Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kasern - Kasernera - Kasernfartyg - Kasernvakt - Kasi, Kasia - Kasi-askér - 1. Kasimir (Kazimirz) I (polsk furste) - 2. Kasimir (Kazimirz) II, den rättvise (polsk furste)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika system: 1) det s. k. Vaubans system, som
karakteriseras af en flere våningar hög, fyrkantig,
oftast qvadratisk byggnad, som omsluter en
eller flere öppna gårdar, 2) korridorsystemet, som
kännetecknas af en på längden utdragen, äfvenledes
flere våningar hög midtbyggnad, vanligen försedd
med mer eller mindre framspringande flyglar och en
i hvarje våning längs byggnaden löpande korridor,
hvarifrån dörrarna leda till de särskilda logementen,
3) paviljongsystemet, som utgöres af flere små, oftast
envånings-, paviljonger, hvar och en afsedd för endast
ett kompani. Af sistnämnda system finnas flere olika
typer, t. ex. det engelska s. k. blocksystemet och
det franska s. k. Tollets system, med paviljonger af
ogival tvärgenomskärning, uppförda af jernspant och
ihåligt tegel, samt utan vind, så att kasernrummet når
upp till takets ryggås. Äfven i Sverige hafva olika
förslag blifvit uppgjorda och ett äfven tillämpadt
på det nyligen uppförda dragon-etablissementet å
Ladugårdsgärdet.
På ett godt kasernetablissement har den för
ordnandet af den militära helsovården i Sverige
år 1876 tillsatta komitén uppställt följande
fordringar och önskningsmål. Paviljongsystemet
är att föredraga framför de öfriga. Der valet af
läge för en kasernbyggnad för öfrigt är fritt,
bör byggnadens längdriktning läggas i n. ö. och
s. v., med manskapsrummens fönster mot s. ö. och
korridoren mot n. v. Hvarje manskapsrum bör inrymma
högst 25 man samt hafva en luftvolym af 15 à 16
kbm. och ett golfutrymme af 4,2 à 4,5 qvm. pr man,
svarande mot en våningshöjd af 3,6 m. Luftvexlingen
kan ordnas antingen efter "propulsionssystemet", då
den friska luften inpressas i rummen, eller efter
"aspirationssystemet", då den förskämda luften utsuges
och ersättes genom frisk luft, som intränger genom
springor, ventiler, dörrar och fönster, eller också
helt enkelt genom den naturliga luftomsättning,
som eger rum genom fönster och dörrar samt sjelfva
väggarna och som kan underlättas genom takryttare,
ventiler å fönstren o. d. Uppvärmningen åstadkommes
bäst medelst s. k. ventilationskakelugnar i logementen
och gurneyska eller mitraljösugnar i korridorer,
gymnastiklokaler, matsalar o. d. Golfven böra vara
af spåntad plank och strykas med varnisch eller het
linolja. Väggarna böra oljemålas till manshöjd och
resten limfärgas. Sängarna böra göras af jern samt
ställas 0,2 m. från väggen och minst 0,5 m. från
hvarandra. Dessutom äro i sjelfva kasernbyggnaden
följande lägenheter erforderliga: dagrum, der
manskapet under dagens lopp kan uppehålla sig samt
ega tillfälle till läsning och skrifning, tvättrum,
hvilkas storlek beräknas efter 1 tvättfat för hvar
5:te man, och i hvilka golfven läggas med cement;
puts- eller s. k. kyllerrum, för rengöring af persedlar;
expeditionsrum, ett för hvarje kompani; bostäder för
underofficerare, åtminstone för expeditionshafvande
fanjunkare, samt rustkammare, till förvaring af
manskapets kläder, vanligen inredda på vindarna. I
byggnadens midtparti eller i en särskild byggnad
böra inrymmas erforderliga expeditionslokaler för
staben, tjensterum för veckobefäl, äfvensom samlingsrum
för officerare och för underofficerare. – I
särskild byggnad böra vidare förläggas kök, med
ångkokningsapparat, diskrum och proviantkällare
m. m., samt matsalar, hvilkas golfyta beräknas
till 0,75 qvm. pr man. Möjligen kan härmed
äfven sammanbyggas bad- och tvättanstalter,
på det alla dessa lokaler må kunna serveras af
en gemensam ångpanna. Vidare böra, likaledes
i en särskild byggnad, finnas: sjukrum för 3
proc. af manskapsstyrkan och med en luftvolym af
20 kbm. pr säng; mottagningsrum för den dagliga
sjukvisitationen; badrum och ett mindre kök för
tillagning af sjukmat och enklare läkemedel. I
samma byggnad kunna också förläggas vaktrum och
arrester. Vidare böra finnas undervisningslokaler,
verkstäder och marketenteri. Stallrum böra
ventileras genom trätrummor, som uppdragas genom
höskullen och yttertaket. Slutligen erfordras
exercis- och gymnastiklokaler samt vid beridna
regementen äfven ridhus. Vattenåtgången inom en
kasern beräknas till 60 l. pr man och dag, deri
inberäknad åtgången för tvätt, bad, matlagning m. m.
O. A. B.
Kasernera, inqvartera (manskap) i kasern (se d. o.).
Kasernfartyg, sjöv., ett fartyg, hvilket, liksom
kasernen i land, nyttjas till bostad för sjöfolk. 1833
bestämdes, att de i Karlskrona sommartjenande
båtsmännen skulle under sommarmånaderna hafva sin
bostad i ett på redden liggande äldre linieskepp. 1841
förändrades detta kasernfartyg till en praktisk
artilleriskola. Till bostad för den s. k. reserven
å flottans varf begagnas fortfarande ett par mindre
vid brobänk förtöjda fartyg. L. H.
Kasernvakt, krigsv., kallas den vakt, som utställes
vid en kasern för att vaka öfver ordningen inom
dess område. Kasernvakten står under befäl af en
underofficer eller korpral och räknas icke till
garnisonens vakter. C. O. N.
Kasi, Kasia, folk och språk i Bortre Indien. Se Khasi.
Kasi-askér. Se Kadi.
Kasimir (Kazimirz), polske furstar. –
1. K. I, son af Mieczislav (Miesko) II,
var 1034, vid faderns död, ännu omyndig och måste
1037 fly till främmande land undan följderna af
det missnöje hans redan tidigare fördrifna moder
och förmynderska, Richeza (Rixa) af Rhen-Pfalz,
uppväckt genom sin förkärlek för tyskar. Efter
några år vann han med kejsar Henrik III:s understöd
herravälde i sitt rike samt förmälde sig 1043 med
Dobrogneva (äfven kallad Maria), en syster till
kievske storfursten Jaroslav. Med dennes bistånd
bragte han det från riket affallna Masovien till
lydnad. År 1054 förskaffade han Polen besittningen
af Breslau och andra delar af Schlesien, dock mot en
årlig tribut till böhmiska kronan. K., som vinnlade
sig om kristendomens befästande i Polen, efterträddes
vid sin död, 1058, af sin äldste son, Boleslav II. –
2. K. II, den rättvise, den föregåendes sonsons son,
f. 1138, var Boleslav III:s femte son. Då fadern vid
sin död, 1139, delade riket mellan sina fyra äldre
söner, under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
