- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
519-520

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kateketpredikningar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudgården Katrineholm efter sin hustru, Katarina
Wrangel. Fideikommisset innehafves f. n. (1884) af
nämnde grefve Gustaf Bondes sonsons sonson grefve
Fredrik Bonde.

Katrinenäs. Se Kattnäs.

Katrinplommon. Se Plommon.

Katsch l. Kacch (Eng. Cutch l. Kachh), vasallstat i
kejsaredömet Indien, presidentskapet Bombaj, bildar
en halfö vid Persiska hafvet mellaa Katsch-viken
i s. och det stora Rannträsket i n. Arealen (utom
Rann) omkr. 16,800 qvkm. Omkr. 500,000 innev. Det
inre af K. har några kullar af betydande höjd,
och en bergskedja med de mest fantastiska former
går från ö. till v. Marken är till största delen
steril och sandig, men har här och der i dalarna
fruktbara ställen, som skulle belöna odlarens möda,
om denne finge njuta frukterna af sitt arbete. Detta
är dock sällan fallet, ty landet har sedan urminnes
tider varit beryktadt för sina röfvareband. Till
följd af ofta återkommande torka och hungersnöd,
det osunda klimatet samt osäkerheten till lif och
egendom ligger jorden i ödesmål och befolkningen
utvandrar. I Juni 1819 hemsöktes K. af ett våldsamt
jordskalf, som lade flere städer i ruiner. Omkr. 1/3 af
innev. äro muhammedaner, de öfriga hinduer af olika
kaster. En särskild klass utgöra jharidja-radjputerna,
hvilka alla äro mer eller mindre beslägtade med
furstens (ráos) familj, bilda landets aristokrati och
lefva så godt som sjelfständiga på sina gods. Den
regerande dynastien innehar landet sedan 1519 och
blef skattskyldig under engelsmännen 1816, från
hvilken tid den erlägger en årlig tribut af 20,000
pd st. mot det att engelsmännen hafva en krigsstyrka
stationerad i staten. Hufvudstad: Bhudj.

Katsch Behar (Eng. Kuch Behar), vasallstat i
kejsaredömet Indien, norra delen af Bengalen,
vid gränsen mot Assam. Areal 3,385 qvkm. 532,565
innev. (1872), deraf 128,000 hinduer och 48,000
muhammedaner. Största delen af befolkningen tillhör
kotsj- l. radjbansistammen, en i norra Bengalen vidt
utbredd stam af inhemskt ursprung, som är beslägtad
med indo-kineserna. Den var ganska betydande, men
är sedan 1773 beroende af engelsmännen och erlägger
en tribut af 6,750 pd st. Under den nuv. radjans
minderårighet har en britisk fullmäktig handhaft
styrelsen och infört flere vigtiga reformer i
förvaltningen.

Katsch-Gandava (Eng. Cutch Gundam), landskap i
nordöstra Belutsjistan, n. om indiska prov. Sindh,
skildt från det centrala Belutsjistans platåland
af Hala-bergen, genom hvilka gå de bekanta
passen Bolan-passet, på vägen från Indien till
Afganistan, och Gandava- l. Mulapasset, på vägen till
Kelat. Landet är rikt vattnadt af tillflöden till
Indus, har i allmänhet bördig jord och producerar
spanmål, bomull, indigo och krapp m. m., som
exporteras i hamnarna Sonmiani och Karatsji. K. är
den folkrikaste och värdefullaste af kanens i Kelat
besittningar. Om vintern residerar kanen i K:s
hufvudstad Gandava.

Katschkaren, Ovis polii, zool., hör till familjen
getdjur, underordningen slidhornsdjur

och ordningen boskapsdjur inom däggdjurens
klass. Denna fårart uppnår en ovanlig storlek, enär
den fullvuxna hannen blir ända till 2,04 m. lång
utom svansen, som ej håller mera än 11 cm.; höjden
öfver bogarna är 1,2 m. och djurets vigt kan stiga
till 230 kg. Hornen äro hos hannen nästan trekantiga
och spiralformigt böjda samt blifva 1,5 m. eller mera
i längd, mätta utefter yttre kanten, och 50 cm. i
omkrets vid roten, der de beröra hvarandra. Honans
horn äro mycket mindre, ungefär 40 cm. långa utefter
yttre kanten, och bågböjda. Kroppen är undersätsig,
benen starka, men välbildade, öronen jämförelsevis
små, smala och spetsiga. Pelsen är långhårig på
nacken och rundt omkring halsen samt består af längre
hår och mellan dem en gles och fin ull. Färgen
är brunaktig ofvan, med ett mörkare ryggstreck,
framhalsen smutshvit, kroppssidorna och benens
öfre del bruna, med hvita hårspetsar, ansigtet,
fötterna, svansen och en bred spegel omkring honom
hvita. Katschkaren lefver i Tiansjan-området, norra
Tibet och Pamir äfvensom i andra central-asiatiska
högland ofvanför skogsgränsen i hjordar af fem till
femton, undantagsvis tjugofem till tretio stycken,
hvilka stå under en gammal hannes ledning. Han är
mycket försigtig, skygg och svåråtkomlig samt högligen
seglifvad. Under parningstiden utkämpa hannarna med
hvarandra häftiga strider, hvilka ofta medföra den
ene kämpens död; också träffas skallar af fullvuxna
hannar mycket ofta och utgöra bevis på det raseri,
hvarmed dessa kämpat inbördes. Katschkarens kött lär
vara mycket smakligt, om det erhålles af unga djur;
de gamle hannarnas kött har deremot en obehaglig
mysklukt. C. R. S.

Kátsena, en förr mycket betydande handelsstad
(som enl. Schön haft minst 100,000 innev.) i
den liknämnda provinsen vid norra gränsen af
det mellan Nigerfloden och sjön Tsad belägna
central-afrikanska riket Sokoto. Omkr. 8,000
innev. Läder- och bomullsfabriker. Jfr Hausa.
H. A.

Katsjar (Eng. Cachar), distrikt i södra Assam, vid
gränsen mot Birma. Areal 9,712 qvkm. Omkr. 235,000
innev. Stora teplanteringar.

Katsji. Se Kotsjin.

Katsjintser, sibiriskt folk. Se Kojbaler.

Katslösa, socken i Malmöhus län, Ljunits
härad. Arealen 953 har. 678 innev. (1883). Annex till
Sjörup, Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.

Katt. 1. Zool. Se Huskatten, Kattdjuren och
Kattslägtet. – 2. Sjöv. a) Ett slags engelskt fartyg,
som begagnas till koltransport; det benämnes i
hvardagligt sjömansspråk koljare. b) Ett ombord
på svenska örlogsfartyg förr brukligt straffredskap,
bestående af en omkr. 5 dm. lång tågända af ett
piskskafts tjocklek, vid hvilken voro fästa 9
smalare snärtar, hvar och en försedd med 3 knutar. –
3. Befästningsk., ett högt, rörligt trätorn, som
under gamla tiden användes för stormning af mycket
höga fästningsmurar och som derför på rullar kunde
skjutas ända fram till muren. En vindbrygga nedfälldes
från tornet på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free