- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
469-470

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kasuarerna - Kasuist - Kasuistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligtvis med en eller två hudflikar försedd
hals, de korta vingarna försedda med fem trinda,
fanlösa skaft, som likna horntaggar, i stället för
pennor. Fjädrarna likna ragg, emedan deras fanstrålar
sakna bistrålar. Fötterna hafva tre, med tjocka, något
spetsiga klor väpnade tår, af hvilka den innersta
är stark och dubbelt så lång som de öfriga. Egentlig
stjert saknas. Af de till detta slägte hörande arterna
må nämnas hjelmkasuaren, H. galeatus, som är

illustration placeholder


svart, med grönblått ansigte och grönt bakhufvud,
samt har halsen framtill violett, på sidorna blå
och baktill lackröd. Ungarna äro ljust gulbruna,
med mörkbruna längdstrimmor, och hafva kammen endast
antydd. Om artens utbredning vet man ingenting
bestämdt; han förekommer åtminstone på den ostindiska
ön Ceram, uppehåller sig i de tätaste skogarna och
för ett så undangömdt lif, att man sällan får se
honom. Kasuaren går med långsamma steg, men kan
springa med förvånande hastighet och hoppa fullt
halfannan meter högt. Han lefver af växtämnen, men
försmår icke helt och hållet föda ur djurriket. Sina
tre till sex gröna ägg lär honan lägga på ett
underlag af blad. Fångna kasuarer värpa ofta ägg,
hvilka rufvas af hannen, och man har i London lyckats
uppföda ungar. Kasuaren är klokare, men elakare än
strutsarna, trätgirig och stridslysten samt fruktas
mycket af de zoologiska trädgårdarnas väktare för
sina elaka streck och sitt hätska lynne. Äfven
i Australien, på Nya Guinea och närliggande öar
finnas kasuarer, hvilka dock utgöra särskilda arter.
C. R. S.

Kasuist, sedelärare, som gör till sin uppgift
att lösa samvetsmål (Lat. casus conscientiae). Jfr
Kasuistik.

Kasuistik (af Lat. casus, fall, casus
conscientiae,
samvetsmål), läran om afgörandet
af samvetsmål. Kasuistiken utgör en tillämpning af
allmänna sedelagar på enskilda, tvifvelaktiga fall,
der det pligtenligaste handlingssättet icke omedelbart
inses. Det kan vara antingen lusten att uppfylla
lagens bestämdt formulerade bud eller försöket att
kringgå dem eller en slitning mellan dessa bägge
böjelser, som gifver upphof åt kasuistik. En betydande
rol spelade kasuistiken hos judarna, styrda som de
voro af Moses skrifna lagbud. Hos dem framställde sig
alltjämt fall, som icke klarligen kunde bringas under
någon viss föreskrift, men hvilkas lösning kräfdes
af judarnas ytterliga samvetsgranhet att icke fela
mot lagens minsta

bokstaf. Den judiska kasuistiken gick noggrant in på
enskildheter och tillstadde ingen prutmån. Ofta
vittnar den om visdom och ädelt tänkesätt,
men förlorar sig dessemellan i yttre, onödiga
formalpåbud, hvilkas iakttagande vardt hinderligt
för individens fria viljeutöfning och lydnad
för stora lagar. Den encyklopedistiska Talmud är
en fatabur för sådan religiös kasuistik. (Såsom
prof på dennas påbud må nämnas förbudet att på
sabbaten bära gördel och bestämmandet på alnen af
huru långt man finge gå denna dag.) Rättvisligen må
dock ihågkommas, att hos judarna, liksom sedan hos
muhammedanerna, folkets religionsurkund på samma
gång hade till uppgift att utgöra dess borgerliga
lag. En del af deras kasuistik motsvaras alltså
af våra lagböcker. I sjelfva verket är det ju våra
domares värf att lösa frågor af juridisk kasuistik, i
det att de alltefter de speciella fallen modifiera
tillämpningen af statens gällande lagar. – Hos de
gamle grekerna och romarna, med deras på njutning och
praktisk verksamhet riktade skaplynne, funnos inga
förutsättningar för uppkomsten af kasuistik. Först
sedan filosoferna uppställt moralsystem, började
man, särskildt hos stoikerna, öfverväga t. ex. sådana
frågor som huruvida sjelfmord kan rättfärdigas, om
pligter mot staten böra gå före pligter mot en vän,
m. m. Epiktetos, Seneca och Marcus Aurelius skrefvo
kasuistiska afhandlingar. – En ny typ af kasuistik
uppkom inom kristendomen i dess tidigare skede. Enär
denna läras ande var att vädja till stora grundsatser,
skulle följdriktigt afgörandet af handlingssättet i
enskilda fall hänvisats till hvars och ens samvete;
men det asketiska munklefvernet, som utgjorde en
våldsam reaktion mot tidens gränslösa sedeförderf,
framkallade en kasuistisk literatur. Dennas förste
store representant var Tertullianus, för hvilken
nästan all synd gällde som dödssynd och ånger på
sin höjd möjliggjordes efter dopet. Augustinus lade
förnämligast vigt på kristendomens subjektivt etiska
sida och yrkade, att en handlings värde berodde lika
mycket på den handlandes sinnesart som på handlingens
objektiva halt. – Inom den romersk-katolska kyrkan
under medeltiden afhandlades moralen i skolastisk
ande. Då kyrkans lärosatser uttryckligen uppställdes
som de högsta regler för lefvernet, frodades
kasuistiken såsom den praktiska filosofiens mest
utbildade del. Bland de s. k. penitensböckerna,
närmast afsedda för biktfäder, må nämnas Raimund de
Pennafortis "Summa de casibus poenitentialibus" (från
midten af 13:de årh.) och Tomas’ från Aqvino "Secunda
secundae" (från samma tid). Icke sällan behandlades
tvistiga fall, som voro tagna ur verkliga lifvet; men
vanligen uppställdes ofruktbara frågor, hvilka ett
abstrakt skarpsinne uppfunnit för öfnings skull och
för att glänsa genom deras lösning (t. ex. huruvida
en andlig finge duellera, i händelse domaren dömde
honom dertill; om man kunde afsluta ett äktenskap
genom bref o. s. v.). Samvetena förvirrades, ty de
egde endast valet mellan de olika hemulsmännen. –
Ett gynsamt vilkor för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free