- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
453-454

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaspiska porten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stolar är den franska Cour de cassation. Den
är icke en egentlig instans för rättskipning,
utan har till uppgift att sörja för en riktig och
enhetlig lagtillämpning i lagens eget intresse. Den
var ursprungligen en afdelning af konungens råd
(conseil du roi), men fick sjelfständig organisation
1790. Den dömer på afdelningar (chambres). Föremål
för kassation kan vara hvarje i sista instans
gifven dom, som anses stridande mot uttrycklig
lag. Kassation kan begäras ej blott af enskild part,
utan äfven af statens ombud vid kassationsdomstolen
(ministère public). Domstolens pröfning afser icke
frågan om hvad som skall anses vara bevisadt eller
icke, utan endast den rättstillämpning, hvarpå domen
grundats. Finner den afdelning af domstolen, som
handlägger saken, denna rättstillämpning oriktig,
upphäfves domen, och saken hänvisas till en domstol
af samma slag som den, hvilken förut dömt deri;
denna har då att gifva ny dom. Hvilar denna nya
dom på samma rättsuppfattning, som den förut
förkastade, sammanträda kassationsrättens alla
afdelningar och besluta, hvarefter, i händelse af
ny hänvisning, den domstol, dit saken då hänskjutes,
är skyldig att rätta sig efter kassationsdomstolens
rättsuppfattning. För öfrigt har kassationsdomstolen
åtskilliga andra uppgifter, såsom att pröfva
frågor om domares maktmissbruk m. m. – Det franska
kassationsförfarandet har med större eller mindre
ändringar blifvit antaget af flere europeiska land
(Belgien, Grekland, Italien, Rumanien och Ryssland).
I. Afz.

Kassations-mönstring. Se Kassation 2.

Kassava. Se Manihot.

Kassel. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Hessen-Nassau, omfattar i det närmaste det
forna kurfurstendömet Hessen-Kassel. Areal 10,126
qvkm. 822,951 innev. (1880). – 2. Hufvudstad i
nämnda regeringsområde och förut (till 1866)
kurfurstlig residensstad, belägen på ömse
sidor om Fulda i en fruktbar dal vid foten af
Habichtswald. 58,290 innev. (1880). K. är såväl till
läge som till byggnadssätt en af Tysklands vackraste
städer, hvilket dock mindre gäller om den äldre
stadsdelen, Altstadt, med dess trånga gator, än om
de senare tillkomna Untere och Obere Neustadt. Den
sistnämnda, hvilken äfven benämnes "Französische
neustadt", emedan den anlades af inflyttade franska
hugenotter, innesluter den präktiga, af lindar
omgifna Friedrichsplatz, som prydes af landtgrefve
Fredrik II:s kolossala marmorstaty. Der ligga äfven
det forna residensslottet, uppfördt 1769–1829,
och Museum Fridericianum, som jämte rika konst-
och naturaliesamlingar inrymmer ett bibliotek på
135,000 band. På Paradeplatz stod fordom den gamla
hessiska stamborgen och i en senare tid det i stor
stil anlagda, men ofullbordade och 1869 rifna slottet
Kattenburg. Materialen af det sistnämnda nyttjades
till ett nytt tafvelmuseum, som hyser 1,400 arbeten,
hufvudsakligen af holländska mästare. Andra offentliga
byggnader äro slottet Bellevue, der Jérome Bonaparte
en gång hade sitt residens, de af honom i stadens
utkant anlagda kasernerna, rådhuset (från 1770),

lasarettet, ett stort militärsjukhus samt orangeriet
i Auepark, der det kortlifvade westfaliska hofvet
höll sina baler och maskerader. Utom 1 luthersk och
1 katolsk kyrka samt 2 judiska synagogor eger K. 6
reformerta kyrkor, bland dem Altstädterkyrkan (från
1262) och den i gotisk stil uppförda Martinskyrkan
från 14:de och 15:de årh. med ett praktfullt
grafmonument öfver Filip den ädelmodige. Lärda
anstalter äro flere gymnasier, tekniska och
borgareskolor, krigsskolan, akademien för de bildande
konsterna, föreningen för hessisk historia,
judiska lärareseminariet o. s. v. I närheten
ligger det bekanta lustslottet Wilhelmshöhe. –
Industri och handel äro stadda i rask utveckling,
hvartill bidraga förträffliga kommunikationer och
2 årliga handelsmässor. Alster af näringsfliten
äro allahanda gjutgods, maskiner, jernvägsvagnar,
guld- och silfver-arbeten, kirurgiska, matematiska,
fysikaliska och musikaliska instrument, porslin,
handskar och väfnader. – Om K., hvars namn i
medeltidens urkunder återgifves med Chassala, Cassala
och Cassle, föreligga de tidigaste underrättelserna
från 913. I början af 13:de årh. upphöjdes det till
stad, men förlorade på grund af skattevägran 1376
för någon tid sina rättigheter. De
gamla befästningarna förstärktes under Filip en
ädelmodige (d. 1567) och erhöllo sin fulländning
under hans son Vilhelm IV. Under trettioåriga kriget
hemsöktes K. svårt af smittsamma sjukdomar, hvilka
medförts af dit flyktade trupper. Sjuåriga kriget
(1756–63) medförde också svåra hemsökelser. Under
åren 1757–60 besattes staden fyra olika gånger
af fransmännen. 1761 belägrades den af Vilhelm af
Bückeburg och 1762 af Fredrik af Braunschweig,
hvarvid hungersnöd häftigt rasade. År 1806 intogs
K. af fransmännen och var under sju års tid
hufvudstad i det nya konungariket Westfalen,
men tvangs af ryske generalen Tsjernitsjev att
kapitulera 1813 och öppnade en månad derefter sina
portar för de allierades trupper. De oroliga åren
1830 och 1848 gingo ej häller spårlöst förbi K. Under
författningsstriden i Tyskland 1850 besattes det ömsom
af preussiska, bajerska och österrikiska trupper. 1866
kom staden jämte kurfurstendömet under Preussen.
S. A. L.

Kasselgrönt. Se Schweinfurtgrönt.

Kasselgult, kem., en af blyoxiklorid sammansatt gul färg, som
erhålles i form af grofbladiga kristalliniska massor
genom sammansmältning af 10 delar blyoxid och 1 del
salmiak. De smälta massorna rifvas till fint pulver.
P. T. C.

Kassera (Fr. casser, Ital. cassare,
af Lat. quassare, häftigt skaka), egentl.
slå sönder, krossa; ogilla, ej godkänna, upphäfva.
Motsats: approbera. Se vidare Kassation.

Kassett (Fr. cassette, dimin. af caisse, casse, af
Lat. capsa, låda, förvaringsrum). 1. Byggnadsk.,
fördjupadt, qvadratiskt, rektangulärt, rutformigt
eller polygont fält i ett platt eller hvälfdt tak, på
undersidan af en båge o. d. Ordet betecknar egentligen
de fält, som uppstå mellan takbjelkar, hvilka korsa
hvarandra (jfr Kalymmation, Lakunarietak), men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:24:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free