- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
513-514

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kateketpredikningar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svafvel o. s. v. – Inom medicinen har
ordet katharsis samma betydelse som laxering
l. purgering, d. v. s. tarmkanalens rensning genom
något starkare afförande medel. Dylika medel kallas
äfven remedia cathartica eller endast cathartica. Se
Afförande medel. O. T. S.

Kathartinsyra, Acidum cathartinicum (se Katharsis),
kem. med., en sur glykosid, framställd ur sennablad
och frangulabark samt bildande dessa drogers
egentligen verksamma beståndsdel, genom hvilken de
verka afförande. Den bildar en amorf, brun, efter
torkning svart massa, som genom syror fälles ur
alkaliska vattenlösningar. I dos af 0,1 gr. verkar
kathartinsyran afförande efter flere timmars förlopp,
men med ihållande smärtor i buken. O. T. S.

Katif (El-katif), stad på Arabiens östra kust,
vid Persiska viken, i det af turkarna 1871 eröfrade
El-ahsa. Omkr. 6,000 innev. Såsom Nedsjeds hamnstad
har K. en betydande handel.

Kation (kati-on; af Grek. kato, nedan till), fys.,
den beståndsdel af en elektrolyt (se Elektrolys),
som afskiljer sig vid "katoden" l. den negativa
elektroden (se d. o.). Den beståndsdel, som stannar
vid "anoden" l. den positiva elektroden, kallas
anion. F. B.

Katkari (Katodi), indisk stam. Se Kolh.

Katkov [-kof], Michail Nikiforovitj, rysk publicist,
f. 1818 i Moskva, studerade derstädes och hörde,
jämte Aksákov, Bakunin, Herzen m. fl., till den
krets af framstående unge män, som på slutet af
1830-talet möttes hos hegelianen Stankievitj. Efter
fortsatta studier i Königsberg och Berlin blef
K. professor i filosofi i Moskva. Hans filologiska
arbete Ob elementach i formach slavjano-russkago jazyka
(1845) är ej utan förtjenst. Mest känd är K. som
utgifvare af tidningen "Moskovskija vjedomosti"
(Moskva underrättelser) och tidskriften "Russkij
vjestnik" (Ryske budbäraren). När han 1856 lemnade
universitetet och grundlade sistnämnda tidskrift,
var han ännu liberal. Senare framträder han som
hufvudman för det gammalryska, konservativa partiet,
som bl. a. anser sjelfherskaredömet för ett dyrbart
rysk-nationelt arf och af visar alla "främmande"
nyheter. I synnerhet anses K. stå Alexander III
och den nuvarande regeringen mycket nära. Säkert är
att hans tidning stundom är i tillfälle att meddela
underrättelser om regeringens åtgärder, förrän dessa
äro officielt kända, samt någon gång t. o. m. tar sig
friheten att granska dessa åtgärder och gifva goda
råd – något, som ej skulle tålas från annat håll.
Lll.

Katla, fornnordiskt qvinnonamn, hvilket sägnen
ställt i förbindelse med en sedan 9:de årh. då och
då verksam krater på östra sidan af Myrdalsjökeln i
Vester-Skaptafells-sysla på Island. En trollqvinna vid
namn K. skall hafva framkallat det första utbrottet,
hvarför kratern, eller öppningen i jökeln, kallades
"Kötlugjá" ("Katlas’ remna") eller vanligen helt
enkelt "Katla". Utbrott, väsentligen bestående i
ismassans uppbrytning till följd af den inre värmen
och nedsköljning af upphettade vattenströmmar
("jökulshlaup"), äro kända från åren 894, omkr.

1000, 1311, 1416, 1580, 1625, 1660, 1721, 1755, 1823
och 1860. Stora sträckor af fruktbart land ö. och
s. om K. hafva derigenom småningom förvandlats
till en alldeles ofruktbar sand- och grusöcken.
C. R.

Katlamba-bergen (Kahlamba-bergen) l. Drakenberge,
bergskedja i Syd-Afrika, östra delen af Kaplandet,
löpa i nordlig riktning från 31° till 24°
s. br. och bilda i sin södra hälft gräns mellan
Fria kafferlandet och Natalkolonien i ö. samt
Basutoland och Oranjefristaten i v. och gå med
sin norra del genom Transvaal. I sin sydligaste del
bilda de trenne kedjor, som sammanlöpa till en under
29°. Högsta toppen är Cathkin peak l. Champagne castle
(3,156 m.). Öfver bergskedjan går blott en väg, från
Harri-Smith i Oranjefristaten till Pietermaritzburg
i Natal, öfver det omkr. 1,600 m. höga Van
Reenen-passet. K. hafva den för de syd-afrikanska
taffelbergen utmärkande formen: plana toppar och
branta sidor, som ofta sänka sig i afsatser. I sina
högre delar äro de kala och vilda, och de mellan dem
liggande platåerna sakna vanligen all växtlighet;
t. o m. om sommaren rasa der snöstormar.

Katmandu, hufvudstad i konungariket Nepal, vid
Ganges’ biflod Bagmati. Omkr. 50,000 innev. Gatorna
äro ytterst smala, och hela staden är mycket
smutsig. Maharajans palats, en stor, oregelbunden,
ful byggnad, ligger midt i staden. En britisk
resident jämte stab är stationerad omkr. 1,5
km. n. om staden. K. uppgifves vara grundlagdt i 8:de
årh. e. Kr.

Katod, fys. Se Elektrod.

Katodi (Katkari), indisk stam. Se Kolh.

Katogen (af Grek. kato, nedantill, och gignesthai,
uppstå). Se Anogen.

Katolicism (af Grek. katholikos, allmän),
egentligen ett uttryck för den kristna kyrkans
allmänlighet, d. v. s. hennes egenskap att stå
öppen för alla och hennes uppgift att utbreda sig
öfver hela jorden. Redan i den senare hälften af
2:dra årh. kallade kyrkan sig och sin lära den
katolska, d. ä. den allmänt utbredda och erkända
kristendomsformen, i motsats till kätterierna,
såsom de gnostiska och montanistiska. Sedan har
namnet katolicism bibehållits såsom beteckning
för den kristendomsform, som framträder i de
grekiska och romerska kyrkorna, i motsats till
protestantismen. Katolicismens väsentligen utmärkande
kännetecken äro antagandet af den kyrkliga traditionen
såsom religionens kunskapskälla jämte bibeln och såsom
ofelbar norm för bibelns tolkning ("formalprincipen")
samt läran om menniskans förmåga att genom egna
gerningar bidraga till sin rättfärdiggörelse
inför Gud ("materialprincipen"). Men i det närmare
bestämmandet af traditionen skilja sig de bägge
katolska kyrkorna, i det att den grekiska finner
traditionens innehåll fullständigt uttaladt af de
grekiske kyrkofäderna och de sju första ekumeniska
mötena, medan den romerska antager en fortfarande
inspiration, medelst hvilken traditionen alltjämt
kan fullständigas och beriktigas af påfve, biskopar
och koncilier. Det är i synnerhet inom den sistnämnda
kyrkan, som katolicismens principer blifvit konseqvent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:31:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free