- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
587-588

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kellermann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1860), dock ordnade på ett otillfredsställande
sätt. På uppdrag af K. ombesörjde hans
halfsysters son Chr. Lengblom samt G. Regnér denna
upplaga. N. v. Rosenstein skref företalet. K:s
prosaskrifter öfversattes 1801 till tyska af
Lappe. – Jfr vidare Sv. akad:s handlingar, II,
1802 (inträdestal af J. Stenhammar) och XLV,
1870 (C. W. Böttigers "Minne af Johan Henrik K.");
Hammarsköld: "Svenska Vitterheten" (1818–19);
Atterbom: "Svenska siare och skalder", VI, 2:dra
uppl. (1863); B. E. Malmström: "Grunddragen af svenska
vitterhetens historia", II (1867); G. Ljunggren:
"Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död",
I–II (1873–77). – En minnespenning öfver K., präglad
efter Sergels medaljong, utdelades vid begrafningen
genom tolf vänners försorg. Sv. akad. lät 1869 slå
en minnespenning öfver honom. E. F-t.

Kellgren, Abraham Herman August, finsk
universitetslärare, född i Kuopio d. 21 Jan. 1822,
blef student 1838, filos. kand. och filos. mag. 1844
samt filos. doktor 1850. K. tog en verksam del
i den literära rörelse, som under 1840-talet
utgick från yngre kretsar vid Helsingfors’
universitet. Han var medarbetare i "Fosterländskt
album", "Finsk antologi", "Lärkan", "Necken"
m. fl. publikationer. Han intresserade sig särskildt
för den nya finskspråkiga literaturen, för hvilken
han verkade bl. a. såsom Finska literatursällskapets
sekreterare, 1845–46, och en af grundläggarna af
detta sällskaps tryckeri. Senare blef det komparativt
filologiska studiet K:s hufvuduppgift. För studier
i denna riktning besökte han 1846–48 flere utländska
läroanstalter, såsom universitetet i Berlin, der han
studerade under Bopps ledning, och i Leipzig, der han
knöt bekantskap med Brockhaus. En frukt af denna resa
är afhandlingen Die grundzüge der finnischen sprache
mit besonderer rücksicht auf den ural-altaischen
sprachstamm
(Berlin, 1847). År 1849 utnämndes
K. till docent i sanskrit och komparativ filologi
vid Helsingfors universitet och var den förste,
som hos dess ungdom väckte intresse för den indiska
literaturen. Hans arbeten Mythus de ovo mundano
Indorumque de eo notitia
(1849) och öfversättningen
af den indiska dikten "Nal och Damayanti" (1851–52)
bära vittne om en riktig uppfattning af den indiska
poesiens väsende. K. utnämndes 1854 till professor
i den österländska literaturen, och sina sista
lefnadsår egnade han åt studiet af de orientaliska
språken. På detta område utgaf han, utom smärre
uppsatser, Om affix-pronomen i arabiskan, persiskan
och turkiskan samt Ibn-Mâliks Allâmîja
(1854),
Grammatik der osmanischen sprache von Fuad-Efendi
und Gâvdât-Efendi
(1855) och Ibn-Mâliks Lâmîyat al
af âl nebst Bodruddins commentar
(1864; i "Mémoires de
l’académie des sciences de S:t Pétersbourg", III ser.,
t. III, efter förf:s död bearbetadt och publiceradt
af W. Volk). K. afled i Helsingfors d. 26 Sept. 1856.
M. G. S.

Kellna, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo
härad. Arealen 1,158 har. 771 innev. (1883). Annex
till Östra Ljungby, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.

Kellner [hårdt k], David, tysk lutspelare,
var omkr. 1745 musikdirektör vid tyska kyrkan i
Stockholm och, enl. Höijer, äfven organist i S:t
Jakob. Han utgaf 1732 i Hamburg en Treulicher
unterricht im generalbass,
som upplefde 8
uppl. och öfversattes på svenska. K. komponerade
äfven fantasier, rondon m. m. för luta.
A. L.

Kellogg [hårdtk], Clara Louisa, amerikansk sångerska,
f. 1842 i Sumter (Syd-Carolina) debuterade i New
York som Gilda, 1861, och i London som Margareta i
"Faust", 1867. Hon sjöng sedan omvexlande i båda dessa
städer och organiserade sjelf en engelsk trupp, med
hvilken hon vintern 1874–75 uppträdde 125 gånger. Hon
berömmes för utförande af lyriska och subrettpartier.
A. L.

Kells-Nöbbelöf, socken i Malmöhus
län, Onsjö härad. Arealen 760 har. 524
innev. (1883). K.-N. bildar med Felestad ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Rönnebergs
kontrakt.

Kellstorp, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Arealen 1,546 har. 617 innev. (1883). K. bildar
med Lilla Bedinge ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.

Kellunga. Se Källunga.

Keloid (af Grek. chele, klo), med., en hudåkomma,
åt hvilken Alibert i början af 1800-talet gaf
detta namn, emedan hon liknade en kräftklo. Åkomman
består blott i en af bindväf sammansatt bildning,
liknande ett ärr, och är ganska sällsynt.
F. B.

Kelotomi (hårdt k; af Grek. kele, bråck, och torne,
snitt), med., bättre benämning än det oftare nyttjade
herniotomi, operation för bråck och ursprurigligast
operation för fria, eller åtminstone icke inklämda
eller inkarcererade sådana. Kelotomien är i
detta hänseende liktydig med radikaloperation för
bråck. Härom är något taladt i art. Bråck, men sedan
den tid (1877), då denna skrefs, har operationen
till följd af den antiseptiska metoden kommit vida
mera till heders än förhållandet någonsin förut
varit. Operationen kan numera kallas "vanskelig"
endast i det hänseende, att den ej är fullt
betryggande med afseende på verklig, för beständigt
gällande kur, radikalkur i strängaste mening. Recidiv
efter längre eller kortare tid hafva i åtskilliga fall
redan hunnit visa sig, äfven i Sverige, der den första
operationen af detta slag med begagnande af alla de
nyare försigtighetsmåtten
utfördes i Aug. 1878. Men
i det öfvervägande antalet fall har definitiv
läkning erhållits, i de andra afgjord förbättring
vunnits. Intet enda dödsfall efter operationen har
hittills blifvit omtaladt, ehuru antalet af sådana i
Sverige till 1884 utförda operationer är mycket stort,
i allt säkert 150–200. Då således ett bråck besvärar i
någon väsentlig mån, då olägenheterna ej fullständigt
afhjelpas genom bandage, så är också denna operation
fullt indicerad och kan, utförd af en van person,
svårligen medföra annat än afgjord nytta. Sjelfva
sättet för operationens utförande vexlar alltefter
det föreliggande fallets egendomligheter. Rsr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free