- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
457-458

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaspiska porten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kastväsendet är utan tvifvel rotadt i österlandets religiösa
panteism, enligt hvilken det gudomliga i verlden
uppenbarar sig i en sammanhängande skala af
materiella företeelseformer, från de mest låga och
förnedrade tillstånd uppstigande till den högste
andens fullkomning och renhet. Enligt den brahmanska
verldsåskådningen måste denna urbildliga, organiskt
graderade ordning komma till uttryck i ett rikes
sociala inrättning, om det vill bära det gudomligas
typ, och dermed borgen för sitt bestånd, i sig. Den
faktiska uppkomsten af kaster härrör för öfrigt från
blandningen af olika nationaliteter eller stammar
till ett folk genom invandringar och eröfringar
(den hinduiska benämningen på kast är också varna,
färg, och de högre klasserna, hvilka härstamma från de
ariske eröfrarna, utmärka sig för ljusare ansigtsfärg
och skönare kroppsbildning). Hvarje kast är på visst
sätt samtidigt ett skrå, en understödsförening och en
religiös sekt. Kastinrättningen kan sägas till en viss
grad främja kulturen genom den arbetets fördelning,
som är så strängt genomförd deri; men allt högre
framåtskridande motverkas af dess tyranniska våld
på menniskonaturen och på individernas lycka, af
anlagens ensidiga utbildning eller ock förkrympning
hos de enskilde samt rasens försämring genom brist
på korsning. – Tillvaron af kaster i egentlig
mening i det gamla Egypten förnekas af nutidens
egyptologer. Det har ej häller kunnat bevisas,
att en dylik organisation varit bestämmande för
den fornpersiska samfundsordningen eller för den
assyrisk-babyloniska. Mera afgjorda spår deraf har man
funnit i Mejico och Peru. Hos de flesta naturfolk
hafva nog ansatser till kastskilnad framträdt,
antingen från synpunkten af exklusiva äktenskap
eller af ärftliga yrken. Orsakerna hafva dels
varit förtryck, som utöfvats mot kufvade stammar,
dels tillämpandet af den religiösa idén om en
outplånlig fläck, som vidlåder vissa menniskor,
dels den sedvänja att fadern testamenterar åt
sonen sin egen yrkesskicklighet, en naturlig sak
i synnerhet der, hvarest ingen ordnad offentlig
undervisning finnes. – I utom-europeiska land,
särskildt kolonierna, tyckes i nyare tider hudfärgen
hafva upprättat ett slags kastskilnad mellan högre
och lägre rasers medlemmar. Den mellan hvite och
negrer i Nord-Amerika har faktiskt blifvit upphäfd
genom neger-emancipationen. – 2. Ståndsklass i allm.,
särskildt sådan, som envist håller fast vid föråldrade
inrättningar. – Kast-anda, ett stånds sträfvan efter
sträng afsöndring gentemot andra, med främjande af
egoistiska (börds-, rang-, penning-)intressen framför
det helas väl och utveckling.

Kast (af kasta). Ett kast = 4 stycken (vid räkning
af strömming).

Kast (Sättkast), boktryckaret. Se
Boktryckarekonst, sp. 823.

Kastalia (Grek. Kastalia), en åt Apollon och
sånggudinnorna helgad källa på södra sidan af
Parnassos, något ö. om Delfi. Med hennes vatten
bestänkte sig de delfiske pilgrimerna för att rena
sig, innan de beträdde templet i

Delfi, och det ansågs äfven förläna skaldegåfva. Öfver
källan finnes nu ett i klippan uthugget kapell,
Hagios Joannes.

Kastalider (Lat. Castdlides), binamn på de nio
muserna, taget från den åt dem helgade källan
Kastalia.

Kastamuni. 1. Vilajet i Mindre Asien, vid Svarta
hafvet, ö. om vilajetet Konstantinopel, indelas
i sandjaken Sinob (Sinope), K., Boli och Kjankari
(Kjangri) och hade enligt officiel uppgift 1879
420,000 innev, af mankön. – 2. Hufvudstad i nämnda
vilajet och i sandjaket K., vid Gök Irmak, en biflod
till Kisil Irmak. Omkr. 40,000 innev. Handel med hår
af Angora-geten och deraf förfärdigade väfnader samt
af kopparkärl. K. är det forna Kastamon, som ofta
nämnes af de bysantinske historieskrifvarna.

Kastanje, bot., af Lat. Castanea, slägtnamnet
för den äkta kastanjen (C. vesca L.), hvilken hör
till en helt annan nat. fam., nämligen Cupuliferae
(tillsammans med ek, hassel, bok m. fl.), än den
i Sverige allmänt planterade, men ursprungligen
från Tibet komna, hästkastanjen (AEsculus
hippocastanum
L.), som bildar typen för en egen
familj, Hippocastaneae. Se AEsculus och Castanea.
O. T. S.

Kastanjetter (Sp. castañetas), ett i spanska och
neapolitanska dansar brukligt skallerinstrument,
bestående af två i form af ett

illustration placeholder


genomskuret kastanjeskal (deraf namnet) sammansatta
träbitar, genom hvilkas hopslående med fingrarna
– sedan instrumentet medelst ett band fästs vid
tummen – de dansande slå takten till sina rörelser.
A. L.

Kasta på stång, sjöv., detsamma som "brassa back". Se
Brassa, sjöv.

Kastby. Se By, sjöv.

Kastel (Lat. Castellum Trajani), stad i hessiska
prov. Rhenhessen, på högra stranden af Rhen, midt emot
Mainz, med hvilket K. står i förbindelse medelst en
flottbro. 6,169 innev. (1880). K. är inneslutet i
staden Mainz’ befästningssystem.

Kastelholm, fordom slott i Sunds socken på Åland
vid en smal, nu delvis igengrundad vik. Det var till
större delen uppfördt af granit. Slottets "sträckmur",
som höll ungefär 2,4 m. i tjocklek, hade en omkrets
af 217 m. samt inneslöt 2 borggårdar. Den större
borggården försvarades å vestra sidan af en med
skottgluggar försedd mur samt hade 2 i öster och norr
belägna tvåvånings-flyglar. Vid borggårdens sydvestra
hörn reste sig ett ansenligt torn. Den mindre (södra)
borggården var på alla sidor omsluten af boningsrum,
hvilka lemnade blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:24:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free