svenska regeringen,
när denna, som misstänkte Armfelt för politiska
stämplingar, sökte bemäktiga sig hans person.
2. K., Joachim Murats gemål. Se Bonaparte 7.
Karolina (Carola) Fredrika Franciska Stephanie
Amalia Cecilia, drottning af Sachsen, prins
Gustafs af Vasa och Lovisas af Baden dotter,
född d. 5 Aug. 1833, förmäldes d. 18 Juni 1853 med
dåv. prinsen af Sachsen, Albert, hvilken 1873 uppsteg
på tronen. Deras äktenskap är barnlöst.
Karolina (Caroline), hertiginna af Berry. Se Berry 2.
Karolina (Karoline), dansk prinsessa, född d. 28
Okt. 1793, dotter af konung Fredrik VI, nämndes en
kort tid under år 1814 såsom utsedd till gemål åt
den svenske prinsen Oskar (sederm. kon. Oskar I),
förmäldes 1829 med sin faders kusin, prins Fredrik
Ferdinand, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
