- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
559-560

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kavitet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

student i Upsala, der han under ledning
af. J. Schefferus, A. Norcopensis (Nordenhielm) och
J. Columbus egnade sig åt språk- och fornkunskap
samt vitterhetsstudier. Derefter begaf han sig
på resor och besökte Estland, Ryssland, Danmark,
Tyskland, Böhmen, Italien m. fl. land. Hemkommen till
fäderneslandet, fick han i uppdrag att jämte K. F:son
Wrede, J. G. Sparfvenfelt och E. Brenner ordna
den i kungl. biblioteket förvarade samlingen gamla
mynt, "dessa förträffliga ålderns minningslefvor och
sagoljus", för att använda K:s ord i hans egenhändiga
lefvernesbeskrifning. 1697 utnämndes han till assessor
i Antiqvitets-arkivet. Efter J. F. Peringskiölds
död (1725) erbjöds det honom att tillika öfvertaga
sekreterare- och antiqvariebeställningen i
arkivet, men på grund af sin höga ålder afböjde han
anbudet. Flere skådepenningar slogos öfver K., och
Vetenskapssocieteten i Upsala invalde honom 1727
till ledamot. Han adlades 1711, med bibehållande
af sitt namn, men slöt sjelf sin ätt 1735. Som
hans dödsdag uppgifves såväl d. 15:de och 16:de som
d. 17:de April. – K. var en lärd man och skref vers
på flere språk. Sjelf i besittning af en ansenlig
myntsamling, stod han i nära beröring med in- och
utländska myntkännare samt skref på latin åtskilliga
numismatiska afhandlingar, hvilka enligt en nyare
kännares (B. E. Hildebrands) vittnesbörd ställa
honom långt framom hans samtid både i kunskaper och
omdömesförmåga. Såsom en egendomlighet må dock nämnas,
att han å ett mynt i sina samlingar, öfver hvilket
han utgaf en beskrifning, trodde sig läsa Odens
namn. (K. R. Berch urskilde sedermera i dess ställe
en illa tecknad fasad af en domkyrka.) Två längre
bröllopsqväden af K., hvilka tvifvelsutan tilltalade
tidens smak, alldenstund de gång på gång utgåfvos
från trycket, finnas intagna i 10:de bandet af
"Samlade vitterhetsarbeten af svenske författare från
Stjernhjelm till Dalin", utg. af P. Hanselli.

Kediv (hårdt k; Khedive, af Pers. chidiv, "herre",
"herskare", "stormäktigaste konung") förekommer
(enligt Mordtmann) redan i armeniska kil-inskrifter
vid sjön Van och på sassanidiska pehlvi-sigill såsom
persisk konungatitel, men bäres i våra dagar officielt
endast af vicekonungen af Egypten alltsedan 1867,
då Ismael pascha (den nuvarande kediven Tevfik
paschas far) erhöll rättighet att utbyta den forna
titeln af vali ("ståthållare") mot den af K. I
det diplomatiska och officiella tidningsspråket
brukar man, med mera afseende på kediv-värdighetens
verkliga än titelns egentliga betydelse, låta
titeln K. åtföljas eller ännu oftare utbytas mot
den af "Son altesse royale" (Hans kungl. höghet).
H. A.

Kedjebråk. Se Bråk.

Kedjedrill. Se Drill.

Kedjekorall. Se Halysites.

Kedjekula, artill., tvänne genom en kedja
förenade runda fullkulor eller oftast halfva sådana,
hvilka under 16:de–17:de årh. skötos ur kanoner mot
ett fientligt fartygs tackling. H. W. W.

Kedjelinie (Lat. catenaria), matem., kallas den kroklinie,
som bildas af en jämntjock kedja med

oändligt små länkar eller af en fullt böjlig sträng,
som är fritt upphängd vid båda ändarna. Kedjelinien
är bland alla linier af samma längd den, hvilkens
tyngdpunkt ligger lägst. Galilei, som först sökte lösa
problemet att finna kedjelinien, ansåg den vara en
parabel, hvilken åsigt dock experimentelt vederlades
af J. Jungius. Problemet framställdes å nyo af Jacques
Bernoulli, 1690, och löstes följande året samtidigt af
Leibniz, Huygens och bröderna Bernoulli. Kedjelinien
eger flere vigtiga, både rent matematiska och
mekaniska egenskaper; äfven dess eqvation är af
anmärkningsvärd enkelhet. G. E.

Kedjeräkning, matem.,
kallas ett räknesätt, der uppgiften leder till en
kedja eqvationer af formen

ax = by
cy = dz
ez = ft
gt = hx,

och der alla storheterna a, b, o. s. v. äro bekanta,
utom en enda t. ex. a. Resultatet erhålles genom
hopmultiplikation af alla eqvationerna, hvarefter
x, y, o. s. v. bortdivideras samt a erhålles genom
enkel multiplikation och division. Såsom exempel
må tjena följande: "När 25 kg. koppar bytas mot 43
kg. bly, och 5 1/2 kg. bly mot 25 kg. jern, huru
många kg. jern kan man då tillbyta sig för 11
kg. koppar?" Uppställningen blir
25 kg. koppar = 43 kg. bly
5 1/2" bly = 25 " Jern
a"jern = 11 " koppar,


då "kg. koppar" o. s. v. utmärker värdet af 1
kg. koppar o. s. v. Genom hopmultiplikation, af
eqvationerna och bortdividerande af lika storheter
erhålles

25 . 5 1/2 . a = 43. 25 . 11

eller
43 . 25 . 11
a –––––––––––- = 86.
25 . 5 1/2


Kedjeräkningen kommer till användning särskildt vid
vexeltransaktioner. G. E.

Kedjeskär, äldre benämning på Riddarholmen i
Stockholm. Se Riddarholmen.

Kedjeslut. Se Sorit.

Kedkevare (hårdt k; "Stenberget"), fjäll i
Qvikkjokks kapellförsamling af Lule lappmark, ej
långt från Sveriges högsta bergstopp, Sarekttokko,
bekant för sina silfvermalmsanledningar, hvilka
upptäcktes 1657 och tillika med silfvergrufvorna
i Alkavare bearbetades för kronans räkning, ehuru
med förlust. Grufbrytningen nedlades 1702, hvarefter
endast obetydliga försöksarbeten af enskilda personer
tidtals företagits. A. G.

Kedum. 1. Socken i Skaraborgs län, Barne
härad. Arealen 2,628 har. 1,160 innev. (1882). Annex
till Ryda, Skara stift, Barne kontrakt. – 2. Socken
i Skaraborgs lan, Kållands härad. Arealen 1,028
har. 286 innev. (1882). Annex till Tådene, Skara
stift, Kållands kontrakt.

Keeling-öarna [kiling-] l. Kokosöarna, en lagun-grupp
i Indiska oceanen, omkr. 1,200 km. s. v. om
Sunda-sundet, under 12° 5’ s. br. och 96° 50’ ö. lgd
fr. Greenw., bestående af 23 små korallöar omkr. en
stor lagun. Öarna hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfah/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free