Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 413-414 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolinska mediko-kirurgiska institutet - Kaross, stor, tung, fyrhjulig täckvagn - Karotis, anat., namn på dels de båda stora pulsådrorna, dels de båda grenar i hvilka dessa delar sig - Karpaterna, i vidsträckt bemärkelse namn på östra delen af Central-Europas berg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 i anatomi, 1 i histologi, 1 i kemi och farmaci,
1 i materia medica, 1 i patologisk anatomi, 1 i
medicin, 1 i kirurgi, 1 i obstetrik och gynekologi,
1 i pediatrik, 1 i syfilidologi, 1 i psykiatri och 1
i rätts- och stats-medicin. – Alla dessa professurer
äro uppförda på ordinarie stat under riksstatens
8:de hufvudtitel utom e. o. professuren i histologi,
som är personel och uppförd under 9:de hufvudtiteln
på allmänna indragningsstaten.

Med vissa af professurerna äro följande befattningar
vid hufvudstadens sjukvårdsinrättningar på ett mer
eller mindre permanent sätt förenade, nämligen 1)
ovilkorligen: direktorsbefattningen vid Allmänna
barnbördshuset med ord. professuren i obstetrik
och gynekologi, 2) om tillfälliga hinder ej möta:
öfverläkarebefattningen vid Serafimer-lasarettet med
ord. professuren i medicin, öfverkirurgbefattningen
vid d:o med ord. professuren i kirurgi och
öfverläkarebefattningen vid Stockholms stads och
läns kurhus med e. o. professuren i syfilidologi,
samt 3) enligt faktiska förhållanden, hvilka kunna
anses såsom bestående: öfverläkarebefattningen vid
Allmänna barnhuset med ord. professuren i pediatrik
och öfverläkarebefattningen vid Stockholms hospital
för sinnessjuka med e. o. professuren i psykiatri.

Institutet har på ordinarie stat 1 laborator i
experimentel fysiologi. Docenter finnas der f. n. till
ett antal af 5, dock utan statsanslag till stipendier
eller arvoden. På ordinarie stat äro uppförda 9
amanuensbefattningar vid institutets kliniker och
särskilda institutioner samt på extra stat 1 d:o.

Under läseåret 1882–83 räknade institutet det antal
lärjungar, som angifves i nedanstående tabell, i
hvilken med M-K betecknas de, som idkade studier för
medicine kandidat-examen, och med M-L de, som idkade
studier för medicine licentiat-examen, hvarjämte de
senare fördelats alltefter som de aflagt medicine
kandidatexamen i Stockholm (S), Upsala (U) eller Lund
(L).

Te rmin	Hela antalet lärj:r.	M-K.	M-L.
			S.	U.	L.
Höstt:n 1882	234	124[1]	31	55	24
Vårt:n 1883	272	138[2]	40	70	24

Förutom på de genom stadgarna för institutet och för
den medicinska undervisningen föreskrifna klinikerna
(se början af denna uppsats) meddelas af institutets
lärare klinisk undervisning dels i gynekologi å
Sabbatsbergs sjukhus, dels å det s. k. Barnsjukhuset
("Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn"). Arvode för kliniken å det senare stället
utgår af räntan å ett kapital af 20,000 kr., som
1876 för detta ändamål donerades till Barnsjukhuset
af d:r A. F. Regnell i Caldas (Brasilien). Mellan
institutet och Allmänna garnisonssjukhuset eger numera
intet annat samband rum, än att

institutets lärjungar ega tillträde till vederbörande
läkares sjuk-ronder derstädes, likasom till
Gymnastiskt-ortopediska institutet (se d. o.).

Vid institutet finnas följande institutioner
(med resp. arbetsrum, laboratorier och
föreläsningssalar): en anatomisk, en fysiologisk,
en histologisk, en kemisk, en patologisk-anatomisk,
en hygienisk samt en för rätts- och stats-medicin. Det
eger ett anatomiskt och ett patologisk-anatomiskt
museum, en etnografisk kraniesamling, kemiska
och farmakologiska samlingar, en kirurgisk
instrumentsamling samt ett bibliotek, hvilket
1877 uppskattades till 18,000 band och sedermera
torde hafva ökats med omkr. 2,000. Sedan en följd
af år utgifver institutet genom sin inspektor
före hvarje läsetermins början förteckning öfver
lärare, föreläsningar och öfningar, efter hvarje
laseårs slut berättelse om institutet (äfven
innehållande förteckning öfver lärjungarna) samt
till hvarje ordinarie professors installering en
inbjudningsskrift med vetenskaplig afhandling.

Institutet eger en af nyssnämnde d:r Regnell donerad
och d. 26 Jan. 1884 till 20,355 kr. uppgående
"reservfond", hvaraf "räntan användes såsom
tillfälligt understöd för befrämjande af den
medicinska forskningen och dess tillgodogörande såväl
för undervisningen som för litteraturen", en d. 1
Jan. 1884 till 5,377 kr. uppgående fond, benämnd
den Bylundska, hvars afkastning är hufvudsakligen
afsedd att användas för bibliotekets behof,
samt 11 stipendiefonder, hvilka d. 1 Jan. 1884
tillsammans utgjorde i rundt tal 155,100 kr. och äro
hufvudsakligen afsedda dels till 2 resestipendier,
dels till ett antal andra stipendier åt institutets
lärjungar.

Institutets ordinarie statsanslag uppgingo under
1883 till 135,200 kr. Deraf voro 118,200 kr. anslagna
till aflöningar (deri s. k. tjenstgöringspenningar,
ålderstillägg och arvoden inberäknade) åt lärare,
amanuenser, öfrige tjenstemän (1 bibliotekarie,
1 sekreterare och 1 kamrerare) och betjente samt
17,000 kr. till andra ändamål (till de särskilda
institutionerna, till samlingarnas förökande och
vård samt till öfriga materiella behof). Å samma års
riksstat voro såsom extra statsanslag anvisade dels
ofvan omnämnda 100,000 kr. till den nya byggnaden,
dels 900 kr. till ett amanuensarvode. Dessutom
blefvo för år 1883 af K. M:t särskildt anvisade
i rundt tal 1,280 kr. till diverse arvoden.
S. N.

Kaross (Fr. carosse, af Lat. carrus, kördon, vagn),
stor, tung, fyrhjulig täckvagn.

Karotis (Grek.), anat., namn på dels de båda
stora pulsådrorna, den högra och den venstra,
som på djupet af framhalsen föra största delen af
det arteriella blodet till hufvudet, dels de båda
grenar: den yttre och den inre karotis (c. externa
och interna), i hvilka hvardera af dessa delar
sig, och af hvilka den förre lemnar blod till
alla hufvudets mjuka delar, utom hjernan, ögonen
och pannan, hvilka förses från den sistnämnda.
G. v. D.

Karpaterna, i vidsträckt bemärkelse namn på östra
delen af Central-Europas berg, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>