Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katalektisk - Katalepsi, kataleptiskt tillstånd - Katalexis - Katalog - Katalonien - Katalys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bidrager den katalektiska bildningen ofta att åt
versen gifta ett fulltonigare slutfall. Jfr
Akatalektisk, Brakykatalektisk och Hyperkatalektisk.
A. M. A.
Katalepsi, kataleptiskt tillstånd (af
Grek. katalepsis, kramp), ett egendomligt tillstånd
hos muskelsystemet, visande sig i en abnorm passiv
rörlighet hos ett mer eller mindre medvetslöst
subjekt, så att muskler och af dem beroende lemmar
stanna i den ställning man gifver dem och bibehålla
denna ställning utan märkbar trötthet hur länge som
hälst. Lemmarna få derigenom en böjlighet, som om
de vore af vax (flexibilitas cerea), och personen i
fråga kan behandlas som en viljelös vaxdocka. Detta
fenomen, hvars orsak ej är fullt utredd, träffas mest
i vissa sinnessjukdomar, i synnerhet melancholia
attonita och dementia, men äfven hos magnetiserade
och hypnotiserade. F. B.
Katalexis, Grek., metr., katalektisk eller
ofullständig bildning af sista foten i en
vers. Se Katalektisk.
A. M. A.
Katalog (Grek. katalogos, af kata, enligt, och
logos, tal, ordnande), förteckning; efter vissa
grunder ordnad förteckning öfver medlemmarna af någon
korporation (universitetskatalog o. s. v.) eller
öfver någon samling af vetenskapliga eller
konstföremål o. d., såsom handlingar, böcker,
konstverk, konstsaker, fornsaker, naturalier,
mynt, fixstjernor (jfr Stjernkatalog); i synnerhet
bokförteckning. Läran om uppställandet och förandet
af bokkataloger utgör en del af bibliografien. –
Katalogisera, införa i en katalog; upprätta en
förteckning öfver böcker, konstverk o. s. v.
Katalonien (Sp. Cataluña), landskap i nordöstra
hörnet af Spanien, har formen af en triangel,
som med sin bas stöder sig på Pyreneerna i n.,
utmed gränsen mot Frankrike, och i söder sänker
sig ned mellan Aragonien och Medelhafvet, till
dess spetsen berör Valencia. Arealen utgör 32,330
qvkm., hvartill kommer en mindre enklav (14 qvkm.) i
franska depart. Pyrénées-orientales. Befolkningen
uppgick 1877 till 1,749,710 pers., hvaraf bortåt
hälften kom på prov. Barcelona och återstoden
tämligen jämnt fördelade sig på prov. Lerida,
Tarragona och Gerona. Större delen af K. upptages
af terrasser, utgående såväl från Pyreneerna
som från de utmed kusten löpande Monseny-
och Monserrat-bergen. Låglandet är inskränkt
till några smärre kustpartier vid Figueras,
Tarragona och Ebro-deltat samt Leridaslätten i det
inre. Vattendragen utgöras af Ebro, som på en kort
sträcka genomflyter södra K., samt dess bifloder
Noguera Ribagorzana, gränsflod mot Aragonien, Noguera
Pallaresa och Segre. Kortare lopp hafva kustfloderna
Fluvia, Ter, Tordera, Llobregat och Cenia, som bildar
gränsen i s. Landets bergiga beskaffenhet gör,
att klimatet är mindre varmt än man af K:s läge i
jämnhöjd med mellersta Italien skulle vänta. Endast
kasten och de lägre dalarna bära i detta hänseende
Medelhafslandens allmänna prägel; man träffar der
både oliv- och orangeträd, ris och dadelpalmen,
hvilken senare dock aldrig hinner längre än till
blomning. I det inre är
floran mycket mera vexlande, och der förekomma
nästan alla det tempererade bältets träd och
frukter. Kork-eken växer mycket ymnigt. Jorden är i
allmänhet bördig och omsorgsfullt odlad samt lämpar
sig väl för alla de vanliga sädesslagen, ehuru
dessas afkastning ej motsvarar behofvet. Markens
konstgjorda vattning är drifven till en hög grad af
fullkomlighet. Boskapsskötseln omfattar hufvudsakligen
fårafvel. En känbar olägenhet är bristen på skog,
hvilken framkallats af en fortsatt hänsynslös
sköfling och nu nödvändiggör en ansenlig införsel
af virke. De mineraliska tillgångarna bestå i jern,
koppar, bly, stenkol och bergsalt. Industrien är
lifligare än i någon annan del af Spanien. Endast i
K. finnas verkliga moderna fabriksstäder och större
industriella anläggningar. Störst är verksamheten
inom bomullsväfveriet, för hvilket Barcelona är
hufvudorten, men äfven andra grenar, såsom metall-,
pappers- och glasfabrikationen, äro aktningsvärdt
representerade. Tillverkningen af kork (mest i Gerona)
uppgår årligen till 600 mill. st. Lika blomstrande
är handeln, hvari i synnerhet det närbelägna
Frankrike är intresseradt, dernäst England, som
på K. afsätter maskiner och stenkol. Barcelona
och Tarragona höra till de lifligaste hamnstäderna
vid Medelhafvet. Kommunikationerna i landets inre
hafva, trots naturliga svårigheter, på senare tider
mycket förbättrats. – Innevånarna äro intelligenta,
måttliga och driftiga samt utmärka sig för en
högt uppdrifven nationalkänsla och ett starkt
frihetsbegär. I motsats till öfriga spaniorer utvandra
de starkt och träffas i nästan alla Nord-Amerikas
hamnstäder. Språket är äfven hos de bildade klasserna
en med provençalskan beslägtad dialekt, catalani,
hvilken eger en icke obetydlig literatur. – K. var
redan på romarnas tid en blomstrande provins och
kallades då Hispania tarraconensis. I början af
5:te årh. öfversvämmades det af germanska horder
och låg under vestgoternas välde ända till 712,
då det eröfrades af morerna. Desse fördrefvos icke
fullständigt förrän i början af 9:de årh., då Karl
den store (801) förenade landet under namn af Marca
hispanica med sitt rike. "Spanska mark" indelades
i 15 grefskap, bland hvilka Barcelona snart fick
en viss öfvervigt. Vid denna tid träffas för första
gången namnet Catalaunia, sannolikt en förvrängning af
"Gotholania", till minne af landets forne herrar,
goterna. Efter Karl den tjockes död, 888, gjorde sig
grefvarna af Barcelona sjelfständiga, och sålunda
uppkom "furstendömet" K., hvilket egde bestånd till
1137, då det, genom giftermålsförbindelse mellan
de regerande husen, förenades med Aragonien. Under
Ferdinand den katolske införlifvades landet med det
öfriga Spanien, men behöll sin ursprungliga fria
författning, hvilken upphäfdes först af Filip V,
till hvars motståndare i spanska successionskriget
K. slutit sig. S. A. L.
Katalys (Grek. katalysis, upplösning,
förstöring). 1. Kem., det förhållande att ett ämne,
utan att sjelf undergå någon (märkbar) förändring,
framkallar sönderdelnirigar eller föreningar,
d. v. s. kemiska reaktioner. Benämningen katalys
infördes i kemien af Berzelius och sammanfaller i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
